# Stress - hur hanterar ni det? Author: [Borttaget] Stress är ett helvete för många. Ni som har erf. av att lida av det, och att överkomma det: hur gör man. Var finns hjälpen? Var kan man läsa mer om symptom och behandling? Etc etc. Mvh, T ## Comment 1 Author: lightseeker stress möter alla i vardagen/livet, så när du skriver "lida av stress", är det då någon form av utbrändhet, som du avser, trumman? ## Comment 2 Author: Hias Välmött jag fick för ca ett år sedan veta att jag lider av såkallad stresstrauma syndrom vilket innebär att jag under många års tid har arbetat i en mycket stressad miljö och detta slutade me att min kropp skrek NEJ STOPP STANNA. Allt vart nattsvart och jag va konstant spiddad. Än idag så som många av eder redan vet så har jag ett tiotal bollar i luften jämt. Jag började med att jag sa upp mig från min tjänst som mellanchef inom hotellbranchen efter 13år Dec2006  visst va de på vinst eller förlust .Jag började med att söka ting som jag alltid hade haft som en massa MÅSTEN som jag soterade bort de som inte va livsnödvändiga,sökte mig ut till skogs varje dag för att se va jag kunde finna för avslappnade tillvaro där jag mediterar otroligt mycket ,healing och avslappnings musik i mina öron. Jag förutbestämmer inte mycket längre utan tar dagen för va den hava att ge mig i nuet.Och då undrar ni säkert va jag skall leva på ... Visst de är mycket mindre pengar i min plånbok men ack ett rikare liv och mer lugn och hälsosamare,jag har olika ting jag tillverkar och säljer eller byter och så har jag en son som föddes me ett handikapp som jag vårdar i hemmet och har ett så kallat helt vårdbidrag för. Jag klarar mig precis och mina barn klagar inte över att de kanske inte har den senaste cykeln eller tvspelet  dom är mer tacksama för en glad och piggare mamma samt att de behöver inte gå till någe Fritids efter skolan de får komma hem . BB Hias ## Comment 3 Author: [Borttaget] _Stress..lider av det o jobbat med det i åratal. ja,du ..för mej var vägen lång o krokig..terapi efter terapi..meditation, healing stresshantering etc.  ..för att en dag inse att den verkliga orsaken till stress måste förändras..det kan vara allt från arbets situationen till ..you name it..finns inga genvägar...finns inga lock att lägga på för att tillfälligt döva..dyk ner i problemet hur jobbigt det än är...annars ligger det kvar där tills den dagen du måste ta upp det till ytan igen...o då har det i regel oftast växt till sej med ränta.. Dom flesta stressproblemen ligger ju dock skulle jag tror på de psykiska planen.._ _Hittar vi inte orsaken till VAD som gör att stress uppstår så tror jag inte det lyckas så vidare värst med vad vi än månne välja för behandling,om grundproblemet kvarstår.._ _Jag ser det så här..man kan stressa o ha 1000 järn i elden..men ändå må bra i denna "stress" om det är positiva saker ..då är den inte lika farlig utan kan to.m främja en människa som trivs att leva så.._ _Man kan ju springa häcken av sej..men ändå må bra i den ytliga stressen...betydligt värre med den inre stressen..där problem och oro kan ligga o gro..._ _Om stressen är negativ..te.x du har för mycket på ditt bord som du bara inte hinner med,du lider av det..eller har något annat i livet som du inte är bekväm med...ja,då är stressen uppenbarligt betydligt farligare..då kan även kroppen komma ur sin normala funktion.._ _Det gäller alltså att hitta grundproblemet..då är det ju betydligt lättare att minska sin stress.._ _Sen rekommendationer i detta sökande efter grundorsaken är ju som sagt..healing,meditation,skogspromenader,äta sunt (viktigt det med) så kroppen är i balans,.prata med någon om du behöver..egen bara vara tid,men inte då fly o söka tillfällig glömska utan aktivt söka o bearbeta grundproblemet._ _Detta funkade för mej iaf._ _BB//W_ ## Comment 4 Author: _RS_ Jag brukar inte stressa i den meningen med att det äår för mycket som skall göras på för kort tid... Jag lever efter premisserna att var sak tar den tid som man avsätter för det, varken mer eller mindre, så jag tar det i stort sett ganska lugnt i livet. Jag slavar inte under kapitalet eller materialismen, så jag slipper till stor del tänka på det med, med de få undantag som faktiskt detta samhälle kräver. Men det uppstår ju situationer i livet som kan vara mycket påfrestande och upplevas som stressande, separationer, flytt, resor, folksamlingar och liknande. Vad man upplever som stress behöver i dessa fallen inte ens vara negativt, utan kan tyda på en överlevnadsinstinkt och framförhållning samt att man är mån om sig själv och sina nära/kära. All stress är således inte negativ heller, inte om man väljer att ladda det med positiva tankar och göromål. Jag har svårt att se planeringsstadier som stress, fast vissa runt mig tycker jag stressar häcken av mig och blir otålig och retlig. Det är individuellt hur man upplever situationen. Jag upplever stress som positivt i de allra flesta tillfällen, medan de runt mig upplever det som negativt... Nu skall jag inte säga att jag aldrig mått piss av saker som händer eller situationer jag själv satt mig i... Det har hänt, händer fortfarande ibland och kommer garanterat att hända igen. Men då ger jag mig f-n på att det inte skall få ta mig ned för långt och jag intalar mig själv att vara glad och munter, tar en cigg, bränner lite rökelse eller drar en kopp kaffe eller en öl... bara så jag tar en paus från allt ett par minuter... så som genom ett trollslag så lugnar allt ner sig... och jag fokusera på saken istället för hur jag mår. Nu var ju frågan hur jag själv hanterade det, som det stod skrivet, så det är det jag svarar på. Sedan kan man få hjälp via vårdcentralen och den somatiska läkaren man går till, som kan se över de fysiska symptomen och evt. remittera till kurator för vidare hjälp, om det verkar behövas specialistkunnande. Ibland behöver man bara ha tryggheten av att höra nogon utbildad säga det samma som man alltid vetat om :D Behandling för stress, är i de flesta fallen mest effektiv om man får kognitiv beteendeterapi eller kanske bara samtalsterapi. Mediciner bör endast användas korta tider och i samband med annan behandling, sedan spelar det ingen roll om man använder standardiserade naturpreparat, kemikalier eller egna brygder. Allt för att man inte skall skjuta upp problemlösningen för länge. Ibland kan det vara så enkelt att man har problem med utsöndringen av stresshormoner, som kan komma av annat än kosthållning, livssituation och alllmäntillstånd... Giftstruma, till exempel kan bränna ut en totalt. Då hjälper inte terapi mycket utan då får man bita i det sura äpplet och medicinera sig och ändra livet efter symptomen. Diabetes kan också ge en känsla av stress i vissa fall... Äh... jag är ingen läkare, så jag släpper det här nu... Något matnyttigt kanske någon får ut av det iallafall.. //BB ## Comment 5 Author: Lorelai Vet inte hur andra gör.. men jag vet hur jag gjorde. Jag föll ihop gång på gång på gång.. tills en läkare med kraft talade om att nu måste du byta yrke. Jag var då ca 19år, personalchef för två restauranter.. eg. ett café och en restaurant.. 15 anställda + vikarierna. Jag bytte till säljaryrke och höll i en vecka. Efter det förblev jag sjukskriven.. flyttade till min syster och har sedan dess försökt att hitta lugnet. Jag är idag 26 år och lider än. jag har försökt att rehabilitera mig genom att studera via komvux. På så vis har jag kunnat tvinga mig till samhälle på de vilkor jag själv har klarat av. Även undslippa en evig sjukskrivning.  Idag får jag fortfarande ohyggligt ont men jag är närmare målet idag än förr. Jag hanterar anfallen genom att förmodligen först tappa humöret i varierande grader.. sedan andas jag och stänger ute allting.. försöker att hitta mig själv i mig själv.  När jag är i kontroll tar jag kontroll. En del undrar hur jag klarade av att slita ut mig så tidigt i livet.. jag brukar säga att jag började tidigt med. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Som jag ser det så är stress något som kommer när vi inte förmår att vara helt närvarande med det vi gör för stunden, utan hela tiden lever i tankar om dåtid och framtid. När vi _tror_ på våra stressfulla tankar om dåtid och framtid, så reagerar kroppen som om det tankarna säger sker _här och nu_. Man upplever då känslor av stress, oro, ångest o s v i kroppen.  Dessa kan så småningom leda till fysiska problem, om man inte stannar upp och ser klart. För allt börjar alltså med tankar, som kroppen sen reagerar på (om vi _tror_ på vad tankarna säger). Jag upplever själv när jag tillfälligt hamnar i stress, och blir medveten om detta; att det _bara_ handlar om tankar jag tror på och är identifierad med. Jag känner direkt hur det känns i kroppen; spänt, andningen högt upp i bröstet. När jag stressar är jag någon annanstans i tankarna. Jag är inte här, nu. Jag upplever detta så tydligt, för så fort jag blir _medveten_ om detta, så är det som att vakna ur en dröm till verkligheten. Så ett tips kan ju vara att se över dina tankar och föreställningar. Bli medveten när du stressar, vilka tankar pågår i huvudet på dig just då? Vad säger tankarna och är de verkligen sanna? Skapa ett utrymme mellan dig och tankarna så du kan titta på dem objektivt, utan att dras med in i dem. Allt gott till dig trumman! ## Comment 7 Author: [Borttaget] Stress...på både gott å ont.....Kroppen är "överaktiv" och utsöndrar en massa kemikalier som stökar till den "normala" funktionen av kroppen. Min erfarenhet är att hitta en lugn punkt i sig själv, genom någon form av avslappning, meditation, inre resor osv. INTE för att uppleva något eller få svar på frågor, eller hitta svaren på vem man är, vart man är på väg, varför man har/känner stress osv. Under den här inre avslappningen så börjar kroppen förstå att "nu är nåt på gång...ett inre lugn jag inte kännt på länge, ja det känns ju ovant, törs jag släppa mina försvar nu då, usch det är var konstigt, det här har jag inte kännt på mycket länge måste hitta ett sätt att lösa de här nymodigheterna" ugefär så resonerar kroppen när själen börjar göra nåt den inte är van vid. Själen behöver i det läget inga instruktioner eller besvara frågor utan endast vänja sig vid ett nytt sätt att finnas till...med ett större lugn och trygghet. Den för mig bästa boken i ämnet är, som jag visserligen läste för längsedan, men den hjälpte mig mycket då. "Finn ditt inre lugn" av Ainslie Meares Personligen idag så är det musik, tårar, promenader som hjälper mig bäst.... ## Comment 8 Author: lightseeker waara sa det bra: dyk ner, i själen säger jag och ta reda på vad som har triggat igång det hela, vet man var man kommer ifrån, så är det lättare att göra någonting åt. Personligen, så skjuter jag ingenting på morgon-dagen, som jag kan göra idag (det gäller då akuta saker), jag strukturerar upp min vecka, så att jag inte har fler åtaganden/dag, än vad jag vet att jag mår bra av. Eftersom mitt närminne blev brännt, av inre/yttre stress, så för jag noggranna noteringar över mina möten och åtaganden, på så vis så ligger jag inte nattetid och stressar upp mig över om det var någonting som jag glömde. Att vistas i skog och mark, omge mig med vänner som gör mig gott, att se till så att jag har tid för det som får mig att må bra, (dvs,utan stress) är ett måste, var vecka. (god mat, avkoppling, skapande, samtal, långsam promenad osv.) ## Comment 9 Author: Alvljus #0 Jag blir stressad rätt snabbt, särskilt när det är mycket som ska ske samtidigt på jobbet eller om jag känner mig orolig. Lite handfasta tips, för jag är en rätt handfast person: Ta en sak i taget och red ut den (vare sig det är på jobbet eller "privat"). Skjut allt annat åt sidan. Små steg som leder framåt kan hjälpa till att lätta på stressen för att man känner att det händer något, saker blir gjorda. Se till att ha en stund varje dag då man inte tänker på vad som måste göras, utan istället bara får finnas utan några krav. Inne eller ute spelar ingen roll egentligen, men för mig funkar det bäst att antingen gå ut en stund och få frisk luft, ELLER att stänga in mig i badrummet och ta ett avslappnande bad med tända ljus och släckta lampor. Rensa sinnena lite från skräp. Stäng av datorn efter kl 18 på kvällen. Absolut inte sitta vid datorn innan du ska sova. Tiden mellan 18 och 22 är en tid då kroppen är stark men sinnena lite slöa. Perfekt tid för att röra på sig men inte för att jobba och aktivera sinnena! De ska vila och sakta ner sig inför natten. Skippa MSN. Stäng av mobilen när du inte använder den. Begränsa ditt epostande till en gång om dagen (hemma menar jag, på jobbet är det svårare att begränsa sig). Datorn är en svår stressfaktor för många. Få ur dig stress och adrenalin genom en rejäl dos träning varje dag. Hjälpen finns framför allt inom dig själv men behöver du hjälp att hitta den kanske du kan vända dig till proffs. Psykolog eller kurator är inte dumt alls faktiskt när man ska lära sig hantera stress - de är ju beteendevetare och kan vara till god hjälp när man ska lära in ett nytt beteende. Sjukvården kan hjälpa till om det gått så långt att du är fysiskt i dåligt skick - kanske hjärtklappning, stresshuvudvärk eller annat. De ger inte bara läkemedel, faktiskt. Ofta kan man få goda råd och kanske få hjälp att hitta alternativ till medicin - kanske akupunktur, sjukgymnastik eller vad det nu kan vara. Dessa är råd som funkar för mig, jag brukar ofta börja med kroppen. Mår den kass, värker och är som en fiolsträng funkar det liksom inte att ägna sig åt att slappna av eller tänka sig till lugn, jag måste få utlopp för all den där rastlösa energin först. Kram, Lena ## Comment 10 Author: Coturnix Skogen, jag går långt in i skogen och sätter mig kanske vid foten av ett träd. Och vad som händer är väl just det som beskrivs av andra, att finna sitt inre lugn. Att få distans till tankar som inte tycks ha något slut. Det är vad jag har att ta till för att mota stressymtom. För mig och för våra barn. Och det fungerar. ## Comment 11 Author: Lorelai Bra tips du kom med där Alvljus.. Ja jag ser självfallet många fler bra tips och råd.. :P men just denna är en sniken liten en. Att stänga ner minst en timme innan man lägger sig.. tv, dator.. alla elektroniska saker.. så sinnet får en möjlighet att begripa att det är vila på g. Nu tillhör just jag den klicken som somnar på 30sekunder.. Men om jag lägger mig tidigare på kvällen så är detta ett måste för att kunna varva ner innan 30 minuter har passerat. Det ger även en bra tid att pyssla med någonting annat, som att läsa en bok.. handarbeta är super för att trötta ut psyket. :) ## Comment 12 Author: sanaya Det här var en intressant tråd.  Jag har själv en posttraumatisk stress från min uppväxt, kantad av social misär, med allt jobbigt som går att finna däri. Jag hade trängt bort allt av det tills det kom i fatt mig. På det mest otroliga sätt. Jag var inte kontaktbar på flera år. Fast jag än i denna dag inte förstår allt, jag fattar inte hur jag ska kunna göra det. Men i mina dikter skriver jag om detta. I dag sätter denna posttraumatiska stress hinder för att jobba, jag hade aldrig hunnit fått ett jobb ens eftersom att jag var endast 19 år när det här hände. Jag har haft sjukersättning i 16 år! Jag siktar in mig på att skriva dikter jag. Var finns hjälpen undrar trumman. För min del är det att jag lever ett självständigt liv i dag tack vare adekvat hjälp av psykoterapi i många, många år. Men stressen kommer trots detta fortfarande över mig, det går inte att bli fri så lätt. Men jag lever ett bra liv. På något sätt går det att leva ett bra liv om man tillåts att få ta det lungt och inte ge sig ut på en arbetsmarknad som redan är tuff utan att man för den delen måste ha ha mina erfarenheter. Ha det gott! ## Comment 13 Author: Endroppeihavet Bra tråd.. jag känner mig stressad nu!.. Jag jobbar också inom restaurang.. arbetsledare på ett burger king och man tar på sig alldeles för mycket.. schemaläggning, extra pass, arbetsintervjuer, introduktioner med nya... inventeringar.. \*usch.. jag får ont i magen bara att tänka på d\* Nu har det gått så långt att jag fått ångestattacker så jag har sökt till skolan och ska sluta jobba om två månader (jag har inte råd att sluta tidigare tyvärr) Tack alvljus för de goda råden.. Jag sitter då alltid vid datorn tills minuten innan jag somnar känns det som.. ni vet.. man känner att man inte hinner med någonting..   Puh.. det kanske är dags att ta itu med det här på riktigt och inte bara springa runt problemet..   Så många goda trådar här.. tack ## Comment 14 Author: [Borttaget] jag orkar helt enkelt inte bli stressad;) ## Comment 15 Author: Lorelai #14 Haha! Ja det kanske är så det skall vara.. ## Comment 16 Author: sanaya #14 vad orkar du med då?;) ## Comment 17 Author: BranDuir #14 DET är rätt inställning! \*\*\*ASG\*\*\* ## Comment 18 Author: karinf Tror att människan strävar efter lite balans. Efter en tids stiltje letar vi upp aktiviteter. Blir rastlösa. Men inte för mycket bara. När jag var yngre & jobbade inom restaurang/Hotell älskade jag stress. Klarade mycket. Men då & då blev det övermäktigt & då blev jag sur. Arbetsuppgifterna var dessutom jättekul! Därefter ändrades situationen & allt skulle framställas på akkord mer eller mindre. Skaparglädjen försvann & varje dag efter jobbet klagade jag på mitt liv & min onda mage. Humöret var i botten & jag var alltid superstressad. Mådde psykiskt ren skit. Jag har haft olika yrken sedan dess inom IT, ekonomi mm. Den stressen var lättare att fixa. Numer tål jag ingen stress alls.  Så fort något händer speedar jag upp mig & mår kass. Kroppen liksom "faller" Men mitt bästa botemedel för stress är och förblir mycket SÖMN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Därefter kommer: se på film, läsa böcker, pyssla, måla. Något som för bort tankarna från varat.  SÖMN SÖMN SÖMN...ZZZZzzzzzzzzzzzzz ## Comment 19 Author: pyromanen Jag är en besatthetsperson... brinner för saker...  tycker så mycket saker är så roliga... älskade mitt jobb i 10 år.. hade ofta 200 timmar plus på "flexen", första åren glömde jag ta ut semester...  Trodde inte det var "farligt" när det var positiv stress, men har fått lära mig av läkaren på Previa.. att man har lika höga halter stresshormoner i kroppen vid positiv stress som vid negativ..  Numera har jag drabbat av jättedåligt minne (40 år gl) och massor av andra symptom på långvarig stress...  Jag har googlad en massa också och fastnat får råden i länken nedan, som jag återvänder och läser igen och igen.   Har haft tjänstledigt ett år från jobbet och ska nu jobba halvtid.... har inga lån på varken det ena eller andra och lever gott utan platt TV med surroundsound...  och då räcker faktiskt en halv lön.  [http://www.stressochalkohol.se/fragor-och-svar/forebyggande-av-stress.asp](http://www.stressochalkohol.se/fragor-och-svar/forebyggande-av-stress.asp) ## Comment 20 Author: SEViking Vad handlade tråden om nu igen. Hmm, Äsch ja e för stressad för å läsa om början. ha ha ha Den som har mest prylar då han dör, han vinner. Jag har alltid haft mycke å göra, säkert kan många kalla det stress, jag kallar det dålig planering samt oförmågan att säga nej. Men jag försöker lugna ner mog, å fullkomligt skita vad andra ska säga om ja inte hinner med. SEV ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 21 Author: karinf #19 Tack för en jävligt bra artikel...har en god vän som behöver den än mer än jag! Tack!!! Kram!!!!! ## Comment 22 Author: sanaya Håller med föregående talare!;) Väldigt bra artikel som tål att läsas många gånger! ## Comment 23 Author: varulven Jag har fått för mig att pga stress (förmodligen) börjat tokbita ihop käkarna på nätterna. Har gjort det i snart ett och ett halvt år och ingen, verkligen INGET hjälper. Har bettskena, men det funkar inte så bra, då jag vaknar för att den är så jobbig att sova med och dessutom biter jag ju ändå ihop... vet inte varför jag har den faktiskt. I min vakna vardag känner jag mig inte särskilt stressad.. jag har jobb, går två kurser på universitetet och har sökt in till en annan skola i höst. (kurserna gör mig iofs lite stresad men det känns mer som en ytlig stress). Ibland har jag magkatarr, förmodligen oxå pga stress. Vet inte varför jag är stressad eller vad jag ska göra åt det. Skitjobbigt.  Detta var iofs inget svar på trummans frågor utan mer en liten hög av gnäll från min sida. SORRY! ## Comment 24 Author: _RS_ #23 Ja.. vist är det härligt när man skriver en massa och kommer på att det inte var det man skulle skriva... man orkar inte radera allt och börja om, så man trycker "publicera kommentar" istället... händer ganska ofta för min del... konstigt nog inte här, lika ofta som på andra forum... ## Comment 25 Author: varulven Jag publicerade först... sen kom jag på mig och gick på "hantera inlägg" och la till meningen i slutet ;) Tyckte det var onödigt att ta bort allt och lämna ett blankt meddelande. Så var så goda! Ulvgnäll i överflöd ;) Nåja, nån kanske har nån idé om vad jag kan göra åt saken.. ## Comment 26 Author: sanaya #25 jag biter också ihop käkarna på nätterna, jag gör det mest jämt & ständigt jag blir så glad om jag kan komma ihåg att slappna av där någongång, har inte en aning om varför det ska vara så spänt i käken just. När jag gick på folkhögskola fanns det en kurs som hette stresshantering! Den gick jag aldrig av en anledning![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) Nu skulle jag vilja ha lärt mig hur man hanterar stressen!;) ## Comment 27 Author: [Borttaget] _(jag har inte velat säga_ **tack så mycket!!** _än för att det brukar i värsta fall döda trådar där ngn ber om hjälp, men nu kan jag inte hålla mig längre för att jag har fått SÅ MÅNGA bra svar och kloka insikter i detta, ska bara klippa och klistra ihop allt vist, printa det och läsa det, ostressad, i bingen --- detta är en parantes, ser ni, så fortsätt posta fler svar!! :)_