# "Riktig" kärleksmagi Author: Jodrena Okej, nu är jag litet fjantig men ibland får man faktiskt vara det. Några här inne har nog uppfattat att jag är "litet" kär, sådär riktigt fånigt kär så det nästan är pinsamt för utomstående att titta på mig ;) Nu satt jag här och funderade på den enorma energin som kommer ur förälskelser. Det är nog bland de starkaste energier jag upplevt, just förälskelseenergin. Men även att älska är enormt. Det låter kanske fult att uttrycka att man ska utnyttja kärleken, men förstå mig rätt: Varför inte "utnyttja" kärleken, förälskelsen, älskandet, när du behöver litet extra styrka inför någonting? Har du någon som du älskar (det kan lika gärna vara din katt som din make/hustru, bara kärleken finns där, borde det fungera) kan du vila i tanken hos den personen (eller djuret eller trädet or what so ever) tills du återfått styrkan. Känner man sig nere, är detta en bra metod att tillämpa, eller om man står inför någon svårare utmaning och behöver den där extra drivkraften eller motivationen. För nog är kärlek ändå en magisk källa alltid! Ja, jag vet. flumtråd. fluff-fluff och rosa moln, men :P ja, nu är det ute, Jodrena är kär ![Skäms](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 1 Author: Jodrena Obs! Metoden bör icke missbrukas eller tas i för stora doser, då blir man litet yr i skallen, som jag tydligen blivit \*hihi\* ## Comment 2 Author: Anco Visst är det underbart att vara kär !! Jag hoppas du får fortsätta vara härligt kär lääääänge! ## Comment 3 Author: [Borttaget] Härligt att det är fler än jag som tokkär.....och det där med att vi kan använda kraften i kärleken stämmer bara så bra...det har jag och min vän använt oss utav flera ggr....är att rekomendera... Må gott i KÄRLEKENS KRAFT. ## Comment 4 Author: Jodrena tack :) ## Comment 5 Author: marinelady Då funderar jag på motsattsen till den stor kärlekens kraft eller hur man ska se det, svartsjukan eller sorgen efter förlusten för i mitt fall brukar de gå hand i hand..ju mer kär man blir ju mer svartsjuk/sårad blir man om saker händer/tar slut. Är de en utveckling av kärlekens energi eller ska man se de som en enskilt verkande kraft? För det är ju i sig en mycket stark kraft, destruktiv eller ej. ## Comment 6 Author: [Borttaget] #5 Är det inte bara olika aspekter av kärleken? Bara olika uttryck av samma känsla? Man bestämmer faktiskt vad man skall tänka och i många fall vad man skall känna, om inte annat hur det skall få påverka en. Den omedelbara reaktionen kan man sällan styra, men man får väl ta kontroll då.?. Hellre känner jag och tänker positivt än negativt. Positiva känslor ger sällan huvudvärk och obalanserade organfunktioner. Medan positiva konstruktiva tankar lägger funktionerna i linje, gör de negativa tvärt om. Negativitet leder till överarbetad hypofys, muntorrhet, hög syresättning i musklerna och mindre i hjärnan osv. Om man inte tar eget ansvar för sina tankar och känslor, så tänker man det man blir tillsagd att tänka och känna, på ett eller annat sätt. Suggestion kallas det. Fast vissa kallar det rehabilitering och uppfostran med. ## Comment 7 Author: Jodrena #5 hmm, hand i hand säger du? Det var en ganska tråkig syn på kärleken du har och sörjer faktiskt ärligt lite grann för det. Visst gör det väl mer ont att bli sårad ju mer man känner för personen, men det är väl ändå inte där tyngdpunkten ligger för min syn på det hela. Hur som helst, det är kanske också en stor kraft, men den hämtar man väl sällan styrka och stöd ur, som man kan göra i den glada delen av kärleken genom att vila i den i tanken som jag skrev om i rotinlägget. Det kan förstås hända att man hämtar energi från den, sårade sidan av kärleken, när man är ute efter hämnd eller annat, för att trigga upp sig själv, men det mår man nog egentligen inte särskilt bra av. ## Comment 8 Author: marinelady #7 Jag tror det ligger i var persons egen åsikt och känsla om det är en fördel eller nackdel att känns sig sårad eller svartsjuk. Det finns en annan typ av kraft enligt mig i de känslorna som man kan använda och rikta i sitt arbeta. Att kunna arbeta och hantera de krafterna anser jag dessutom att vara viktigt. Livet är ju inte en dans på fluffiga rosa moln hela tiden så det är ju lite mer verklighetsanknuten bild av kärlek. Och ur de känslorna så hittar man styrkan och stödet i sig själv inte ur en relation med andra. Men de är ju bara mitt synsätt och du berhöver absolut inte tycka synd om mig :) ## Comment 9 Author: Jodrena #8 Nej, livet är verkligen inte en dans på rosa fluffiga moln hehe. Jag menar heller inte den fluffiga förälskelsen, jag menar älskandet i stort. Jag var ju själv inne på det att man kan använda sig av energin i kärleken för att finna större styrka att möta till exempel någon tung uppgift i livet. Då menar jag alltså att kärleken är stärkande. Så för att stärka mig själv väljer jag nog inte att vila mig i känslor som svartsjuka eller den sårade kärleken. Och nej, jag tycker nog inte synd om dig, jag bara sörjer synen på kärleken. Men du har väl rätt i det du säger, det beror på vad man lägger i de där orden. Är det verkligen en stärkande sak för dig att känna dig sårad och svartsjuk så är det väl fint att det finns såna som dig också, då det ju trots allt finns ganska mycket svartsjuka och sårade känslor. Stärkande är det nog visserligen, genom själva upplevelsen, motgångar gör ju en person starkare, men att vila i den känslan i tanken för att stärka mig själv, det låter jag nog bli för mitt eget bästa. ## Comment 10 Author: Outrageous Intressant trådämne. Är också jätteförälskad, och ja, energin flödar faktiskt, vilket påverkar mitt engagemang även i allt annat. Jag tror helt klart att man kan ta tillvara på energin, och fokusera den där den behövs. ## Comment 11 Author: Bappho Undrar om jag är en bak och fram människa. Jag tycker självklart att förälskelse känns helt underbar, men däremot tycker jag att den tar all kraft från mig. Och när jag blir sviken i kärlek så blir jag förstås väldigt ledsen och gråter en vecka, men sen blir jag jättestark, känner mig fri, får största självförtroendet och så får jag tid och energi till allt det andra jag vill göra i mitt liv. Hmm.. borde kanske analysera mitt beteende :-) ## Comment 12 Author: Jodrena #10 ja, förälskelsen flödar verkligen i din kreativitets-ådra har jag upplevt iallafall :D #11 jo, ibland kan den nog vara sådan också. Märkligt vad många olika sidor det finns av kärleken. Kanske har att göra med att du är litet rädd eller ovan vid starka känslor för andra? ... :S vad vet jag hehe. ## Comment 13 Author: [Borttaget] #11 För egen del har det ofta varit så att jag lätt tappat fokus, blivit trött och "konstig" när jag upplevt förälskelse och kärlek.. dden har varit skön, men inte så lämplig alla gånger. Men nu finner jag att jag är betydligt mer fokuserad och klar, denna gången. tappar inte bort mig så mycket och går vilse. Visst ligger mycket tankar hos den jag håller kär. Men även mycket annat får plats och inget är i vägen. Energin jag får är ljuvlig,smaken av den är nektar.. mitt humör... Ja, det verkar som om ni alla märkt lite av att det är bättre sedan en tid, delvis beroende på detta. Mitt tålamod är större och jag orkar mer verkligen även med andra vara mig själv. Så det är inte bara att de värsta rösterna tystnat på forumet som lugnat mig lite. Den ljuva kärleken kan även "fluffa" till denne man ;-) <3 ## Comment 14 Author: spindelfot Jag tycker inte heller om att vara kär, jag tycker inte om att låta mig slukas av andra överhuvudtaget, mycket närhet har jag svårt för - känner mig som ett durkslag av energi som läcker ut, binder mig till andra, inte bra. Under större delen av mitt liv har jag skänkt mig själv till andra människor, levt i långa förhållanden, varit beroende av andra, ekonomiskt och känslomässigt - här talar vi verkligen simonde de beauvoir, kvinnans beroende av andra.. trots att det är 2008. Jag tycker inte om det.. Jag känner ofta att det är skönt att bo med en annan människa, komma överens, gå och handla med någon.. ha någon annan inpå livet, men lika ofta känner jag för att slippa människor över huvudtaget, sitta på en sten nånstans i en ödemark och spotta för mig själv. Kärleken är vacker i sin rena, universiella form - kärleken som limmar ihop bark och trä, den här rena floden som går genom livet, kärleken är som Nut som håller ihop universum.. Det högsta valet. sedan är vi människor bra på att tolka in alltför mycket i detta. Kärleken blir - ett avtal, en relation, sexuell, emotionell. Moral, samhällsnormer, behov, rätt och fel - rätt till någon annan.. osv. den rena kärleken, som den är, den som ger kraft, den blir en sytråd genom alla våra relationer i livet. ## Comment 15 Author: Jodrena #14 när jag först läste det här så tänkte jag att du ju inte pratar om kärlek utan om relationer, men det upptäckte du visst själv i slutet av inlägget :) ## Comment 16 Author: Outrageous Angående detta att hänge sig till relationer, bli beroende och sårad, så tror jag det är något man kan påverka själv. Jag har blivit starkare och starkare för varje relation jag gått igenom, och nu känns det riktigt bra, för jag vet att den här gången är jag självständig som aldrig förr, och tillåts vara det, så beroendet existerar inte på samma sätt som tidigare. Det är viktigt att vara riktigt trygg med sig själv innan man försöker vara det med andra tror jag. Jag ville egentligen inte ens ha en relation nu först, för jag tänkte att nej, jag vill vara ensam en tid. Tji fick jag, förälskad som jag är, men det är bra ändå, för jag är fri ändå. Jag tillåts vara det och vi ger varann energi. Vad svårt det var att förklara detta utan att "flumma iväg". Hehe. ## Comment 17 Author: spindelfot Nja, Tråden verkade ju handla om just - kärleken via olika relationer. Jag anser den kärleken vara mer 'oren', än kärleken som finns fritt i livet. Jag skrev visst om kärlek men jag menar, att kärleken i en relation kan vara en dålig kraftkälla, bättre är att finna den som den är utan när den står till relation i olika saker. ## Comment 18 Author: Outrageous #17 Är inte det rätt individuellt för var relation för sig? Jag menar, om man har en relation där man kanske har det lite trassligt, eller bara någon form av problem. Något som göt att det finns spärrar för de rena kärlekskänslorna att flöda fritt, gör kanske att det inte blir en bra kraftkälla. Om man däremot har en relation där allt känns bra och tvivellöst så borde väl känslorna vara rena och goda nog att kunna användas till andra områden. Att man helt enkelt får välja sina tillfällen. Kärlek till andra ting i livet är nog så viktig, men jag upplever åtminstone inte den kärleken lika starkt som i relationsammanhang. Förälskelse är en så stark energi. ## Comment 19 Author: spindelfot Min teori om de olika kärlekarna och vad som gör den, är dels ur ett 'samhälls-filosofiskt' perspektiv, och dels ur ett rent magiskt. Det finns så mycket regler för hur vi ska förhålla oss till varandra, så mycket att anpassa oss efter - så mycket som vi ändrar oss själva, bygger om oss, vrider oss, från födseln till döden - att vi ska vara heterosexuella, madonnor eller horor, vi skall vara trogna.. hur förhållanden och relationer skall byggas. Jag har älskat och älskar i mitt liv, det mesta har varit rent, men jag har sett mycket bli smutsigt också. Rent magiskt, så har jag sett kärleken som den är flera gånger, omedveten om människornas relationer, det är som myrsamhällen ovanpå en hel jättevärld, kärleken håller kaos i ordning, barken fast på träden, ger aptit och håller oss i ordning.. överhuvudtaget, ifall kärleken inte fanns till livet, så skulle vi väl gå omkring och mörda varandra.. Det ÄR en jättekraft, men jag anser att i relationen - så förtas kraften. Inget illa om er som är förälskade, det är bara gott i det. ## Comment 20 Author: Outrageous Ja, regler finns, och jag gillar dem inte riktigt. Förvisso anpassar man sig automatiskt efter många, och jag tycker inte man ska ta avstånd från det bara av ren princip om det är något som faktiskt inte för något ont med sig, men många får man också hålla koll på, så att man inte förändrar sig på vis som man inte önskar. Man måste se till att det inte blir smutsigt som du säger. Det är ju ett ansvar man har emot sig själv, anser jag. Man själv måste på något vis komma först. Relationer kan komma och gå, men sig själv ska man alltid leva med, och då är det ju en fördel om man trivs. Tråkigt att du ser det som att det förtas, för jag upplever att kraften kommer ur förälskelsen, ur relationen. Utan relationen skulle det inte utlösas, och på så vis kan jag heller inte nyttja den. Men är nog väldigt individuellt det där. ## Comment 21 Author: Jodrena Åh, men min kärlek behöver inte färgas av min relation till personen. Jag har många i mitt liv, och haft, som jag älskar även om relationen inte ser så bra ut. Det går alltså att finna den där rena kärleken, om kärleken verkligen finns där, oavsett hur relationen ser ut, om man bara fokuserar på känslan och inte låter sig färgas av allt runtomkring. Man måste ju heller inte vara involverad i ett parförhållande för att älska, menar jag. Men som Outrageous säger, förälskelsen innehåller nog mängder av krafter, och kanske är förälskelsen som den är just för att energin är så lättillgänglig när man befinner sig i den. ## Comment 22 Author: Bappho Jag känner att förälskelsen tar energi och kraft även om själva relationen är hur frisk och bra som helst. Däremot upplever jag inte kärlek på det sättet. Den kräver inte hela min uppmärksamhet och låter mig vara så fri jag behöver för allt det andra jag bara måste göra. ## Comment 23 Author: Outrageous Jag tror anledningen till att jag får energi är för att förälskelse är för mig direkt relaterat till passion, och passion är för mig en av de viktigaste och bästa känslorna. Har jag romantisk passion så sprider det sig i mig så jag blir passionerad till livet och allt omkring mig också på ett helt annat sätt än vanligt. Och allt jag är passionerad inför skänker jag energi till. Den allmänna kärleken, som inte är relaterad till relationer, känner jag mer påverkar i längden. Den ger ju ett positivt fält omkring sig så att säga, men jag kan inte nyttja den på något vis. Den bara är och påverkar av sig själv. Det krävs något extra för boosten. ## Comment 24 Author: Outrageous Den här tråden får mig att fundera mycket. Jag gillar den. Ska nog analysera det hela djupare, för mig själv, när jag har tid. ## Comment 25 Author: spindelfot Efter att ha tänkt efter så förstår jag på sätt och vis, att det är något högst individuellt egentligen. När jag ser kärleken som den är - i naturen, stark, evig och kraftig, oberoende av omgivningen, så ser jag något gott och starkt. Ser jag kärleken i en annan människa - kärleken till mig, så ser jag även kraven de har, kärlek under regler, kärlek kan aldrig regleras - den är som blommor som bryter asfalt. Kärleken till mitt barn - gör mig rädd, frustrerad, förbannad, för ibland blir man skittrött och ledsen, men bunden är jag, för alltid - till hans välmående. Kärleken är bra eftersom den får mig att ta hand om honom bra och skydda honom, men den ger mig mycket ångest också. När man står utanför grindarna till dagis och tittar, undrar om han kommer ha det bra där, när de sticker sprutor i honom på bvc, när man är en dålig förälder och skäller.. Däremot så ser jag kärleken som jag har till honom på samma sätt som den stora kärleken i livet och naturen. Det är det här limmet, som fogar ihop allting och Nut, över huvudet. Grundvattnet, i allting, och aldrig har jag älskat en man på det sättet. ## Comment 26 Author: Bappho Passion är en annan femma, speciellt inom magin. ## Comment 27 Author: Outrageous Leder inte förälskelse till passion för de flesta? Eller är det lika individuellt som det andra? #25 Kärleken till en partner och kärleken till ett barn kan nog aldrig bli densamma. Jag har ingen erfarenhet att tala om men det är min teori. ## Comment 28 Author: [Borttaget] #27 _Bör_ aldrig bli den samma iallfall... ## Comment 29 Author: Outrageous Poäng. ## Comment 30 Author: solqvinna Hmmm intressant tråd, jag gör skillnad på förälskelsen med den där enorma potentialen av åtrå och passion och kärleken. Förälskelsestadiet då är man snarast att betrakta som psykotisk men på ett underbart sätt ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Tänk bara vilka hemska brott eller vilka underbara, tokiga saker människor kan göra i det där första förälskelseruset. Själv har jag haft lätt att bli förälskad men svårt för att bli kär, dvs som när förälskelsen övergår i kärlek, riktigt kär har jag bara varit två ggr och jag närmar mig nu ålderns höst i livet. Den förste då var jag väldigt ung men vi hann få tre underbara barn i alla fall innan våra vägar skildes, sedan har jag varit förälskad och rusig flera ggr  kär naturligtvis men blev jag bara en gång till (ja så hoppas jag verkligen att det är) och som tur är så är det besvarat .. den mannen  är mitt livs absolut stora kärlek vi flyttade ihop för ett år sedan efter fem års pendlande och trasslande mellan två hem, med honom har jag mött magin som kan finnas mellan två människor i kärlek.. Det är ledsam  med relationer som blir fyllda av krav och där den ena känner sig halv utan den andra, jag tror inte att det är sunt att börja leva delvis genom en annan människa..jag tror var och en ska leva sitt liv precis som innan man möttes men utifrån en delvis gemensam plattform natuligtvis för man bygger ju ochså upp något nytt. Oj vad jag blajar på.. Make Love Not War ## Comment 31 Author: Outrageous Intressant det där med förälskad/kär. Jag skiljer ordentligt på dem och har lättare att bli förälskad än kär, även om jag inte har så jättesvårt för att bli kär heller (Eller så har jag bara träffat rätt människor). Jag har dock lärt mig känna igen mig själv, och vet när en förälskelse bara är en förälskelse. Jag kan redan i början avgöra om jag tror det kommer gå över eller om jag kommer bli kär. Det var jobbigt innan jag lärde mig skilja på det, eftersom man så lätt kan ge andra falska förhoppningar genom förälskelser. ## Comment 32 Author: Iram Förälskelse... Nej tack. Kärlek.. Jatack, även om den kräver en del. Passion? Jaa, men helst utan inslag av förälskelse. Vill helst hålla mitt sinne fritt från påträngande influenser. De flesta vet nog att en nyförälskad person är helt fixerad och knäpp sådär som man bara orkar vara ett tag. Som tur är. Usch så drygt. ## Comment 33 Author: Jodrena #32 Neeej, det är inte drygt med förälskelse! Det är ju underbart vackert, och det säger jag inte bara för att jag är förälskad. Jag tycker om att titta på förälskade personer. Och att umgås med dem. Man behöver inte tappa huvudet helt bara för att man är förälskad, även om det ofta händer. Det finns mycket vackert som skapas ur förälskelser, som jag skulle sakna om folk inte blev förälskade. Förälskelsen verkar främja kreativiteten på ett njutningsfullt sätt. ## Comment 34 Author: Iram Nyförälskade har ofta en förmåga att bli totalt blinda för omvärlden och jobbiga att umgås med. De lever i sin egen lilla bubbla och ser inte "de andra". ## Comment 35 Author: [Borttaget] #25 Åker förbi dig just i skrivande stund.. vinkar åt alla håll för att vara säker på att det tar ordentligt \*vink vink\* ## Comment 36 Author: Outrageous #34 Något jag gärna unnar dem som blir sådana. :) Det går ju över. ## Comment 37 Author: Iram Ja, som tur är går det över. :-) ## Comment 38 Author: Bappho Är det något som verkligen tar död på kreativiteten så är det förälskelsen. Att vara olyckligt kär däremot kan ta fram poeten i oss alla :-) _"You will understand why She destroys, but the destruction will bring its own sorrow ... and that sorrow is perhaps Her greatest gift to the moons-struck poet". (Cochrane om the Dark Goddess)_ ## Comment 39 Author: [Borttaget] #38 Anmäler avvikande åsikt och anser nog att om man tar till vara på de energier man utbyter som förälskad kan göra att man uppnår stora resultat inom det mesta man företar sig. Lite som Jodrena säger. Så att framlägga det som ett solklart påstående för alla gällande att förälskelse tar död på kreativiteten är nog lite magstarkt. Kärleksepos, dikter, musik, tavlor, verkande inom det som oftast talas om här på häxor. Ja det mesta faktiskt. Det har bara att göra med hur man riktar energierna inåt eller utåt, som avgör hurvida det är positivt eller negativt. En mognadssak kanske, som visar till självkontroll och självkännedom kanske. Rosa kan vara en bra färg ibland, beroende på vad man skall måla. Honung kan vara bra att smaksätta vissa saker med, inte andra. Vissa kryddor, om man använder dem fel kan förstöra vilken maträtt som helst. _"Invoke me under my stars! Love is the law, love under will. Nor let the fools mistake love; for there are love and love. There is the dove, and there is the serpent. Choose ye well! He, my prophet, hath chosen, knowing the law of the fortress, and the great mystery of the House of God. All these old letters of my Book are aright; but \* is not the Star. This also is secret: my prophet shall reveal it to the wise." Liber AL I:57 _ _"Write, & find ecstasy in writing! Work, & be our bed in working! Thrill with the joy of life & death! Ah! thy death shall be lovely: whoso seeth it shall be glad. Thy death shall be the seal of the promise of our agelong love. Come! lift up thine heart & rejoice! We are one; we are none." Liber Al II:66 "Den som har upplevt lycka och kärlek, den som har förstått... Den som berörts så... kan ge det till andra. Den som misstagit sig kan bara sprida vidare sina misstag. Kärlek gör inte fel, men kan lätt missförstås och annat kan misstolkas som lycka." (C.G. om folk)_ ## Comment 40 Author: Iram Nåja, jag tror nu inte att vi andra nödvändigtvis har misstagit oss totalt på kärleken eller lider av dålig självkännedom. Dessutom är du nyförälskad, vilket varit svårt att missa, och kanske inte räknas som riktigt tillräknelig just nu. Mitt i sjukdomen s a s... ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 41 Author: Outrageous Äääh, ingen sjukdom inte! När jag inte var nyförälskad önskade jag alltid att jag kunde få tillbaka känslan. Trots att jag var kär. Och det var längesedan jag var så kreativ som nu. Jag skriver, målar, och annat mer än på många år! ## Comment 42 Author: Bappho #39 Jag har hela tiden pratat om förälskelsens korta intensiva tid inte kärleken. ## Comment 43 Author: Coturnix Just "förälskelse"-kraften är just så barriärbrytande som den är för att ingenting bör/ska vara omöjligt. En "kraft" utöver det vanliga, som bryter genom allt, även det vi i vardagligt tal kallar "förnuft" Förälske kan ofta leda till kärlek. Kärlek kan leda till förälskelse. Förälskelsekänslan är enligt mig euforisk. Euforikänslan är både bedövande och energifull. Förälskelsen är på kortare sikt- kärleken på längre sikt. Så var jag här och skrev just i dag. Kärleken känns stor och tar sig många uttryck. I natt kommer jag att sova gott. Länge leve kärlekskraften! ## Comment 44 Author: Bappho Passar på att kasta in ett boktips. Den här boken slängde min svärmor på mig sist jag var förälskad. Kanske tyckte hon att jag skulle hålla huvudet kallt :-) Förälskelse och Kärlek av Francesco Alberoni. Han har också skrivit fler böcker i ämnet som är intressanta bl a en om unga människor och förälskelse. Minns dock inte titeln på den boken. ## Comment 45 Author: [Borttaget] #40 Jag brukar resonera på samma sätt jämnt.. ibland är den ivägen.. och förhindrar... det beror på vad man skall göra. Skall man lägga pussel till exempel kan det vara ganska dåligt ;-) Köra bil kan vara livsfarligt. Men som sagt.. det beror helt och hållet på om man vänder det inåt eller utåt och vad man framför allt får göra med det. Det är allt jag säger, inte att alla har misstagit sig. De som har det vet det nog med sig. #42 Ja räknar man kallt med att den intensiva känslan skall ta slut inom kort så är det klart att man svävar runt och flummar så intensivt man kan under det. Men som min vän Coturnix till stor del säger: Förälskelse kan leda till kärlek, liksom tvärt om och man kan i vissa fall låta dem alternera och oscillera. #44 Jag passar på att rekommendera Höga Visan då :P En annan sak atttipsa om, för att hålla huvudet lite kallt kan vara att fortsätta vara lite ensamma även om man är tillsammans. Leva ut sina egna drömmar och målsättningar samtidigt som man stöttar den andre utan att färgas för mycket av att se denne. Förälskelsen rent medicinskt kan ju vara en kemisk obalans i systemet och få folk att reagera lustigt. Men det kan man kontrollera det med, som med allt annat. Övning ger färdighet :P ;-) ## Comment 46 Author: Jodrena #34 åh, men inte alls alltid, visst är det ganska vanligt men åtminstone jag kan lägga mitt "sprudel" åt sidan när det behövs uppmärksamhet för en vän eller annat. #38 Visst har jag även hamnat i förälskelser där kreativiteten blir helt blockerad, och jag förstår din syn på förälskelsen därför att jag upplevt det så själv flera gånger, men långt ifrån alla gånger jag varit förälskad, eller lyckligt förälskad heller för den delen. #41 Ja, jag har märkt av din kreativitet, och i ett litet hörn av tanken i det jag sa om förälskelsens påverkan på kreativiteten fanns faktisk även du :) Det är skillnad på kärlek och förälskelse, visst är det så, men utan förälskelseperioden skulle nog inte kärleken heller utvecklas så ljuvligt som den åtminstone för mig oftast gör till följd av förälskelse.