Allmänt

När sinnet inte är klart

2016-11-27 08:11 #0 av: Nacilia

Hej igen på er!

Jag har en liten utmaning när det gäller att faktiskt utöva och inte bara tro. Det är så att jag har bipolär sjukdom typ 2. Jag hade den obehandlad under 15 år då jag som så många andra inte blev tagen på allvar - men när jag väl blev det hände allt väldigt fort och jag själv blev chockad över hur allvarligt och illa det tydligen egentligen var. En vänjer sig ju vid det mesta, och jag är så grymt envis att jag varit en så kallad "högfunktionell" sjuk som klarar av det mesta utåt sett - men rasar sönder sig själv. Idag är jag behandlad med både medicin och regelbundna möten med psykiatriker. Det blev lite som när jag som liten fick glasögon och insåg att det var meningen att en skulle kunna se tavlan och inte måste skriva lika fort som fröken pratade.

Tyvärr gjorde de åren att min hjärna blev sliten, och det är inte så att allt går på små rosa moln nu heller. Det är en kronisk sjukdom som jag alltid kommer få jobba med även om alla mina egna strategier kombinerat med den hjälp jag får gör att jag klarar det mesta  numera. 

Men, det är en utmaning, då jag ser ett klart sinne som förutsättning nummer ett för att utöva någon slags magi över huvud taget. Nu är jag långt ifrån erfaren men det är ändå något jag tänkt en hel del på då jag kommer längre och längre in på min stig. 

Är det någon annan här som har liknande problem? Eller är det någon som ändå har tankar? Det finns mycket missförstånd och stigman kring psykisk sjukdom, men ni behöver inte tassa på tå - när det gäller sånt, eller att en är nyfiken/har tankar men inte riktigt vet hur en kan/får uttrycka sig, är jag stark som attan och svarar/diskuterar gärna även om det blir lite "fel" :) 

Anmäl
2016-11-27 16:01 #1 av: Sommarek

Ett klart sinne kan man ju ha på många sätt - att ha en sjukdom betyder ju inte alltid att man "bara" är luddig i sinnet, men även att man kan se saker från en vinkel som folk utan sjukdomen kanske inte kan.  ;)

Det som jag tycker är viktigt, med likväl som utan sjukdom, är att man vet precis vad man vill åstadkomma och har tänkt efter ordentligt innan man gör det, så att effekten blir den man önskar. 

Anmäl
2016-11-27 18:46 #2 av: Nacilia

Absolut :) Mitt problem är främst att jag i en depressiv period blir motarbetad när det gäller att veta vad jag faktiskt vill. Min hypomani har jag i stort sett blivit av med men annars är det svårare - för det är svårare för en att inse att tänkandet blivit skevt då. 

Sedan så kan jag definitivt säga att jag ser och tänker annorlunda än jag hade kunnat om jag aldrig blivit sjuk. Det har gett perspektiv som jag är tacksam över att jag har. 

Anmäl
2016-11-28 11:04 #3 av: dennas

Det låter som ett dilemma, att på ett vis behöva släppa lite på kontroll och rationalitet men att inte förlora fotfästet. För visst är det som du skriver jätteviktigt med ett klart sinne, men det är också viktigt att kunna vara avslappnad och mottaglig. Om jag förstår dej rätt, så grubblar du på hur det är att utöva magi och tillåta sej att vara utanför det gängse rationella, men utan att låta sej svepas iväg eller tryckas ner, beroende på var på skalan du är? Utan att alls ha samma erfarenheter som, så tänker jag att man kanske skulle kunna ha en sorts "sundhetsventil". Typ som ett mantra eller "lösenord" som man "bakar in" i utövandet för att veta innan, under tiden och efteråt att allt var/är/blev okej. Fast jag vet inte om det låter sej göras?.. Annars tänker jag att din insikt, vetskap och ditt accepterande av din bipolaritet kommer att hjälpa dej. Kanske också att bolla med andra just vad du planerar att göra/har gjort?  Vet inte om dessa tankar är till hjälp för dej, men om de inte är det, så vet du ju det också. :-)

Anmäl
2016-11-28 18:32 #4 av: Nacilia

#3 Första meningen förklarar väldigt tydligt en del av vad jag grubblat över. 

Hm, så intressant! Jag har ju strategier för andra delar av livet men jag har faktiskt inte tänkt tanken på att baka in någon sådant i utövandet! Detta måste jag fundera vidare på. Jag vet inte exakt hur det ska se ut konkret ännu men jag tror det går.

Bolla med andra är alltid bra, önskar jag hade fler att göra det med AFK när det gäller just magi. Men jag har precis fått en ny vän som också är intresserad så det är positivt, vi har redan börjat utbyta mycket tankar om det konkreta görandet. Sedan pratar jag ofta om mina önskningar och tankar som ligger bakom med nära vänner och det är en del av min friskhetsstrategi - att folk som känner mig väl kan stoppa och ifrågasätta :) 

Tack för ditt svar! 

Anmäl
2016-11-29 02:26 #5 av: Marish

Hej Nacalia!

Jag inner igen det du skriver till stor del, jag har själv typ 2 bipolär och det är ju inte direkt ovanligt att jag funderar över om beslut jag tar, eller saker jag gör är "färgade" av sjukdomen, både när det gäller det vardagliga och när det gäller magiutövande, och även Detta med att det finns moment i magin som kräver ett skärpt sinne har förföljt mig en del, men jag nånstans på vägen insett att mitt sinne inte nödvändigtvis måste vara helt klart, jag tror tvärtom att man kan ha användning för sina mentala utsvävningar, tex genom att man emellanåt blir kreativ, att man får en väldigt förhöjd energinivå och att bara kunna kanalisera detta in i sitt arbete kan ge mycket intressanta resultat . Men självklart måste man vara lite försiktig också, tror det är viktigt att man tränar sig i att kunna "styra" de här mentala utsvävningarna...,eller något, vet inte om jag lyckades förmedla vad jag menar här🙊 Nåja, lycka till iaf!

Anmäl
2016-11-29 18:53 #6 av: Nacilia

#6 Skönt att höra om goda erfarenheter :) 

Anmäl
2016-11-29 18:54 #7 av: Nacilia

Haha woops skickade visst till mig själv. Menade så klart #5 Skrattar

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.