# Malörten...en av mina favoriter
Author: BranDuir

Artemisia absinthium

KORGBLOMMIGA VÄXTER

Asteraceae

Malörten är en flerårig, storväxt, örtartad halvbuske som i årtusenden har varit uppskattad för sina medicinska egenskaper. Den omtalas redan på en egyptisk papyrus från omkring år 1600 f.Kr. Men i en örtabok från år 1588 berättar den tyske läkaren och botanisten Tabernaemontanus även om skadliga egenskaper hos malörten.

På grund av sin ytterst beska smak står malörten i Bibeln som symbol för livets hemsökelser och lidanden. Samma negativa klang har det latinska artnamnet, som anses komma av det grekiska ordet psinthos, glädje, föregånget av det negerande prefixet a-; namnet skulle alltså betyda utan glädje.

Av bl.a. malört framställdes absint, en under 1800-talet mycket omtyckt likör. Eftersom det i malört förutom bitterämne finns en eterisk olja som innehåller det skadliga ämnet thujon kan missbruk av absint orsaka svåra förgiftningar, varför tillverkning och försäljning av absintlikör förbjöds i många länder i början av 1900-talet.

Malört är i övrigt en vanlig brännvinskrydda och används även för att smaksätta vermut.

OBS! Ihärdigt bruk kan orsaka förgiftning!

Förekomst: Hemmahörande i Sydösteuropa och Västasien. Hos oss ursprungligen förvildad och tämligen allmän upp till Värmland. södra Dalarna och Gästrikland. Torr, sandig men kväverik mark.

Kännetecken: En 40-100 cm hög flerårig växt med Ijusgröna-vita stjälkar, nedtill förvedade. Blad silvergrått håriga. De är djupt, ofta upprepat parflikiga i trubbiga, långsmala flikar. Blommor gula (juli-augusti), mycket små, rörformiga, i små runda korgar i rikt förgrenade ställningar. Doft starkt aromatisk. Smak bitter.

Använda växtdelar: Ovanjordiska delarna.

Innehållsämnen: Bitterämnet absintin, som är uppbyggt av artabsin och dess isomer. 0,5% eterisk olja med thujon, thujol, phellandren och cadinen.

Medicinsk verkan: Stimulerar sekretionen av matsmältningssafterna, Thujon är i större doser giftigt (svindel, kramper, delirium). Nu finns thujonfria varieteter med t.o.m. starkare stimulerande effekt än "normal" malört.

Användning: Vid aptitlöshet, gallbesvär, matsmältningsrubbningar. Som brännvinskrydda.

"Sitt namn har den fått deraf, at man tror den fördrifwa Mal, hwarföre många än bruka at lägga torra Malörtsqwistar ibland yllekläder och pälswerk. Men ingen ting är falskare. Mal sky hwarken Malörtens lukt eller bitterhet, twärtom kan den göra skada genom mögel, om stället hwarest persedlarne förwaras, är något fucktigt, och man finner at Malen taga sin boning i sådane nerlagde wäxter...  
...Från äldre tider är Malört känd såsom et godt Mage medicament. Man nyttjar det på flere sätt. At glödga Bränwin på Malörtknoppar är det sämsta. Malört Extract är wida bättre. Det tilredes af tre lod torra Malörtknoppar, hwar på man slår et qwarter godt Bränwin eller Spanskt win. Flaskan förbindes med en bit blåsa, hwari man sätter en knappnål, och ställes på en lagom warm Kakelugn et par dagar, hwarefter Extractet silas och utprässas genom linne."

Ur _Försök til en Flora Oeconomica_

## Comment 1
Author: blodtopp

Jag skulle också vilja tillägga att den är lätt att blanda ihop med gråbo utseendemässigt.

Sista stycket var väldigt intressant. Gillar verkligen gamla berättelser om örtanvändning =)

## Comment 2
Author: BranDuir

Hos Malört är bladen är djupt flikiga med platta, ganska trubbiga bladflikar, både bladens ovansida och undersida har silvervit behåring. Malört blommar från juli till september. Blomkorgarna är hängande och sitter i greniga klasar. Korgarna är små och och har gråludna holkfjäll och gula blommor.  
  Den silvergrå behåringen och de relativt bredflikiga bladen, samt den starka och mättat aromatiska doften gör malört lätt att känna igen. Arten Gråbo (_A. vulgaris_) har vanligen spetsiga bladflikar och glest hårig bladöversida samt vitaktiga till brunaktiga blommor.

## Comment 3
Author: BiGavia

**Tack BD ska så malörtsfrö i vår ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)**