# Ostara Author: Iram Ostara är den anglosaxiska vårgudinnan Eostras dag. Hon kallas även bl a Eostre, Oestara och just Ostara. Hon har även givit namn åt det engelska namnet för påsken, nämligen easter. Själva namnet har med fruktbarhet att göra och har även fått namnge t ex hormonet östrogen. Eostre tros vara en västerländsk variant av de gamla gudinnorna Astarte och Ishtar. Gudinnan Eostra kommer med vår och fruktbarhet. Naturligtvis är Ostara en fruktbarhetshögtid, och gudinnan bär med sig en korg fylld av ägg som representerar naturens återfödsel och uppvaknande. Ett ägg är fullt av liv och löften. Ägg används som bekant även i det kristna påskfirandet, men deras samband med Eostra och fruktbarhet är mycket äldre än så. Äggulan är hos vissa äldre kulturer en symbol för solen. Även kaniner och harar spelar under Ostara en stor roll som fruktbarhetssymboler. Just nu är Moder Jord  i en tillfällig balans, dag och natt är lika långa, ljus och mörker är lika stort. Vi går från den mörka perioden med inåtvänd energi och andligt arbete, mot ljusare tider då vår energi får flöda fritt och vi slår oss fria och hyllar livet. Det är dags att göra verklighet av våra planer, att påbörja projekt och låta kreativiteten flöda. Traditionellt pyssel under Ostara är att dekorera ägg. Det blir bäst om man blåser ur innehållet och sedan målar eller dekorerar med band, pärlor, vax eller vad man nu vill. Målar man äggen kan man såklart passa på att använda sig av lite häxinspirerade symboler som t ex små gudinnor, spiraler, ormar eller månar. Snyggt blir att sedan fästa en större pärla i änden av en tråd och sedan dra tråden genom ägget så att pärlan hamnar underst och håller tråden på plats. Häng äggen i ett ris eller kanske i fönstret. Altaret dekoreras förslagsvis med en grön duk, gula ljus, vackra ägg och fräscha påskliljor. Kanske några kvistar videkissar eller björkris med pyttesmå löv också? Eller ställ dit en fin liten kruka med nyplanterade frön i. Var påhittig! Placera också gärna på altaret någonting som symboliserar inre och yttre balans. Ostara är en bra tid för att plantera frön av de växter som du senare under året kommer att skörda och använda i magiskt syfte. /Iram _Källor: Bl a "Sacred Celebrations" av Glennie Kindred och "The Wheel Of The Wiccan Year" av Gail Duff_ Av: Iram -------- * Personlig sida * Kontakta Datum för publicering --------------------- * 2007-03-13 ## Comment 1 Author: isnornin Bra artikel Iram. Jag ser fram emot den dagen jätte mycket.  Det blir en hel del pyssel och mycket dekorerat med. Det får bli omelett till middag den dagen;) ## Comment 2 Author: Iram Haha, ja just det. Allt med ägg är ju traditionellt, och så tror jag att jag ska odla lite groddar tills dess så att man får stoppa i sig färskt grönt. Mums! ## Comment 3 Author: [Borttaget] Att färga ägg är roligt! Här är lite tips på hur man kan göra naturligt vackra ägg: * Lökskal av **gul lök** i vattnet färgar äggen gula men virar man istället lökskal runt äggen och fäster dessa med band får äggen en flammig gulbrun ton. * **Rödlök** ger bruna ägg. * **Rödkål** ger blåa ägg. * Hackade **rödbetor** ger rosa ägg. Man kan även linda snören, örter och annat fint runt äggen och sedan färga dessa om man vill ha mönster på dem. ## Comment 4 Author: zeretki Tack för tips, Kirke! ## Comment 5 Author: zeretki Puttar upp denna för de som inte läst den... ## Comment 6 Author: isnornin Putt! Det är Ostara snart!!:) ## Comment 7 Author: marinelady Vilket datum? ## Comment 8 Author: isnornin 20 mars ## Comment 9 Author: Astraea Födelsedagen för en viss ljussökare här på HiF... ![Flört](http://haxor.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 10 Author: BiGavia Å, härligt, sen sätter ljuset här  uppe riktigt fart! ## Comment 11 Author: Vekka Yeeeaah! Är snart i antågande! :) ## Comment 12 Author: isnornin Jag får inte upp artikeln överst på framsidan...... ## Comment 13 Author: BabyDragon #3 Bra tips :) får se om jag får möjlighet till lite pyssel. ## Comment 14 Author: BiGavia Härliga tider stundar , hoppas jag![Cool](http://haxor.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool") ## Comment 15 Author: Blodeuwedd Vårdagjämningen =============== ### Från Wikipedia Hoppa till: [navigering](http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdagj%C3%A4mningen#column-one), [sök](http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdagj%C3%A4mningen#searchInput) Datum och tid ([UTC](http://sv.wikipedia.org/wiki/UTC "UTC")) för dagjämningarna År Vårdagjämningen Mars Höstdagjämningen September dag tid dag tid 2007 21 00:07 23 09:51 2008 20 05:48 22 15:44 2009 20 11:44 22 21:18 2010 20 17:32 23 03:09 2011 20 23:21 23 09:04 2012 20 05:14 22 14:49 2013 20 11:02 22 20:44 2014 20 16:57 23 02:29 **Vårdagjämningen** inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar [himmelsekvatorn](http://sv.wikipedia.org/wiki/Himmelsekvatorn "Himmelsekvatorn"). Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas [vårdagjämningspunkten](http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdagj%C3%A4mningspunkten "Vårdagjämningspunkten"). Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt. Varje händelse förekommer dock vid två olika datum på jorden. Därför är vårdagjämningens (och andra händelsers) datum inte entydigt. Vårdagjämningen kan till exempel ett visst år inträffa när det är den [21 mars](http://sv.wikipedia.org/wiki/21_mars "21 mars") i [Sverige](http://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige "Sverige") medan det samtidigt fortfarande är den [20 mars](http://sv.wikipedia.org/wiki/20_mars "20 mars") i [USA](http://sv.wikipedia.org/wiki/USA "USA"). Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade [refraktionen](http://sv.wikipedia.org/wiki/Refraktion "Refraktion"). Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter [höstdagjämningen](http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6stdagj%C3%A4mningen "Höstdagjämningen"). Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp ungefär rakt österut. Omkring tolv timmar senare går den ner ungefär rakt västerut. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. De flesta äldre [solkalendrar](http://sv.wikipedia.org/wiki/Solkalender "Solkalender") räknade vårdagjämningen som [nyåret](http://sv.wikipedia.org/wiki/Ny%C3%A5r "Nyår") och fortfarande firas det [persiska](http://sv.wikipedia.org/wiki/Perser "Perser") nyåret; [Nouruz](http://sv.wikipedia.org/wiki/Nouruz "Nouruz") på vårdagjämningsdagen.