# Paradis sen mordhot.
Author: Lonely Moonchild

Hejsan,  
  
Jag är ny här på sidan men tänkte att någon vis individ kanske kunde hjälpa mig att tyda denna dröm jag hade för något år sedan.  
  
Under samma tidpunkt som denna dröm utspelade sig så fanns det en av mina bästa killkompisar, vi kan kalla honom Arvid, som hade förklarade att han var vansinnigt kär i mig, men jag kunde tyvärr inte möta hans känslor och vi försökte förbli vänner, det var svårt för honom och det mådde jag fruktansvärt utav så jag bestämde mig för att bryta kontakten för ett år sedan.

I drömmen så gick jag igenom en paradisliknande park. Den var grönare än något jag tidigare sett och runda kullar svepte över marken i horisonten. Det rann en djupblå, lite bredare bäck med en sagolik bro i mitten av "parken". Jag minns den så oerhört tydligt, nästan som om mitt undermedvetna försökte trycka extra på den punkten, som om det var något jag inte fick glömma. Jag vill även minnas att jag blickade ut över parken och konstaterade att det såg ut som ett paradis.  
  
Oerhört hastigt blir jag nedslängd till marken med min nacke tryckt mot bäckens kant, precis intill den lilla bron. "Arvid" håller ett stryptag runt min hals med ena handen och en kniv mot den med andra handen. Jag minns inte så mycket utav hur han såg ut i drömmen, bara att det var han utan tvekan och att han var oerhört mordisk. Jag har också för mig att jag rent skalmässigt var betydligt mindre än honom. Jag hade nästan propotioner som en elvaåring gentemot honom.  
Jag vill minnas att dialogen gick något i stil med att jag försökte hävda min oskuld och att han påstod att jag varit otrogen mot honom. Någon stans i det hela får jag fram "ja, men _jag_ var i alla fall inte **otrogen**" precis som om _han_ hade varit det. Under den här perioden hade varken jag eller han någon annan.

Jag vore oerhört lycklig om någon kunde ge mig lite vägledning inom detta.  
  
Tack!

## Comment 1
Author: Bappho

Ibland kan det hända att någons hug blir så stark, som t ex vid förälskelse, så att den går till attack. Personen i sig vet varken om det eller önskar att skada. Kanske det var något sådant drömmen talade om. Eller inte :-)

## Comment 2
Author: Lonely Moonchild

Oj, du det låter mycket rimligt. Det var sorgligt, för jag mådde extremt dåligt under denna tid just för att jag inte kunde ge honom vad han ville ha utan att svika mig själv, jag hade skuldkänslor och han gav nästan intrycket av att beskylla mig för sin misär. Ett år var allt jag klarade, sen var jag tvungen att bryta upp. Jag blev oerhört deprimerad.  
Tack så mycket!
