Jag ska väl svara själv också

1: Jag tror inte att man kommer kunna leva i all evighet. Kanske kommer forskarna upptäcka hur man kan göra för att leva längre än vad man gör idag, men inte hur man inte dör.

2: Jag skulle inte vilja leva i all evighet. Det måste bli fruktansvärt trist! Jag menar, till slut har man ju gjort allt, mött 'alla' andra etc etc. Kommer man att fortsätta utvecklas?

3: Det jag funderar mest på med hur Moder Jord skulle reagera är på en eventuell överbefolkning.
  Om det nu är så att den naturliga avgången inte längre finns kvar, kommer jorden att klara av detta? Om alla resurser tar slut för att antalet människor ständigt ökar, kommer vi dö ändå då?
  Eller kommer det bli att det inte kommer födas fler människor efter en viss gräns, för att det på något sätt blir så att vi blir infertila bara för att inte bli för många för att kunna överleva ändå?

Frågor utan svar så här på morgonkvisten. SKulle vara kul att höra vad ni tror/tänker. Och om ni funderat på det nångång.

1: Tror du att man kommer upptäcka hur man ska göra för att leva ett evigt liv?

Ja,  fast inte än på väldigt länge. Teoretiskt sätt är det möjligt.

2: Om ja - skulle du vilja leva i evighet?

Så länge jag har möjlighet att kunna ta livet av mig, ja. Utan möjlighet att ta livet av sig; Nej.
Kan tänka mig att jag är rätt uttråkad efter några millenium..
**
3: Ponera att du kan leva i evighet, oavsett om du vill det eller ej - hur tror du att Moder Jord kommer att reagera?**

Antagligen inte mycket; Moder Jord låter oss nästan förstöra henne, och längre liv leder nog bara till att vi blir lite smartare=)
Moder jord  har ju skapat flera djur och liknande som blir väldigt många hundra år gammal, så tror inte att hon kommer bry sig så mycket.. Människor kommer antaligen ge sig ut på lite galax resor, då 150 års resetid känns rätt lite om man lever för evigt:p Så växa kommer vi göra. Inom galaxen med.

Dessutom kan jag tänka mig att forskare som kan bli hur gamla som helst kan lära sig rätt mycket.

Ingen annan som vill fundera lite?

#3 Dom kanske är halv buddister allihop O.o?

Är det möjligt att leva för evigt? Cellerna i kroppen sätter stopp vid 120 år. Å , andra sidan tror jag att vi redan gör det , för energi är evig alltså omvandlas den bara. Men det är klart minnen har vi inte kvar från en existens till en annan. Om jag skulle vilja leva för evigt vet ej, har insett att mitt liv är för kort för att hinna lära mej och föra vidare. Jag skulle vilja vara viltal och klar i leva i många år. Moder jord vill nog att energierna ska fortsätta flöda .

#5 Nja, cellernas standandard är på 120 år. Men dom kan man ändra på.

#6 I teorin , men i praktiken utan att det uppstår mutation, mja.

#0

1. Nu antar jag att med evigt liv menar du att den fysiska kroppen skulle leva för evigt? Kroppen är inte evig och kommer aldrig bli det, den är förgänglig liksom all form är, vilket är precis som det ska vara. Men så är vi inte våra kroppar heller och kroppen är ju bara till synes fast materia.. ;-)

2. Jag anser alltså som sagt inte att min kropp är den jag…utan att det jag faktiskt är, är det som aldrig föds och aldrig dör. Med andra ord är det evigt, bortom tid och rum. Så mitt sanna jag är redan evigt. :-)

3. Alla former av liv föds och dör för det är så det eviga och enda Livet uttrycker sig. Moder Jord är också ett uttryck för det eviga Livet.
Det eviga Livet skapar och förgör, skapar och förgör, det är som att Livet andas ut och andas in oavbrutet. Så det tillhör tingens natur att inte existera för evigt.

Inte ens Moder Jord kommer existera för evigt som form, inte heller solen, inte heller vår galax osv. Vårt universum är inte det enda universum som finns och inte heller det första, eller sista som fötts. Big Bang, om man sällar sig till den teorin, var inte det första Big Bang och inte det sista. :-)
Även vårt universum kommer en gång att "dö" för att ge plats åt ett nytt.

Så svaret är väl att om människan skulle leva för evigt så skulle vi ta slut på oss själva som ras. Ingen kan gå emot Livets ständiga flöde. Inte ens människan, även om hon tror det i sin oskuldsfullhet. :-)

1. Jag vet inte om evigt liv är möjligt, men att människor blir äldre tror jag, och att man kommer kunna slöa ned åldrandet. Solen kommer slockna till slut och jag tror inte att människan kommer leva förevigt.

2. Jag vill ju inte dö, men jag tror inte jag vill leva förevigt. Fast jag skulle gärna vilja bestämma själv när jag ska dö och inte,

3. Förmodligen skulle man hitta en lösning på överbefolkningen. Att få naturens resurser att räcka till fler på något sätt. Man skulle vara tvungen att bygga mkt uppåt använda luftutrymmet :) haha. Men jag tror inte moder jord skulle uppskatta det… det var bättre förr när människan levde jordnära och med respekt för jorden.. tror jag.

1: Tror du att man kommer upptäcka hur man ska göra för att leva ett evigt liv? Som jag ser det kanske det redan är så. Jag tänker på gårdagens bild med stubben runt den nya eken. Kan tänka mig att det vore möjligt att leva några hundra år. Om vi glömde bort att vi borde dö runt hundra.

2: Om ja - skulle du vilja leva i evighet? På tal om "frälsande" besök så svarade jag en gång att jag redan levde i paradiset och att jag inte ville leva i evighet för att det skulle innebära att man inte skulle kunna reproducera sig.

3: Ponera att du kan leva i evighet, oavsett om du vill det eller ej - hur tror du att Moder Jord kommer att reagera?

well, jag tror på reinkarnation och på så sätt lever vi redan för evigt :)

#8 Jo, precis var det det fysiska livet jag tänkte på. Kom på efteråt att jag skulle förtydligat det. För visst tror jag på evigt liv för själen, reinkarnationen.
  Måste också säga att du lyckats skriva ner sånt jag tänkt på också men inte skrev själv ;0)

Kul att höra era tankar! De är rätt likartade varandra på ett vis. Undrar hur det skulle låtit om man ställt samma fråga på nåt annat forum, där det inte är riktigt samma andlighet med i tankarna som här.

Människans kropp är också väldigt lätt att reparera… Som vi har märkt genom historien=)  Vilket gör att man antaligen kan byta ut det mest nu förtiden… Så det gör väl att livslängden kommer öka det med?

Alltså, tekniskt sätt så lever du i evighet.För nu berättar jag vad jag tror okej:P?, Ni andra får ha era åsikter till 100%,

Eftersom männikan har en själ, Så är det tekniskt sätt omöjligt vi dör, visst. kroppen blir sliten och tillslut kollapsar den  någon sjukdom eller skada,Men själen lever vidare, Antingen så åker vi alla upp till himlen, (jg tror inte på helvetet ett dugg) fr som det sägs så bestämmer GUD ditt öde, då kan han/hon inte bestämma det och sedan låta dig brinna i helvetet, eller Så går du som en ande på jrden, OCH då menar jag inte att det är tråkigt, utan man hälsar på sina släktingar & folk som står en nära,Men tror även andarna har en ''egen värld'', det är min åsikt iaf.

JAg tror absolut inte allt blir svart, eller jag vet, jag har sett mina tidigare djur som andar och min farfar, och jag tycker inte man ska frukta döden:), det går inte undvika den, det tillhör naturens gång.:)

Tack för mig:)

Jag har redan skrivit om just detta i tråden
                      här 
för något halvår sedan… eller så.
God läsning alla nya medlemmar.

#14 Tja, att man lever för evigt för att själen aldrig dör, det är ju inget konstigt. Det vet jag ändå. Men i det här fallet handlade min fråga om att leva för evigt i samma kropp du numera lever i. För om själen aldrig dör så får du ändå en ny kropp nästa gång du återföds.

Min frågeställning gällde alltså om du kan leva för evigt genom att aldrig dö fysiskt från den kropp du bor i just i detta nu.

#16

Att leva med alla dessa sorger, laster och rädslor i samma kropp och inte få några starka minnen bortfiltrerade.. skulle nog bli outhärdligt.. Så jag passar… på följande:

1. Överleva alla mina barn och sörja att de lämnar oss.
2. Överleva kvinnor man väljer och faktiskt kan leva med till de dör.
3. De sorgliga minnen av bråk gräl och krig genom årtusenden.
4. Alla besvikelser i dem som ser att man inte åldras och att de är medvetna om sin egen dödlighet - rädda för den och rädda för att lämna mig ensam.
5. Att ständigt behöva vara rädd att en älskad lämnar - för att evigt vara saknad i minnet hos mig.
6. OSV OSV…

Jag är redan sorgligt medveten om att jag kommer att förlora fler som står mig nära, men om jag då planterar ett träd på deras gravplatser.. så upptas mycket av dem i nya fysiska former som jag kan krama, tala till och faktiskt säkerligen få svar i tider… Men den dagen - den sorgen, så att säga… även om jag gärna, redan nu förbereder mig.. det kan komma fort… och mycket ensam blir man…

//

16# Aha då förstår jag, Nej jag tror inte det är möjligt, även om vetenskapsmännen/forskarna hade kommit på hur tror jag vår kropp hade reagerat så starkt att det va omöjligt…

Mvh:)

**1: Tror du att man kommer upptäcka hur man ska göra för att leva ett evigt liv?
**Det är inte helt omöjligt, men allt har ett slut.
Låt mig kalla det ett väldigt långt liv.
Egentligen så borde ju själen leva ett 'evigt' liv.
Men människokroppen har behov, och dör ut med tiden om dessa krav inte uppfylls.

**2: Om ja - skulle du vilja leva i evighet? 
**Haha nej vad hemskt! Inte i en och samma människokropp i såna fall!
**3: Ponera att du kan leva i evighet, oavsett om du vill det eller ej - hur tror du att Moder Jord kommer att reagera?
**Ja, som sagt, själen lever ju rent teoretiskt ett evigt liv. Jag tror att vad som händer är meningen ska hända. Moder , så det tas nog hand om ;), Jord gillar kaos ( i rätt riktning :) )