# Rätt namn på medicinalväxterna Author: Isatis Jag tillhör de odlare som ska se till att våra naturläkare får rätt växt i rätt utveckling och vid rätt skördetid. Väljer vi att kalla citronmeliss för hjärtstilla (romantiskt men fel) så är det illa. Hjärtstilla _Leonurus cardiaca,_ har andra verkningsområden än citronmeliss. Hjärtstilla har bland annat en blodtryckande effekt. Citronmeliss (Hjärtansfröjd) _Melissa officinalis_ är hjärtstärkande, lugnar ett oroligt hjärta samt och kan användas för att lindra migrän. För att inte ses som flummiga romantiker så måste vi ge korrekta besked om medicinalväxterna. Använd gärna det vetenskapliga namnet vid namnförbistring så minskar risken för felmedicinering. Det finns så många bra floror att dra nytta av och en sådan bör varje örtkunnig ha i sin ägo. ## Comment 1 Author: BranDuir Tack Isatis, detta är mycket viktigt, och alltför många använder felaktiga namn, lokala namn eller till och med namn som bara den egna familjen känner till! ## Comment 2 Author: BiGavia Jag tackar också, latinet är bra , det talatr om mycket om växten också....vi får hjälpas åt.. ## Comment 3 Author: Bjornen Jag själv använder nästan bara latinska namn själv men ibland är jag lite lat och försöker skriva lite poulärare och använder svenska namn. För egen del är det nästan bara latinska namn utom på vissa växter som jag inte lyckats artbestämma genom svårbestämnda arter och dåliga floror (t.ex. släktena Doronicum, , Alchemilla, Aster, Heracleum, Rosa, en del Rubus) . Några arter säljs dessutom endast med felaktiga latinska namn som en del Euphorbia. Jag vill direkt säga att finns inte många bra floror för svenska förhållanden. Den enda som bör användas är Bo Mossberg "Den nordiska floran" eller "Den nya nordiska floran". Fältfloran av samma författare är också bra men inte lika utförlig. Därutöver finns några bra äldre floror men hos en del är det svårt att översätta de latinska namnen till moderna latinska namn. Krok Almquist är naturligtvis gångbar men lite svår för ovana läsare då det inte finns bilder på växterna. Johannes Lids "Norsk flora", Norsk og Svensk flora" samt Norsk, svensk og finsk flora är också bra och lite annorlunda och ett bra komplement till Mossberg, men inte tillgänglig i handeln.  En flora som absolut inte ska användas är Björn Ursings floror. En sak får man komma ihåg att vid köp av perenna växter är normalt 20 % felmärkta i handeln, eftersom det sällan finns någon som kan bedömma riktigheten av etiketterna. ## Comment 4 Author: Bjornen Ett stort problem att bedömma de korrekta artnamnen är uppteckningar före det binära systemets införande. Symphytum tillhör dessa och även Linnes uppteckning om "Othonna" är oklart. ## Comment 5 Author: Isatis Thomas Karlssons förteckning över svenska kärlväxter från 1998 är att rekommendera vad gäller nuvarande namn. Gamla Krok Almquist är ändock en av de bästa. Flora nordica  har ju kommit ut med ett par volymer, blir nog en tillgång. Lids "Norsk Svensk Finsk flora har fina teckningar av växterna. Med lite tur kan den hittas på antikvariat. "Rödlistade arter i Sverige" är litteratur som jag tycker är aktuell om man ska samla vilda örter. Mossbergs "Den nya nordiska floran " har ju blivit något av en bibel. Tycker dock inte att man ska låsa sig vid endast en flora, bredd är bra. Sedan har vi ju egna botanister att rådfråga, eller hur? Blodtopp är väl en av dem. Ursings flora används väl inte längre hoppas jag. Som bibliotekarie plockade jag den ur hyllorna för många år sedan. ## Comment 6 Author: Iram Jag är också väldigt förtjust i de latinska namnen, även om jag inte precis är någon höjdare på att komma ihåg fler än på de vanligaste örterna. För att göra alla nöjda kan man ju skriva ut både latinskt och svenskt namn när man t ex skriver här inne på Häxor. Då blir det både korrekt och lättförståeligt (alla kan ju inte latin) :-) ## Comment 7 Author: Isatis Javisst Iram, båda namnen hör ju samman. vill man kan man ju ta med det folkliga namnet också. Om inte annat så för att dessa kan vara intressanta. Jag tycker det viktigt är att inga som helst missförstånd ska uppstå då vi odlar eller tillverkar örtmediciner. Det gäller ju vår egen och andras hälsa och är inget att leka med.   Alla kan inte latin och det är väl ingen som begär. Men jag är av åsikten att den som lär ut ska behärska sitt område, man får plugga på eller be om råd av någon som kan och vet. Som hjälpsökande skulle aldrig vända mig till naturläkare eller örtkunnige om jag inte kunde lita på deras kunskap. Likaså måste naturläkaren och den örtkunniga kunna lita på varandra. ## Comment 8 Author: Iram Håller med! Och det är dessutom bra att de latinska namnen medföljer de svenska även för inlärningens skull. Ju oftare man får höra dem, desto snabbare fastnar de och man börjar känna igen dem. ## Comment 9 Author: Wargmane _Bra tänk !!_ _Eftersom nu påpekan gäller mig hade jag uppskattat en direkt påpekande i tråden det gäller, det är just sånt här som skapar "stämning" mellan oss medlemmar!_ _Tycker att det är bra att det finns experter här , och givetvis ska jag fortsättningsvis ange samtliga latinska namn samt göra en lista på de växter jag har tagit upp...för att undvika några som helst missförstånd!!_ _Bjornen du har all min respekt för din kunskap, du hjälper oss alla här inne på ett mycket fint sätt!!  Tack !_ _Kramixen // Kristina_ ## Comment 10 Author: BiGavia Du är suveränt duktig Wargmåne, Pressar du dina växter till ett Herbarium, det är också ett bra sätt, även om jag litar på latinet. Många kloka huvuden ihop måste bara bli toppen. ## Comment 11 Author: Bjornen För att riktigt krångla till det så odlas tre arter/underarter hjärtstilla i vårt land. Leonurus cardica ssp. cardica vanlig hjärtstilla. L. cardica ssp. villosum ullig hjärtstilla och L. marrubiastrum stortandad hjärtstilla. Den ulliga hjärtstillan är härdigast och därutöver finns flera olika lokala kloner med ovanligt bra härdighet. ## Comment 12 Author: BiGavia Jodu, Björnen allt är mer kompliserat än man kan tro, tacka vet jag när jag var ung , då var allt enkelt och självklart. ## Comment 13 Author: Isatis 9 Det låter väl OK tycker jag. ## Comment 14 Author: Jodrena Oj, jag som har så otroligt svårt för att lära mig vad örter heter, ska jag nu hålla reda på de latinska namnen också? uhhuhh vilken tur att jag har ögon att se med åtminstone. Men jag förstår självklart, mycket viktigt med rätt namn. ## Comment 15 Author: BiGavia Jorden , du ska se att det går bra, en ört med ordet officinalis betyder att den använts till medicin, Alba=vit Ruber= röd osv. Ska se om jag har ork att skapa en ordlista... latinet kan vara givade . ## Comment 16 Author: Isatis Jag kan fortsätta att krångla till det. Ytterligare en - Sibirisk hjärtstilla _Leonurus sibirica,_ som är väldigt nyckfull. Har en ynklig liten planta som jag inte riktigt vet hur jag ska få att trivas. Vet någon om dess ursprungliga biotop? Används den på samma sätt som _L. cardiaca_? ## Comment 17 Author: Bjornen Släktet Leonurus omfattar omkring 10 arter. Den kinesiska hjärtstillan (L. sibirica synonym L. manschuricus) har jag inte provat men den anses vara tvåårig eller kortlivad perenn som används fltigt i kinesisk läkekonst.  Liksom alla i släktet vill den ha varm och väldränerad jord. ## Comment 18 Author: Isatis 17. Tack för hjälpen. Nyckfullheten beror tydligen på att det rör sig om en kortlivad perenn, som du skriver. Står i sand med gräsklipp, bredvid vanlig hjärtstilla _Leonurus cardica ssp. cardica_ och ullig hjärtstilla  _L. cardica ssp. villosum,_ vilka växer och frodas. Kanske inte är så mycket att hoppas på. ## Comment 19 Author: BranDuir Botaniska och zoologiska namn förändras alltså ständigt - släkten slås samman och delas upp, arter återupptäcks, flyttas till andra familjer eller befinns vara underarter. Trots internationella nomenklaturregler råder skiftande namnbruk och stavning och det kan finnas två eller flera parallella namn, godkända enligt olika standarder. För närvarande är Flora Europaea norm. **Familj** Familjenamn brukar inte ingå i växtnamnet. De kom i bruk efter 1700-talets mitt och användes t. ex. inte av Linné. Växter i samma familj behöver inte vara släkt; namnet beskriver blomställningens form. I Sverige finns ca 135 växtfamiljer respresenterade. Exempel: _Umbelliferae_ = flockblomstriga. Vid botanisk namngivning gäller tvåordsprincipen _(Släkte art),_ ingalunda uppfunnen av Linné men konsekvent genomförd först av honom. **Släkte** Släktnamn skrivs med versal i singular och bestämt genus. Några enhetliga svenska släktnamn finns inte ännu. Exempel: _Foeniculum_ för släktet fänkål. **Art** Artepitet skrivs med gemen bokstav och är ett beskrivande adjektiv eller substantiv. Exempel: _vulgare_ = vanlig, som i _Foeniculum vulgare_ = vanlig fänkål. **Underart** Arter med stor variation delas in i underarter vars namn föregås av _ssp._ eller _subsp._ _(subspecies)_. Ofta är underarterna geografiskt åtskilda men gränsdragningarna är förstås svåra. Botaniker ägnar därför mycket tid åt att diskutera huruvida växter är egna unika arter eller bara underarter eller varieteter av en gemensam. Av detta skäl kan benämningarna i olika floror variera, och utan att någon av dem behöver vara "fel". Exempel: _Juniperus communis ssp. communis_ = Vanlig en. **Varietet** Små utseendeskillnader inom arten med mer lokal utbredning markeras med _v._ eller _var. (varietet)_. Exempel: _Ocimum basilicum var. crispum_ = Basilika, krusbladig varietet. Ibland är skillnaderna större, som i fallet fänkål: _Foeniculum vulgare var. dulce_ = Vanlig fänkål, söt varietet. **Form** Formnamn föregås av _f. (forma)._ Former av en art varierar vanligen bara i en enda egenskap, t. ex. bladform, blomfärg. **Kemotyp** Betecknas med _ct_. _(chemotype)_ efter det fullstäntiga artnamnet. Vanligast bland medicinalväxterna, där det kemiska innehållet är viktigt. Kemotyperna är av samma art, men deras kemiska innehåll olika beroende på växtplats m. m. Exempel: _Thymus vulgaris ct. carvacrol_ = trädgårdstimjan av karvakroltyp. **Hybrid** Hybrider är korsningar mellan två arter. De som har större utbredning behandlas vanligen som arter och betecknas med ett _x_ före artnamnet _(Foeniculum x. vulgare)_ eller mellan två epitet. En hybrid som fått systematisk benämning istället för sortnamn ges en förkortning efter artnamnet, t. ex. _nm._ _(notomorf_). **Sort** Sortnamn är vanliga bland framodlade trädgårdsväxter. Förr var de latinska, idag ofta engelska. Sortnamn föregås av _cv._ _(cultivar varietas),_ som i: _Foeniculum vulgare var. dulce cv. Sweetie._ Det kan också sättas inom enkel apostrof, som i: _Foeniculum vulgare var. dulce 'Sweetie'._ **Auktorsbeteckning** Auktor är den författare som först publicerade växtnamnet på ett giltigt sätt, t ex _L._ för Linné. Uppgiften underlättar identifieringen när en växt har givits flera namn eller samma namn har givits till flera växter. _lånat från Shenet_ ## Comment 20 Author: Bjornen Några tillägg till #19: Numera används det binära systemet som består av ett släktnamn och ett artnamn bestående av ett ord eller i mycket enstaka fall två ord (t.ex. Capsella bursa pastoralis)  artnamnet med ett ursprung från personer var tidigare skriven av versal bokstav men inte längre utom något ev. undantag. Sortnamn skrivs med versal bokstav medan varitet skrivs med gemen bokstav. Exempelvis skrivs sortnamnet "Alba" medan variteten skrivs "alba". Schimärer eller släktkorsningar skrivs ofta med en nykonstruerat släktnamn bestående av de båda ursprungliga. Enstaka fall finns även 3 släktskorsningar. Ofta är schimärerna konstruerade i trädgårdsaveln men det finns också några spontana. ## Comment 21 Author: Sebastian Jag hittade en bra länk åt er som är osäkra på namn, ursprung och användning. [http://www.wisthbf.se/aktiviteter/botanikcirkeln/2006/rosendal-ortagard.htm](http://www.wisthbf.se/aktiviteter/botanikcirkeln/2006/rosendal-ortagard.htm "http://www.wisthbf.se/aktiviteter/botanikcirkeln/2006/rosendal-ortagard.htm") Sebastian