hm, har själv beskrivit en liknande händelse, flera gånger förut, här och på ÖN. FÖr min del så var det en demon och hela rummet var förändrat och vibrerade av ondska. Hade jag inte lyckats driva ut den med hjälp av bönens makt, så hade jag förlorat min själ, den natten. Jag var då, bara 17 år.

Ja. Jag känner igen det Du berättar om. Första gången var jag 18 och befann mig i Warsawa. Det var en svart figur som kom flygande och satte sig gränsle över min bröstkorg samt höll ner mina underarmar mot sängen så att jag varken kunde röra mig eller andas. Och det var mitt på dagen.

det är riktigt obehagligt tycker jag! det har bara hänt de här två gångerna vad jag minns men jag vill verkligen inte att det händer igen. jag kan ju inte sova på hela resten av natten och är allmänt stressad och trött kommande dag.

mina barns far har råkat ut för det vid två tillfällen och han har använt sig av samma metod som mig och drivit bort det, med bönens kraft. VIsst är det obehagligt, men om man har lyckats driva bort det en gång, så får man väl bara hoppas på att man har fått de "verktyg" som man behöver för att kunna hantera det, vid s.a.s. ev. nytt tillfälle.

Jag minns inte vad jag gjorde…men jag har ju bevisligen klarat att få bort dem. Kanske är det den undermedvetna insikten. att Jag är starkare även om det inte upplevs så, eller som en ojämn kamp, som gör att man bygger upp en inre styrka som tillslut blir så stark att det inte är värt besväret att ge sig på en längre. En annan sak:Jag fick ett tips om hur jag skulle slippa mina fruktansvärda mardrömmar…- Tvinga dig att vända dig emot och fråga vad dom vill… Det lät omöjligt och jag var missnöjd med tipset. Men faktum var att jag kom ihåg tipset och verkligen använde mig av det. Inuti drömmen alltså./ Säkert jätteluddigt förklarat/ Typiskt mig/ Jag berättar bara hur jag gjort.

nej, jag känner igen detta: jag drömde ofta att jag föll och det var jätteläskigt, så jag bestämde mig för att jag kunde styra drömmarna, så tills nästa gång som jag fick den drömmen, så skulle jag helt enkelt våga att se efter vad det var som jag föll emot, det kanske inte var någonting farligt. Och mycket riktigt, när jag tittade efter så var det ett berg, av……………..alladinchoklad-kartonger, jag slog mig ingenting, när jag såg att det var okej att falla ända till botten. Efter det tillfället har jag aldrig haft den drömmen och det var säkert ca. 30 år sedan.

Oj oj!!! Vad hemskt! Jo jag har också varit med om liknande saker. Men jag lärde att skydda mej innan jag gick och la mej. Tänk att du är i en bubbla eller ett ägg. Visualisera dess starka kanter och se dem som kraftfullt ljus. Visualisera ljus runt tak, golv och väggar samt be om beskydd. Be om att inget som ni upplever som obehagligt ska komma innanför beskyddet. Du/ni är i mina ögon väldigt motagliga för detta och för att slippa obehagligheter råder jag er till att göra så här. Hur du/ni gör det är ovesäntligt. Det som känns rätt är också det rätta för er!

 Lycka till!!!

Jag har iof varit med om att vakna och inte kunna röra mig, men jag har aldrig varit med om att någon suttit på min bröstkorg eller rygg. Undrar om det är det som kallas att "ridas av maran"? Trodde det var mer av ett uttryck för en vanlig mardröm, men det kanske egentligen beskriver en mer fysiskt skrämmande upplevelse…? Kan det vara fråga om demoniska varelser som Succubus eller Incubus? Eller kanske "vanliga" spökerier? Det är säkert olika ifrån fall till fall. Det låter iallafall läskigt! :-(

jo, men visst var det som en elefant satt på bröstkorgen och förlamade mig totalt, jag kunde inte ens ropa på hjälp. Hela rummet var iskallt och VIBRERADE av ondska.

Jag träffar ofta på hädangågna, vi har en port här hemma och i perioder vällde de bara in så jag blev tvungen att lära mig hur man renar, för att kunna stänga den.

Det jobbiga är att jag har en känsla av att mycket som vi har fått in här det senaste, tar jag och barnen med mig utifrån. Eller snarare, de häftar fast vid oss när vi är ute och liksom, följer med hem.
Senast igårkväll, skrek min minsta på hjälp: det gick en tjej på ca 13 år, emot henne, och tittade med uppspärrade ögon på henne. Precis som om hon ville någonting eller var rädd.

Lillan kunde beskriva färgerna på toppen och det mycket speciella snittet också. Gudinnor, vad gör jag, arma kvinna!?

Kostnadsfria häxkurser för överkänsliga barn kanske.

Ja, det vore nog en bra idé, Lightseeker!

Stackars barn som ser "för mycket". Kan tänka mig att det kan orsaka en hel del obehag genom hela barndomen, och det skulle säkert vara till stor hjälp för många ungar om de fick stöd av ett erfaret medium. Så de kan lära sig att handskas med sina syner, menar jag…Och stänga av när det behövs. Hur gammal är din yngsta? Har du fler barn som är synska? *bara nyfiken, du behöver förstås inte svara*

/Marie

min yngsta är 11 och har sett, mycket under 1,5 år nu. Jag tror själv att det startade just då, pga. att hon skulle mentalt, klara av en ovanlig sjukdoms-diagnos, som hon fick i dec -06. Dvs. att de kom för att stötta och utveckla henne.

Jo, min son som är 20,5 har först förra året erkänt att även han ser och hör mycket här hemma, som han tidigare förnekade. Det var nog för att det skrämde  honom, misstänker jag.

Min äldsta dotter, blev 19, igår (11 september) hon är född på en otroligt stark dag, (1 månad för tidigt) och jag tror att det har påverkat hennes personlighet. Hon är en mycket stark häxa och kan mycket. Det var hon som var först med att få andarnas stöd, för att orka med sin svarta period, under uppväxten.

Jag har varit med om en liknande sak. Jag kommer inte ihåg i detalj (man skulle väl egentligen skriva ner sånt här, men det blir ju inte alltid av tyvärr..) men jag hade i alla fall en "dröm" där det var en manlig gestalt som var väldigt hotfull mot mig. Han gav sig på mig och jag blev väldigt rädd!

Jag vaknade (som jag tror medvetet, för att ta mig ur situationen) men han var fortfarande där, det var alltså inte någon vanlig dröm. Jag kunde inte se honom men jag kände att jag inte tilläts resa mig från sängen, jag kunde känna hans närvaro. Jag var nu fullt vaken och var livrädd. Min sambo satt i vardagsrummet och jag tänkte att jag måste till honom. Jag kunde inte prata eller röra mig. Men jag fick någon slags överstyrka i alla fall, så jag med viljan kunde tvinga kroppen att röra sig. Det var då som att bli fri från en förlamning.

Jag tog mig ut till sambon, som hjälpte mig att ta bort det som fanns kvar av denna negativa energi och att rena. Det kändes nästan som det var ett slags övergrepp. Det var en mycket obehaglig upplevelse måste jag säga! Men det har inte hänt sedan dess..  

Det är nog svårt att säga vad dessa upplevelser beror på, för det kan säkert vara olika från person till person..

Iram: jo jag funderade oxå på om det var något liknande med marritt, men jag har oxå fått för mig att det är något som mer symbolaiserar en mardröm, men nu vet jag inte.

jag läste en en bok av sylvia brown att det i newfoundland fanns en legen om den "gamla kärringen", som var en hemsk häxa  som satt ovanpå se sovande och höll händerna runt deras hallsar när de sov och försökte strypa dom! det lät ju ruskigt likt den första drömmen ( jag vet iofs fortfarande inte om jag tror att det var en dröm i ordets bemärkelse)  jag hadde i genren som handlade om kvinnan på min rygg!

En marritt har jag varit med om när jag var yngre, läs tonåring, det var som att befinna sig nnågonstans mellan vaket och sovande tillstånd, ni vet där man nästan men inte riktigt kan vakna. En mörk tiyngd pressade nedåt över min kropp och det kändes som om den sög syret ur mina lungor. Det kändes som om  jag kämpade i timmar och var helt slut när jag vaknade. Det var synnerligen obehagligt. Hade helt förträngt det tills jag läste den här tråden. Tack och lov har det inte hänt igen.

stormhatt: ja det är sannerligen obehagligt. och det är riktigt jobbigt när man stiger upp på mogonen och inser att man inte känner sig det minsta utvilad.

Usch vilka hemska saker ni har råkat ut för! Visst har jag haft mardrömmar, men då somnar jag bara om och drömmer drömmen igen, fast jag gör om den till det bättre som lightseeker.

Jag minns en gång när man lilla syster var liten, hon var kanske 2år gammal, vi sov i husvagnen hela familjen och hon vaknar och skriker rakt ut, och när mamma tar upp henne sliter min syster tag i henne i ett järngrepp och är helt hysterisk! Vi har pratat lite om det och vi tror att det kan vara så att hon blev riden av maran.

Själv har jag aldrig varit med om något sådant, men jag har alltid i hela mitt liv varit mörkrädd, tills jag fick hjälp av blåmåne.

Hoppas att ni inte behöver vara med om något sånt här igen och att ni kan sova lungt och tryggt!

Låter jätteläskigt!

usch inatt hadde jag problem igen! Och även denna gång i lite semivaken tillstånd. Det var som att det gick en fruktanvärt intensiv rysning, som en svallvåg genom hela kroppen och jag var säker på att något som inte skulle vara i mitt rum var där! det hände flera ggr och efetr varje gång tände jag lampan och satte mig upp en stund, men la mig igen för att sova. och varje gång blev rysningen värre och värre och sista gången den kom kändes det även som att någon klev i min säng. tillsut lyckades ajg dock somna och inget mer hände, men vad är det som händer!?

#18: Varulven, fy vad jobbigt det låter!! Jag fick faktiskt en tanke när jag läste det du skrivit; har du funderat på att försöka ta reda på vad det är som stör dig så? Tänker på att man kan göra en resa på det, om inte du vill kanske det finns någon du känner förtroende för som kan göra det åt dig?

Om du försöker ta reda på vad det är så kanske du också lättare kan hantera det sen? Har du renat efter natten? Så det inte finns kvar något som "stör"? Att rena regelbundet är något som överhuvudtaget är bra…

Jag känner igen det där du beskriver om en rysning i kroppen. Jag drabbades av en sådan, kraftigt och väldigt plötsligt, den ville inte gå över (liknade inte något jag varit med om tidigare, alltså inte en "vanlig" rysning för att man fryser eller så).
Detta skedde simultant med att min sambo också kände av en stark närvaro. Detta var i vaket tillstånd, en kväll när jag och min sambo satt och pratade och min sambo fick senare reda på vad det var. Vi hjälptes åt att sända bort den ovälkomna energin och skapade också ett skydd. Efter det har vi inte känt något. 

Jag skulle också vilja tillägga att det finns något som kallas för hypnopompa och hypnogoga upplevelser, som är en form av hallunication och som hänger samman med s k sömnparalys, där man alltså inte kan röra sig men upplever att man är vaken. Läskigt…Jag säger nu inte att det är detta som drabbar dig, men bara att det kan ju vara bra att känna till att det här fenomenet finns.

Jag har vid upprepande tillfällen sedan jag varit liten fått nattligt besök av en mörkskepnad och hela denna varelse osar skräck och något som jag inte kan beskriva som nått annat än ondska, senast var för ett par månader sedan…..när besöket kommer tänker jag på godhet och på ljuset, tänker som om jag omges av starkt ljus av godeht. Denna varelse har försökt strypa mig och sträckt handen rakt in i hjärtat på mig (och kramat om riktigt ordentligt)….Jag har motat bort denna varelse med all mental kraft jag har. Det är precis som om när den kommer tillräckligt nära eller rör vid mig så kan jag inte röra mig. Efter det sista mötet hade jag ont i kroppen flera dagar…

#20 free-spirit, ok, försökte att skriva ett personligt inlägg till dig, men tyvärr var det begränsad framkomlighet, på din sida. Så om du har lust så kan du skriva till mig istället, så att jag kan ge flöde för de tankar som jag har ang. dessa s.a.s. udda ande-varelser.(frivilligt dvs. men en del saker bör man hålla privat.

#20 jag har riktigt svårt för att lyckas tänka på ljusa och lyckliga saker när det här händer mig, för det är mer ren skräck jag känner just då och är inte riktigt förmögen att sansa mig…

det låter jobbigt det du råkar ut för, har du kommit på något för att få det att sluta eller får du hela tiden kämpa mot att upplevelserna ska upprepas?

Det är mer som om det överraskar mig, att plötsligt så är skepnaden där, men när den väl är där så är det bara att tänka på ljuset. Det händer inte så ofta nu mera, rätt sällan. Jag känner också ren skräck när det händer, men på något sätt så greppar jag efter ljuset och på så sätt så får jag bort den. Hoppas att det löser sig för dig.

jo det hoppas verkligen jag oxå!

Jag har varit med om en sak, som en shamansk kunnig förklarade för mig berodde på att jag ej stängt av min öppenhet. Det var när jag skulle sova så såg jag liksom framför mig en varelse som kom emot mig och jag fick total panik! Har aldrig varit med om liknande tidigare! Skräck och panik, definitivt. VÄldigt starkt och intensivt.

MIn vän sa att det har att göra med att jag ej stängde av efter trumresa och att jag då är öppen för andeväsen som vill ha kontakt. Och att skräcken  är en fysisk reaktion som blir när världarnar krockar… Han menar alltså att jag inte är rädd egentligen utan reaktionen kommer sig av sig själv… Är inte helt hundra på hur han menade faktiskt…

Ska härefter göra en egen stäng-ceremoni efter varje trumresa jag gör…

Nu vet jag vad det heter: Astral katalepsi = Sömnparalys.

- Tillfällig förlaming - En känsla av att du trycks ner och hålls fast. - Du hör starka ljud. - Känsla av att någon tar på dej. - Svårigheter att andas. - Underliga ljud fenomen.

Orsak:
När medvetandet "kommer på" att anden lämnar eller återvänder till kroppen får den panik. När anden är halvt ute eller inne i kroppen måste kroppen vara oförmögen att fungera.
Betrakta förlamningen, oförmågan att andas eller skrika, och allt det andra som händer som ett tillfällig mental och neurologisk "kortslutning". Det är skrämmande när det händer, men ofarligt.

Skydd:
Omge dej med vitt skyddande ljus och be att fadern, dina änglar ska hjälpa din andliga resa medan du sover. Att anden ska gå ut och in med fridfull lätthet utan att skrämma medvetandet.

_Ur boken; Din drömguide av Sylvia Browne

***********
_Känns skönt att äntligen hittat vad som händer med mej =)
*********

Någon tar på mej på natten!

_Senaste tiden har jag haft stora problem på natten när jag ska sova eller sover.
Så fort jag håller på att somna så är det nått som trycker ner mej i sängen så jag inte kan andas, eller så är  det någon som drar i mig som om de vill jag ska gå ur sängen, eller så är det någon som tar/pillar på mej hela tiden. Varenda gång vaknar jag upp och är fortfarande vaken när det dras i mej. Det är så jobbigt för det stör min natt så mkt. Det kan hålla på i 1 till 5,6 timmar!

Vissa nätter har jag somnat o sover bra, men mitt i natten så vaknar jag av att någon sitter på  mej och trycker ner mej i sängen så det känns som jag kvävs, kan inte andas eller röra mej. Är helt förlamad. Jag är i vaket tillstånd. Det är så hemsk upplevelse varje gång det händer. Känns som jag ska dö.
*************************************
Läste en bok med Sylvia Browne, som beskrev att när man sover o vaknar om att bli nedtryckt o inte kan andas så är det att kroppens ande ger sig ut/eller kommer tillbaka i kroppen efter att besökt en annan dimension. Och om jag då hinner vakna innan anden kommit tillbaka så hamnar jag i mellanläget att jag inte har min själ i mig till fullo…
*************************************
svårt att förklara…men finns det någon annan som vet vad detta är och hur kan jag undvika detta. Mår så dåligt när jag aldrig får sova. Ibland har jag tagit sömntabletter vilket ibland hjälper, men jag kan ju inte äta sånt jämt.
Är mkt mottaglig för andra sidan och har ofta besök, så kanske är jag för öppen om natten…men hur lär jag mej stänga av när jag sover?_

Nu ska jag vara sådär tråkig igen. Sömnparalys

#27 Perfekt illustration där! :)
#26 _"Omge dej med vitt skyddande ljus och be att fadern, dina änglar ska hjälpa din andliga resa medan du sover. Att anden ska gå ut och in med fridfull lätthet utan att skrämma medvetandet"
_Innebär det i så fall att den skrämmande "figuren" är/ var jag själv?

#27, texten kändes för tung idag, men illustrationen var verkligen målande av begreppet.

Gammal tråd men jag håller på med en uppsats om sömnparalys och det är det ni har varit med om. Detta sker i samband med insomning eller uppvaknande från sömn. När vi är under REM-sömnen så händer detta. sömnparalysen kommer hand i hand med hallucinationer.

Sömnparalysen sker oftast i samband med hallucinationer av arten hypnagoga eller hypnapompa, vilket är en förklaring till den skräckfyllda känslan som beskrivs. De flesta som har varit med om sömnparalys beskriver en känsla av att något ondskefullt väsen finns i sovrummet. Hallucinationerna och förlamningen som uppstår vid en sömnparalys är delar av REM-sömnen som stannat kvar då personen i fråga redan har vaknat. Hallucinationerna kan också spela upp delar av vårat undermedvetna där avlidna personer, monster, djävulen och andra varelser kan visa sig. Sömnparalysens upplevelse är så extrem att det kan jämföras med ett trauma.

googla om sömnparalys!

Lycka till

Ursch vad hemskt… jag har själv inte varit med om det… för jag tror man inte kan glömma det, om man har varit med om det. Det skulle vara om jag var så ung när det hände så jag undermedvetet har förtränkt det…. jaja..

Men jag funderade på en sak. "Astral Katalepsi" - det förklarar ju inte hur hon kan se den där skepnaden… Nu ska man inte se sig blint på den artikel på Wikipedia… det är väl kanske inte den mest betrodda sida…

Det kan inte vara så att när varulven är med om just Sömnparalys, att det på någotsätt skapar en utomkroppslig upplevelse.. som exempelvis Astral Projektion… eller något likande.. så ditt medvetande på något sätt se "den andra sidan".. jag vet inte själv.. jag bara mumlar lite här… men bara en liten tanke.

Jag har varit med om precis samma sak som du. Det är en hemskt otäck upplevelse. Men för mig fungerar det med att "tänka bort" eländet.

Vi får inte glömma bort att vi bär på stora krafter som de flesta av oss inte är medvetna av. När jag var paralyserad av skräck så tog en annan del av mitt medvetande lungt över och jag "visste" att jag bara behövde höja min energi för att komma loss från "parasiten". Trots att jag blev rädd, så fick det mig att inse hur stor min inre styrka och visdom var.

Genom lita till din egen styrka och att inte tänka mer på din upplevelse så stänger du dörren påhälsning.  Det är inte så lätt när man är rädd, men tänk på att du faktiskt alltid kommit loss till sist och inte kommit till skada. Du är stark och skyddad, och väljer bort en upplevelse som du inte vill ha eller längre behöver.

Kram!

Med all respekt för att dessa upplevelser kan vara mycket obehagliga måste jag trots allt säga att jag alltid har varit lite svag för dem eftersom de är så oerhört klassiska. Som flera i tråden noterat råder det ingen tvivel om att de är besläktade med maran och marritten, så som dessa fenomen förstås i nordisk folkkultur. Maran är här ofta, men inte alltid, en projektion av en levande människa som ibland tar formen av ett djur eller en mänsklig gestalt och rider sovande människor och djur. 

En rekommendation för den som är intresserad är att bege sig till ett näraliggande bibliotek och låna Catharina Raudveres avhandling om maran som ger en bra historisk översikt.

Till de biologiska reduktionisterna i tråden som talar om sömnparalys vill jag rekommendera antropologen David J Huffords The Terror that Comes in the Night, en vetenskaplig studie av fenomenet som specifikt förkastar dessa förklaringsmodeller. Det råder naturligtvis ingen tvivel om att det är det kroppsliga tillståndet som kallas sömnparalys som ger upphov till visionerna men det kan inte förklara visionernas innehåll.

Hursomhelst, inom de traditioner av häxkonst och ockultism som intresserar sig för tillståndet finns en del klassiska förklaringar som utgår att vi har att göra med en viss typ av andekontakt. Det finns främst två typer av föreställningar om vad det rör sig om för typer av väsen. Det första utgörs av marliknande väsen, dvs främst människor, sannolikt sovande människor, som (medvetet eller omedvetet) projicerar sina känslor (ofta åtrå eller aggression) i ”astral” form. Den andra rör sig av mer eller mindre vampyriska väsen som dras till och livnär sig på mänsklig livsenergi. Bland de senare finns sexuella väsen som incubi och succubi. De dras ofta till människor som börjat arbeta med någon form av andlig praktik vilket får dem att bli synliga på ”astralplanet”.

Om man upplever tillståndet regelbundet finns det främst två möjliga sätt att hantera det på. Man kan försöka undvika det eller man kan försöka använda det som en port till en viss typ av astral/drömbaserad magi. Om man inte är utsatt för vissa särskilda former av hemsökelse, andlig attack eller kroppslig sjukdom är det inte särskilt svårt att undvika upplevelserna även om man kanske aldrig kan bli fullständigt fri från dem. Man bör i så fall utföra regelbundna reningar, stärka sin ”astralkropp” och försöka avhålla sig från att sova på rygg. Det där med att undvika att sova på rygg kan verka trivialt men det finns traditionella varningar om att sovställningen drar till sig incubi och succubi (nedtecknade exempel finns redan på 1500-talet) och man märker snabbt att en ändrad sovställningar påverkar upplevelserna.

Det är emellertid inte självklart att upplevelserna skall undvikas och inom vissa traditioner av häxkonst används detta och liknande mellantillstånd, sömn-vaka, dag-natt, djur-människa etc som portar till specifika översinnliga sfärer. Tillståndet lämpar sig t ex utmärkt som ett sätt att bemästra vad som populärt kallas UKU. En del av de väsen man kan stöta på här går också att förhandla med. En del går att bedriva byteshandel med, en del går att göra om till bundsförvanter. Andra bör man dock fördriva.

Har också varit med om det, har varit olika skepnader. De svävar liksom emot en.

En gång försvann en av de in i en tavla på väggen.

Försökte en gång att sträcka min hand mot en och då blev det kallt.

#33 Tack för boktipset, David J Huffords The Terror that Comes in the Night. Ska genast fjärrlåna :)

Har varit med om liknande, men i mitt fall en "vit" kvinna som var ovanpå mig och visade mig bilder. Kunde inte röra mig då heller och bilderna var hemska. Använde mig då av ägget som jag förstorade till att täcka rummet och sköt ut henne. En person som precis var utanför såg henne swisha förbi. Jag var aldeles vit i ansiktet efter det sade han.

Har även sett en svart man som går ikring i en by. Många har sett honom men han verkar vara någon sorts gränsvakt och inte alls elak som vi först trodde.

När den vita kvinnan spökade som mest fick flera av oss oförklarliga blåmärken och rivsår om nätterna och även en och annan smäll på ljusa dan i ett vist rum.

#36 i såfall är det ju spöken det rör sig om.

Sömnparalys kommer nästan alltid i samband med hypogogna eller hypopompa hallucinationer vilket förklarar skepnaderna som man ser. Det finns forskning ang detta tillstånd och varför man ser sk spöken eller döda närstående, jävulen etc. Men å andra sidan finns det nog forskning som stödjer andra teorier också. Man kan nog hitta forskning som stödjer det mesta så man väljer nog själv vilket som passar bäst :)