# Vill berätta om en händelse Author: Rovanja Jag vill berätta om en händelse som hände mig för några år sedan. En ytterst övernaturlig och skrämmande upplevelse. Det är en händelse som jag aldrig kommer glömma. Det satte djupa spår och fortfarande så vaknar jag på nätterna då det dyker upp i tankarna. Året var 2004 och jag var ännu inte så värst gammal. En körresa till Edinburgh skottland ägde rum här. Vi skulle ha det skoj tillsammans och sjunga på utvalda platser och gator och torg. Underbar resa. Men den centrala händelsen var när vi besökte slottet, edinburgh castle. Efter många kilometer gångna skulle vi besöka slottet och se dess sevärdigheter. En speciell känsla slog mig just som när vi skulle gå ner i fängelsehålorna. Jag hörde de förinspelade ljuden som skulle sätta en stämning och såg projicerade rörliga bilder som skulle föreställa fångar som sjöng och klagade. Det hela var uppdelat i tvårum. Ett rum där de milt dömda fångarna hade varit placerade. Nästa rum skulle visa sig vara en mindre behaglig upplevelse. Då jag blickar in mot rummet bredvid mig. Nästa fångelseavdelning så verkar allt som det ska. inget mer än att jag hade en extrem (ja, extrem) obehagskänsla  i magen och hela kroppen. Två trappsteg ned in till rummet gjort i sten. Jag slås av en frän doft. En doft av var, spyor, lik och en doft nästan som av aceton. Odören är outhärdlig. Jag slänger upp mina händer för min näsa för att förhindra att få in den vidriga lukten. Jag vänder mig om för att se min mor och körledare som gick med mig in i rummet. De gick precis bakom mig... trodde jag. Jag ser dess gestalter. Jag ser deras färger men de är suddiga. Nästan som att jag lagt en gelehinna över mina ögon. Jag vänder min om igen då jag börjar höra ljud från längre in i rummet. Siffran var väldigt klar för mig: 11. 11 gestalter fanns i rummet. En av dem döende. En mörk gestalt kvider och krampaktigt trycker in sin näve i magen för att motverka dödssmärtan. Människan försöker kräkas. En annan ligger i en bädd vänd mot den kalla väggen. Flera av de andra människorna vänder sig om och ser mot mig. De är rädda, ledsna och skriker efter mig. Två får tag i min tröja och bokstavligen försöker slita med mig mot dem. De skriker saker som jag klart kan förstå även om språket ibland lät mig ovant. Saker som "Hjälp mig", "jag har så ont", "jag har en son." Allt för att jag ska ta dem därifrån. Jag sliter till mig min tröja och backar fort bakåt mot utgången. En av dem är så svag att när jag rycker åt mig tröjan så ramlar denne ihop och skriker.jag känner känslan av extrem hunger.en Brännande känsla i magen. Doften av lik, spy och var fräter i min näsa och känslan av människorna här inne får mig att panikartat slita mig och springa mot dörren som kändes väldigt långt bort. Jag lyckas knappt ta mig ut igenom dörren då det känns som en osynlig vägg som hindrar mig. Jag skriker ut i ren panik "Ta mig här ifrån!" då jag känner en lugnande själ ta tag i min arm och dra mig ut där ifrån. det var min mor. Mina knän är svaga och jag faller ihop utanför och krälar iväg några meter från dörren. Där bryter jag ihop och tjuter av rädsla. "De är kvar, jag klarade inte av det. De var så många, elva. de är kvar!" minns jag mig kvida fram till min mor som väldigt fort förstod vad som hänt. Att de slet i mig. Jag har aldrig kunnat bearbeta denna händelse på rätt sätt. Jag var inte kapabel till att behålla lugnet och kommunicera. Har aldrig någon annan gång varit med om att andliga väsen, själar etc kan ta i mig. Bara psykiskt påverka eller tala till mig men inte så mycket mer. Har någon av er varit med om något liknande? Detta var den vidrigaste syn jag någonsin fått. Någon som kan stötta med en egen händelse? Har känt mig väldigt ensam om det här. Då jag inte vågar berätta det för människor i min närhet pga. fördomar. BB Rovanja ## Comment 1 Author: Jodrena Oj, låter otäckt. Och det var spännande läsning, du borde ha skrivit en novell om det här och skickat bidrag till novelltävlingen ju! Det vore också intressant att få veta vad din mor har för minne av händelsen, hur hon upplevde dig och det som hände. Såg hon att du blev sliten i tröjan? För i så fall var det ju fysiskt, annars var det väl så att du befann dig hos dem på det andliga planet och där kan man ju uppleva saker fysiskt även om det inte är fysiskt i vår fysiska värld... flummigt uttryckt men du förstår nog hur jag menar. Jag har varit med om någon slags skuggväsen som kunnat röra vid fysiska saker, rört på saker och så, men har inte själv blivit vidrörd även om jag har en känsla av att de försökte. Varför de inte kom åt mig vet jag också ganska säkert, hade jag inte haft det skyddet kan det väl hända att de också kunde ha gett sig på mig? Det är något jag aldrig kommer att få veta.  Såna händelser går ju inte ens att bortförklara hur mycket jag än försökt, jag har till och med ett vittne som sett en del av det som hände kring mig under den perioden. ## Comment 2 Author: lightseeker Att inte våga berätta pga. fördomar, sa du, det kanske är så att man inte ens bör berätta, för vem som helst. Jo, jag har varit med om flera liknande händelser. Där andar har tagit i mig, fysiskt. Jag har då talat om att jag inte vill bli kontaktad på det sättet, men det har fortsatt att upprepa sig, tills jag har varit villig att lyssna. Vid de tillfällen som jag har blivit väldigt skrämd, så har jag valt att mentalt, rita cirklar kring mig, för att freda mig, det har funkat för mig. Det låter för mitt inre öra, som om du mentalt drogs med in i "filmen" runt omkring dig, jag klandrar dig inte, samma sak skulle kunna hända mig. MEN, det är riskabelt, så jag skulle nog försöka att inte "dras med", man kan lätt bli fascinerad och så blir det för mycket. Jag hoppas att det kan hjälpa dig litet, för jag har ingen "ärvd" kunskap att dela med mig av, bara självupplevt ## Comment 3 Author: Rovanja #1 Jag har pratat med min mor en del om det eftersom att hon var med. Hon såg mest att jag fick panik. Jag har aldrig frågat henne om hån såg att det slets i mig... I många fall så försöker man ju bortförklara saker som rör på sig eller liknande. Men jag håller med dig. Det går inte att bortförklara. Det finns ingen logisk förklaring till det. #2 Då de tog i mig just denna gång så fick jag just sådan panik så jag kunde inte medveten i lugn säga åt dem att inte röra vid mig. Om det hänt idag så vet jag att jag reagerat annorlunda. Det var verkligen svårt att inte dras med i "filmen" denna gång då så många livsöden kontaktade mig på samma gång och det var så gripande och uppenbart som som hände där inne. Det var svårt och jag uppfattade det som omöjligt då jag ofrivilligt slets in i den. Kanske med mer erfarenhet hade jag kunnat motstå det? ## Comment 4 Author: lightseeker #3, kanske är det så att det inte ens hjälper med aldrig så mycken erfarenhet, vid alla tillfällen, efter som tillfällena är unika i sig, med antal människor/energier, involverade. Du hade din mamma som ingrep, men det kanske inte är någon hjälp, i efterhand, eftersom du då inte kan vara säker på om din egen kraft, är kraft nog, om du någonsin skulle råka hamna i en liknande situation igen? Det var många energier som sökte hjälp, samtidigt och samtidigt så fascinerades du själv av "filmen" och "känslorna" som berörde dig. Det kan just vara sådana där "starka" händelser som "kan" innebära att man blir "kick-sökande" när det gäller övernaturliga händelser, eller som jag reagerade, med att stänga av och mota bort allt, istället. Varför drabbad då bara vissa människor? Är vi öppnare? Väljer energierna vilka människor, som dom vill kontakta? Vad tror ni andra, i dom här fallen? ## Comment 5 Author: Jodrena #4 åh, svårt att svara på. Det är nog inte alltid de som väljer att visa sig för "oss" utan vi som väljer att se dem. Men sen finns det ju de som påstår sig ha blivit just utvalda och uppsökta av andar m.m. Beror säkert en del på vem/vad som visar sig och varför. Sen tror jag faktiskt att det i vissa fall handlar om rena fantasier. Inte alla, och jag har ingen speciell att peka ut heller för den delen, men när jag tänker på saken rent allmänt, tror jag nog att det finns en del som tror sig ha sett saker när de egentligen bara har levt sig in i en fantasi. ## Comment 6 Author: Rovanja #4 Interssanta frågor. Jag har alltid sett på det så att man på något sett _har_ en förmåga att se och ta till sig energier redan från födelsen. Bara att man efter hand "stänger av" det för att omvärlden påverkar en åt det här hållet. ex. låtsaskompis? Vem säger att det inte är en ande som talar och umgås med ditt barn? ## Comment 7 Author: SilvianLuna Jag hade en upplevelse för några veckor sedan bara av fysisk kontakt. Jag var ensam hemma, min sambo jobbade natt och jag kunde inte förmå mig att kunna gå och lägga mig. Gruvade mig verkligen för att lägga mig, jag var ju inte ens trött men klockan var mycket och det kändes bättre att få lite sömn än att sova bort halva dagen. Precis innan jag skulle gå och lägga mig satt jag en stund på sängkanten och funderade då jag plötsligt känner något mjukt på min nakna fot. Någon smekte min fot, en varm silkeslen hand ett litet tag för att jag skulle få känna att jag inte inbillade mig. Därefter låg jag i min säng och somnade efter ett tag.