# Spöken?? Author: Emelie123 Har någon här inne spöken i erat hus/lägenheter? Det har jag, har faktiskt börjat vänja mig med han/hon/den/det. Säger alltid godnatt när jag går och lägger mig. Men han, kallar han , börjar alltid leva om när jag ska sov lite jobbigt men lite skönt med sällskap![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif). Hihi. ## Comment 1 Author: Chippers Hur vet du att du har spöken ?? ## Comment 2 Author: Emelie123 För att, kommer inte ihåg exat, men samma kväll eller kvällen efter. Hade jag och några kompisar tråkigt så vi gjorde med pendel och frågade lite hemska frågor(vilket jag vet att man inte ska göra). Men strax efter det så borjde det hända lite saker i mitt rum, vilket var det rum vi höll på med.. ## Comment 3 Author: siddelina Jag har en spökkatt som kommer då och då här hemma. ## Comment 4 Author: Iram Det är ju tur att du inte verkar så rädd av dig, Molle\_Mulle! Själv vet jag inte om jag hade varit så lugn, men det beror på hur kraftiga spökerierna är. Jag har alltid trott att jag skulle bli livrädd för spökerier om jag råkade ut för dem, men efter att ha jobbat i flera år på ett ställe där det var "oroligt" så vet jag nu att jag är tuffare än jag trodde. Men men...man kanske inte ska säga för mycket. ## Comment 5 Author: Chippers #3 Hur vet du att det är en katt? Har du sett den? ## Comment 6 Author: Chippers Ursäkta att jag är så nyfiken.![Räcka ut tungan](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-tongue-out.gif) ## Comment 7 Author: trampolin Jag tror att vi har spöken här. Det är mest mamma som märker av  det. Min pappa förnekar det men han hör också :P Jag har märkt minst faktiskt men jag såg en vit klänning svepa förbi igår faktiskt. jag var mer mottaglig när jag var liten :/ då "slogs" jag nästan med ett spöke en gång. haha. Fast jag försöker träna upp mig nu.. vill verkligen :) ## Comment 8 Author: etteko Vi har någonting här hemma också, det är lsutigt egentligen då det var vi som byggde huset så någon som avlidit här tidigare är det inte. Det är mest jag som märker då jag bor på övervåningen, det går omkring. Ibland när jag är uppe för sent eller sitter för länge vid datorn så gås det lite extra :) Kring juletid brukar tv-apparaterna och stereon knäppa av och på lite då och då. Jag vet inte riktigt vad/vem det är som hälsar på men något/någon är det. Vet heller inte om den/det vill gott eller ont. Det kanske visar sig.. ## Comment 9 Author: siddelina Chippers: Jag har hört honom spinna, känt honom stryka sig mot mitt ben. Jag vet också att det är min katt Sidde, som visar sig ibland. Han dog i ett krampanfall för 3 år sen och vi stod nära varann mentalt. Ibland har jag sett en skugga i ögonvrån som springer förbi. Ibland busar han och river ner handdukar inne i badrummet, det gjorde han alltid när han levde. ## Comment 10 Author: Emelie123 Okej, kul med alla dessa svar![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif). Vid kl 6 i morrse så ringde en kompis till mig, en signal bara, det hann läggas på innan jag svarade. Men ialla fall då skickade jag ett sms och frågade vad hon ville. Och hon svarade på smset förns nu och hon har sov då så hon hade inte ringt sa hon. Så då slog det mig att det är mitt kära spöke som ville spela ett spratt med mig... eller nåt.. Har också sett en hand fara öcer sängen när jag och några kompisar gjorde det där med pendeln.. Sängen var som nertryckt där handen hade varit. ## Comment 11 Author: MegN Hemma i vårt hus har vi lite diskreta spöken som bara ställer till det om vi glömmer tv-n på hela natten eller så (vi sover i nedervåningen, har tv-rum och lekrum i övervåningen). Fast de är så pass icke-diskreta att ingen vill sova på övervåningen, alla som bott här åtminstone sen 1900 har haft sovrummen på nedervåningen. Min äldsta dotter prövade att sova där uppe men gav upp så snart hon började höra dova, irriterade röster på småtimmarna... Min fd styvmor berättade i gårkväll om en vävstol som det spökade/illvättades omkring. Hon och hennes väninna hade hämtat den från en äldre dam som inte ens ville ha betalt för den, "bara bli av med den". Och det gick tusan inte att väva i den, allt bara trasslade sig - gick sönder trots att ingen varit där och ens pillat på den osv. Och dessutom började allt fler saker gå sönder i omgivningen, saker som borde stått stadigt ramlade från hyllor osv. Tills en kväll när min styvmor var hos sin väninna (där vävstolen stod) och flera gånger såg rörelser i ögonvrån från det rum där vävstolen stod. Då vävde de raskt slut på väven och hivade ut vävstolen! Sen var det slut på problemen. Men då förstod de åtminstone varför den äldre damen ville bli av med vävstolen...