# Sitter o funderar....
Author: BranDuir

Ni som är i parförhållande....delar er partner er övertygelse /tro/ intresse, om inte hur funkar det då? ?

Och ni som är singlar, som jag, har ni lyckats hitta nån likasinnad partner och i så fall hur bar ni er åt?

## Comment 1
Author: Alvljus

Vi har väldigt likartade intressen, jag och min älskade. Han ligger närmare shamanismen medan jag själv är wiccan, men vi respekterar varandras val och känner att vi egentligen delar tro även om vi valt olika sätt att utöva den.

Jag skulle tycka det vore svårt att leva med någon som inte respekterade min tro eller mina intressen. Jag skulle hellre bryta upp och leva ensam, i så fall.

## Comment 2
Author: mimmizenobia

Ja jag gjorde en magisk ritual för 14 år sedan i syfte att hitta en livskamrat.Ritualen utfördes midvinternatten och skulle få sin fullbordan när solen vänder.Midsommardagen kommer en man ridande på en vit häst.Det kunde inte vara tydligare.

Han ägde också marken till stensättningen där jag utförde ritualen.Så någon tvekan om att det var ritualen som sammanförde oss fanns aldrig.Han har också samma intressen som jag.En riktig saga men ack så sann.

Jag vågar knappt berätta hur jag kom över ritualen men du vet Bran Duir.

## Comment 3
Author: BranDuir

\*S\*

## Comment 4
Author: mimmizenobia

Hmmm. Vad betyder      \*S\*  ?

## Comment 5
Author: BranDuir

\*S\* = smile...ler...\*S\*

## Comment 6
Author: Sofielunsen

Jag och min sambo har inte alls samma tro/intresse gällande häxkonst och wicca/hedna tro . Men det fungerar bra i alla fall :)

Jag säger att jag ska gå ut och göra lite häxeri och ler lurigt och han säger ..huh? haha nä vi har inte levt tillsammans så länge så han vet egentligen inte allt om mig än. Men det han vet hittills verkar han vara ok med.

## Comment 7
Author: Jennix

Hehe, att vara singel och ha hittat en likasinnad partner är väl lite motsägelsefullt? ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

Hade jag hittat en partner hade jag ju inte varit singel... ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

Men nej, jag är singel och förvirrad som vanligt. Har hittills inte träffat någon som jag känner förstår mig och hur jag funkar. Tror inte det kommer att hända heller. ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Jag förstår knappt mig själv...

## Comment 8
Author: BranDuir

Erkänner mig skyldig till en klumpig formulering...\*S\*

## Comment 9
Author: Hias

Jag lever ensam har haft två olika förhållande me icke troende på de jag gör vilket oxå har varit svårt.

Nu lever jag ensam men har en vän som jag ser ibland som är mer shaman än manlig häxa. tror dock att man måste respektera de som är omkringen för att få den förståelse.

Blessed Be/Hias

## Comment 10
Author: Iram

Jag är sambo sedan ca 8 år tillbaka. Min kille är inte troende på samma sätt som jag, men det är inget problem alls. Han skulle aldrig säga något nedvärderande om det jag sysslar med (utom på skämt förstås) utan stöttar i alla väder. När jag ska åka och träffa mina häxsystrar som bor en bra bit bort i grannlänet (LailaBaba, Bappho och Night Phoenix bl a) så är det aldrig nåt tjafs om att han ska vara hemma och ta hand om barn och djur själv. "Jaha, ska ni leka med Satan nu?", brukar han säga och skratta.

Dessutom gillar han hela "stilen" kring häxkonst, hedendom, magi osv. Gammal hårdrockare som han är älskar han ju allt som är svart, mystiskt och hedniskt. Så vi har aldrig några inredningsproblem, kan man säga. :-)

## Comment 11
Author: fairytindra

jag tror att det var min sambo som öppnade ögonen på mig för det här med wicca och hedendom. Jag har alltid varit intresserad av magi och ockultism men först när jag träffade honom för snart fem år sedan så berättade han för mig om allt han hade sysslat med. Även om han inte utövar någon form av magi speciellt aktivt så händer det ibland att vi gör ritualer ihop och vi älskar båda två att besöka vad vi kallar  "myskoaffärer" dvs affärer som säljer stenar ,tarot , smycken mm mm. Även min sambo är ett deathmetal fan och gammal svartrockare så vi har inte heller några problem vad gäller inredning. kram tindra

## Comment 12
Author: Bappho_

Jag är i ett long-distance förhållande och min pojkvän är öppen för allt det här och han skulle gärna vilja vara med vid ritualer och så. Men eftersom han inte är troende på samma sätt som jag så har jag inte varit villig att bjuda in honom s a s

Det skulle vara helt fantastiskt att ha ett förhållande med en man med samma tro och intressen.

## Comment 13
Author: Ceriadwen

Det här med hårdrock/metal verkar gå igen, så även hos mig. Min man lyssnar på metal. ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

Min man är inte troende men det fungerar mycket bra ändå. Han har respekt för vad jag sysslar med och vet även ganska mycket själv. Han är ett utmärkt bollplank för mig när jag funderar över saker och jag sätter jättestort värde på hans tankar!

Drömscenariot skulle vara att han delade min tro, men det funkar ändå tillräckligt bra som det är. Men att göra ritualer ihop vore toppen och jag tror det skulle stärka relationen ännu mer på ett andligt plan. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Vilken intressant tråd! Det här med tro är lite komplext samtidigt som det inte alls är det. Jag och min pojkvän delar inte samma tro till det yttre men till det inre, själva kärnan av alltihop har vi ändå gemensam. Vi är båda väldigt andliga och det känns härligt att äntligen få dela de samtalen med en partner. Ju äldre jag har blivit känns alternativet, att inte kunna samtala kring andlighet på olika sätt, som nästintill uteslutande. Även om min partner inte delar min tro känner jag ändå att jag har hans fulla stöd och att jag kan vara mig själv fullt ut. Ibland när jag ska göra ritualer finns han i rummet, i andra fall respekterar han mitt behov av att få vara själv och drar sig undan. Han är nyfiken och frågar, ifrågasätter ibland - vi diskuterar och det mycket, även kring andra religioner, som vi båda kan hämta godbitar ur till vår egen tro.

## Comment 15
Author: FantasyMoon

Ja.. jag är gift med en man som inte direkt prakiserar. han har sina egna ritualer och övertygelser. Så sett känner jag nog honom inte så väl och jag stressar inte över det heller. Vi har ju hela livet på oss.   
Som singel flontade jag väl inte direkt mitt liv sådär.. Träffad ejag en kille avvaktade jag innan jag presentarde mitt fulla jag. Ibland var det ju liksom ingen poäng.  
När jag blev tillsammans med min nuvarande make kände vi redan varandra så det var mer en fråga om bekräftelse och vidare utforskningar. jag har vetat sedan ung ålder att jag har en make.. att han är en like. Vi träffades när jag var ungefär 8år i en astraldröm första gången. Så egentligen var det aldrig en fråga om hur våra liv ser ut. Det är mest detaljerna som är outforskade. Det händer att jag pratar med honom om mitt arbete  
och så. Men det känns för det mesta onödigt och krågnligt. Vi förstår ju varandra.

## Comment 16
Author: FantasyMoon

Ja.. jag är gift med en man som inte direkt prakiserar. han har sina egna ritualer och övertygelser. Så sett känner jag nog honom inte så väl och jag stressar inte över det heller. Vi har ju hela livet på oss.   
Som singel flontade jag väl inte direkt mitt liv sådär.. Träffad ejag en kille avvaktade jag innan jag presentarde mitt fulla jag. Ibland var det ju liksom ingen poäng.  
När jag blev tillsammans med min nuvarande make kände vi redan varandra så det var mer en fråga om bekräftelse och vidare utforskningar. jag har vetat sedan ung ålder att jag har en make.. att han är en like. Vi träffades när jag var ungefär 8år i en astraldröm första gången. Så egentligen var det aldrig en fråga om hur våra liv ser ut. Det är mest detaljerna som är outforskade. Det händer att jag pratar med honom om mitt arbete  
och så. Men det känns för det mesta onödigt och krågnligt. Vi förstår ju varandra.

## Comment 17
Author: Alwyn

Min partner är inte särskilt intresserad av min tro och min andliga del...ännu. Men jag hoppas att hon tar del av det i framtiden och iaf försöker att förstå.

## Comment 18
Author: KlaraStjarnljus

Jag har sambo sedan 7 år tillbaka, och han har vetat om min tro sedan innan vi blev tillsammans. Det har aldrig varit några problem för honom att acceptera och respektera min tro eller vad jag utövar, tvärtom är han intresserad av det. Han delar inte min tro, men han har lärt sig en del under åren, så en god diskussion, feedback eller förståelse behöver jag aldrig sakna.

## Comment 19
Author: Ayena_old

Jag är single, ett självvalt alternativ.

Men ibland har jag tänkt och känt att det skulle vara trevligt med lite manligt sällskap och varit inne på några dajtingsidor. Detta med att man är intresserad av andlig utveckling samt spirituella ting verkar skrämma bort folk. Tyvärr.....

Fast man vet ju aldrig .....![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 20
Author: [Borttaget]

Tja, min man tror på detta men han skulle aldrig själv prova på att få kontakt med en annan dimension eller liknande.  
Inte ännu i varje fall men nyfikenheten finns och seendet med.  
Han accepterar dock mina böjelser och uppmuntrar mig i mitt intresse. Om han absolut inte skulle tro på detta, vara sk. skeptiker, ja då skulle förhållandet inte fungera, det är jag övertygad om.  
Det skulle vara roligt om vi bägge var hängivna men samtidigt kanske det skulle bli för mycket \*funderar\*.  
Så länge man har respekt och intresse för den andres "läggning" så kanske det är bra med skilda intressen, vid sidan av de gemensamma såklart.

Lycka till Bran, du kommer helt klart att hitta den rätte som inte skräms bort av lite trolleri \*Ler\*

## Comment 21
Author: Hennum

jag har aldrig haft någon pojkvän som haft liknande tro som jag... det närmaste har varit en kille som är buddhist. lite tråkigt, men så kan det vara. har ju aldrig varit något seriöst och långvarigt heller. men det skulle vara kul att nån gång träffa en kille som har intresset för sånt här "strunt" gemensamt :) det skulle vara inspirerande för mej. men å andra sidan är jag inte så jättetroende nu, så det är inte så viktigt heller. ^^

## Comment 22
Author: Tistel-

**min sambo tycker det är bra att jag är "annorlunda", respekterar att jag tycker och tänker som jag gör. Det har aldrig varit på tal om att det skulle vara konstigt.**

## Comment 23
Author: Coturnix

\-Min familj säger att det är för mycket pinnar och mossa och skägglav inomhus...;)
