Det finns samiska silverkulor som också har ringar på sig som jag har för mig kan kallas trollkulor. Undrar om de inte hängdes upp vid barnsängarna som beskydd eller liknande. Någon annan vet kanske bättre än jag.

Typ en sådan här.

Tack för svaret! Jag trodde också att det var en samisk trollkula från början, sedan läste jag någonstans om en liknande kula som var i vikingatida stil och från Gotland, så nu är jag lite osäker.

Å, spännande!

Denna trollkula i tenn har jag haft i ca 25 år. Den ska ge beskydd, styrka och fruktsamhet. Vilket jag också fick fram när jag sökte på samiska symboler.

Symbolerna på den är Bieggolmai - Vindmannen - Stark och hård. Leibolmai - Almannen - Härskaren över djuren. Hora-galles - Torsgubben - Fruktsamhet. Samt en fjärde som jag inte kan finna då jag hittade förklaringen till symbolerna på sidan nedan…

http://goto.glocalnet.net/troll33/Trumma/symSV.htm

Har även en kopia av en samisk vigselring i silver, där jag fick förklaringen när jag köpte den (för ca 15-20 år sedan) de små ringarna (som även syns på Bapphos bild ovan) står för rikedom. Ju fler små ringar ju rikare var man, och jag kan tänka mig att rikedomen räknades i renar.

#5 Intressant. Jag ser de små "gubbarna" på kulan på bilden. Min kula har ett möster som ser ut att bara vara dekorativt. Jag hittade lite info om att den var vikingatida och från Gotland. Den som sålde den sa att det var en trollkula tillverkad i Jokkmokk.

Gammal tråd men intressant!

Om det var sant att den gjordes i Jokkmokk så är den samisk och en trollkula om det är tenn- Komsekula kallasde i silver med ringar i (inte samma som den i tenn med symboler inkarvade- som var väldigt vanlig och på modet på 70-talet) som ocksåkallas för trollkula. Komse kommer från att den placerades i den bärbara "vaggan" samerna har sina spädbarn i. Silver i allmänhet anses skydda mot all trolldom och onda varelser så man placerade sådana vid sitt barn och bar även silvret på sig (förutom att det är praktiskt om man är en nomad). Så på komsekulan är det just för att den är av silver som den är beskyddande, och på tennkulan längst ner med gudasymboler och nåjden så är det mer som en amulett pga symbolerna (vet dock inte hur dessa gudar harmed fruktbarheten att göra egentligen- då borde någon av akorna finnas på den? just dessa gudasymboler förekommer ofta på samiska föremål- förmodligen just för att de är de mest välkända symbolerna) då tennet i sig inte har mer betydelse än att det är dekorativt och påminner om silvret. Kanske hoppas man lura trollen? ;)

Eftersom samerna själva inte tillverkade silverföremål så gjordes detta av "svenska silversmeder" så rent historiskt måste själva designen inte vara urpsrungligen samisk. Men idag är en silverkula med ringar i olika varianter, en komsekula/trollkula som ska skydda bäraren från ont.

Oj, vilken tur att den här tråden kom upp! Jag har nyligen ärvt en exakt likadan trollkula som på bilden i #5! Så jag är glad att jag fick veta lite mer om den. Tack! 😊

#8 Inte tur - det var meningen! ;-)

Ja, vet du, det tänkte jag också … det finns ingen slump! Nu ska jag bara komma på hur jag ska bära den på mig. Jag vill inte bära den som halsband i kedjan, men jag vet att jag vill bära den med mig.

De är fina, tänk bara på att tenn lätt blir slitet och rispad s¨å jag skulle bära den vid speciella tillfällen eller där dne inte behöver uthärda mycke slitage. Charmigt med plätering men inte kul när symbolerna blir otydliga.

Det finns flera olika komsekulor, trollkulor och lyckokulor. Jag har själv "lyckokulan" som ser ut som en bjällra med graverat mönster. Inget särskilt med den men den har ett vackert ljud. 

Komsekulan min kallas även trollkula eller noajdikula. Noajdi/nåjd är en man av drömmar och i allmänhet han som vet (även botare osv. men det vet ni säkert redan ;). Jag har den nästan alltid med mig och tillsammans med den så har jag ofta en mässingring.

I övrigt gällande ringar på samiska smycken;
När en ung herre friade till sin tilltänkta så hade denne med sig en bägare eller nålhus smyckad med ringar. Om ringarna så säger man ibland att "så många smyckesringar som finns på ringen så många barn önskar man sig".
Dessa ringar kallas ibland för friarringar (jag ledsnade på att vänta på en friarie så jag friade till mig själv med en likadan ring).

Komsekulan hängde över vaggan/komsen och i endel fall så satt det en silvermalja eller silverknapp på de vävda banden som hänger över komsen. Man lade även en mässingring under barnet då dessa skyddade mot ont; om man ser en ande så ser man genom mässingringen så ska anden försvinna. (I endel områden så sitter en mässingring fast i ena änden av ávvin (midjebandet till kolten)).

Angående rik eller inte rik och ringar..nja, men nordöver så hade man fler silverspännen och silverbroscher ju rikare man var. (Det om männens tofs på mössan "så många garnändar så många renar" myt. Däremot beroende på åt vilket håll tofsen lutar så är man antingen gift eller singel ;)

Lite om Gudar och Gudinnor
Lite om Silver

Förlåt, jag tänkte att jag kanske kunde slänga in ett veto :)

Och sydligare samer bar silverkrage och barmkläden smyckade med maljor, då silver och mässing var viktiga. Idag bär vi cokså silverbroscher men det är inte lika traditionellt egentligen. Tror jag läst om att man även kunde kolla genom mässingringen för att bota "ont", så det var ett vardagsföremål många bar på i bältet så man kunde kolla på det onda och bota det. Ganska intressant. 

Sydligare samer visade genom placeringen av färgerna på sina bårder om de var ogift eller inte. På mössans färg såg man om kvinnan var ung eller gammal och beroende på hur man vek den fram eller bak kunde man se om denna var på väg bort eller hem :D (påväg hem så var mössan vikt åt det håll som kåtan låg- helt logiskt ju! 😃). Lite OT från trollkulan/komsekula…

Mässingringen 'hejdar dödens kraft och släpper igenom livets kraft' och om ser på gamla väskor/pungar så hänger det ofta mässingring/ar på dem, detsamma med bältesändar här och där.
Varför silver var självklart var för att det var vackert att se på och det var lätt, min favoritbrosch var förgyllt silver och är gjord någongång i början på 1900talet. Innan jag putsade den så såg den ut som mässing. Mässingspännen är inte lika vanlig idag trots att de är vackra, silver är visst lättare att arbeta med (det är som att leka med aluminiumfolie -typ, så lätt arbetat är det enligt mig).

Jag har aldrig hör att vi använt mössorna så, Men alla banden (halsringning, ärmar och nötkanten) på koltarna visar vem man är och vart man kommer ifrån, vilken civilstatus man har, om man är konfirmerad/vuxen eller inte osv.
Mössor tillsammans med skoband, midjebälte har länge visat om man är vuxen (konfirmerad), gift/ogift eller om man har en kjäresta.

Silverkragen använde gifta kvinnor även efter bröllopet, då med mindre eller inga spännen alls beroende på tillfälle. De är vackra precis som de är iom att de ofta är broderade med tenntråd på kragen. Silverkragen var mer som en symbol för att kvinnan var gift. Att använda silverkragen "jämt" är en fin tradition som tyvärr fallit bort :/
Dräktskick, men det finns en bok som är många gånger bättre än den sidan, Samedräkter i Sverige

Den yngre kvinnan till höger med blondt hår har en kvinnokolt -vuxen/konfirmerad (grönt är innerst) och midjebandet säger att hon är ogift, hon har inga tofsar på skobanden så vi vet inte om hon har någon kjäresta. Den äldre kvinnan med mössan har flickkolt -eller så är hon inte konfirmerad (eftersom hon har rött innerst), hennes midjeband tyder på att hon är gift och skobandens tofsar tyder på att hon är singel (utan kjäresta). Bägge är koltar från Arvidsjaur.

Mm, jag bär själv Malåkolt och det är iallafall där de använde mössorna så och jag kan inte tänka mig annat än att Arvidsjaurssamerna gjorde samma sak då de var närbesläktade och liknande mössor :D Karesuandosamernas mössor (kvinnliga) går som inte att vika tror jag. 

Malåsamerna är inte sydsamer men de är mer sydsamer än karesuandosamer och nordsamer vågar jag nog påstå.   Det med mössan är något som en gammal same berättade om. Att vika  mössan är kanske inte längre i bruk, mycket faller i glömska när det inte används till vardags. Det blir reliker som placeras i museum, det lilla man mins. Men det är så jag använder och kommer att använda min mössa i skogen ^_^ så alla ser vars denna gumma är påväg.