Allmänt

Kraften i marken vi står på.

2008-08-29 10:53 #0 av: Bappho

Här är ett citat från Andrew Chumbley som jag gärna skulle vilja höra era tankar om:

"The Tradition you draw upon is native to the land upon which you stand, solely because the power must ever be drawn direct through the earth wherever you might happen to be. The circle is the gate which opens in the Earth and allows in/egress through the powers of the Land."

 

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-08-29 10:58 #1 av: BiGavia

Bafo..kan du göra e vettig översättning.....Trädhålet..e hypnotiskt...blir insugen.

Anmäl
2008-08-29 11:29 #2 av: Bappho

Det jag var nyfiken på var era tankar om att arbeta med kraften i marken där man står. Att ha en relation med "rådarna" för att få tillgång till den här kraften.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-08-29 11:53 #3 av: Astraea

Intressant! Tänkte precis starta en tråd om leylinjer och det jag meen tyckernar med kraften i jorden. Vill lära mig mer om marken här jag bor. Jag tycker nog att jag känner till mycket om min hembygd och platser som av en eller annan anledning är kraftfulla för mig men jag vill veta mer om det här området.  

Att arbeta med den här kraften tycker jag är rätt så centralt i häxkonsten. Det känns så nära förknippat med vad det handlar om, naturen, magin, Moder Jord...

Anmäl
2008-08-29 11:56 #4 av: spindelfot

Det här är nog ett av mina favoritsaker.. eller kanske min främsta tillgång, det jag gör mest.

Att jobba med kraften i jorden är den bästa källan, men det krävs att man lyckas öppna upp den, känna jorden under fötterna bokstavligen. Locka upp luckan, offra upp den, sjunga upp den, spela upp den. Att försöka finna jordkraften ståendes i en lägenhet funkar inte, åtminstone inte för mig. När fötterna måste leta igenom lager av golv och isolering och svårast - tomrum. Då blir det som att leta i luften.

Lyckas man öppna luckan ståendes på marken, så känner man den, som ett pirr under fötterna, som att man är marken man står på, sedan kan man dra in den i sig genom att andas in och ta emot, vill man överföra blåser man ut, men kraften finns inte endast i andetaget man blåser ut utan även i händer, musik och sång.

Jordkraft är min kvinnokraft, mellanrummet mellan/innan döden och livet inträder, födelsen. Den samlas i solarplexus, när den är redo att ges ut öppnas glipan, och kan gå vidare utåt. Det blir som om man är ledare av elecricitet..

Anmäl
2008-08-29 14:12 #5 av: [dcpower]

hur tar man kraft från marken:):) det tkr jag e mkt intressant

Anmäl
2008-08-29 14:22 #6 av: BiGavia

Hmmm, har inte tänkt så...inte aktivt bett om jordkraft.  Den bara finns, som kommer när jag sänder ut mina rötter . På tal om hus och luft under golvet, så va jag me om en lustig sak.....Skulle jorda mej i det rummet jag var i...Skickade ner "rötterna".    "de var f*rbaskat så långt det var ner till jorden...kanske seg idag, så de gå sakta" tänkte jag.

Efteråt var jag ute och kollade och det var ett hus med halvkällare...haha.

Men jag ska testa att jobba mer aktivt med krafterna.

Hur använder ni dem??

Anmäl
2008-08-29 14:44 #7 av: Astraea

"Jag drömmer ibland om ögon som kan se ner i jorden - ner i de geologiska avlagringarna, i sedimenten från urtidsfloder och urtidshav. Kunde vår blick tränga in i bergen skulle vi läsa arternas öden som man läser bladen i en historiebok. Evolutionens skrift i fjäll, hudpansar, skelett, avtryck av vingar och hud. /... Att röra vid jorden, pressa den samman med kroppens tyngd - den enklaste av handlingar, den mest ofrånkomliga i livet men i myt och folktr också en av de mest ödesmättade. "

Utdrag ur Hem till jorden - Peter Nilsson. Tyckte på något vis att det passade in här, även om det är lite OT. Det är den allra sista boken han skrev. En underbar bok som varvar vetenskap med funderingar och poetiska formuleringar. Lite svår bitvis vill jag minnas men läsvärd.

Anmäl
2008-08-29 20:58 #8 av: Ganna

Jag håller med och kanske t.o.m. är än mer extrem, lite beroende på hur man tolkar uttalandet. Jag anser att man måste känna landet och dess rådare _mycket_ väl.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-08-29 21:25 #9 av: Sebastian

Ja det stämmer. Kan du inte landet så kan du inte Megin runt det heller men man kan lära sig av andarna, hjälparna. Var plats har sina egna traditioner och gudaskapelser. Men ändå så genomsyrar sättet på vilket världen är uppbyggd de allra flesta av dem. 
Sen kan vi vara extrema som sjutton men utan andar ingen magiker..

 

Mvh Sebastian

Anmäl
2008-08-30 00:20 #10 av: maximiljana

Där björkarna får fula bulor som svulster i sitt kött och där träd försöker luta sig bort från sin växtplats som om de vill undkomma en plåga,där går jorddjävlarnas stigar.

-utdrag ur boken Häxan av Berit Sarvise.

Astraea, du förstår nog var jorddjävlarnas stigar går!

Anmäl
2008-08-30 00:39 #11 av: BiGavia

Jorddjävlar...trodde jorden varken var ond eller god!!?

Anmäl
2008-08-30 01:09 #12 av: marinelady

Jag tror att magin i sig kommer från jorden och grunden runt oss, är vi int e i ro med vår omgivning och kraften från moder natur så skapas det kaos, i kaoset kommer jämvikten att skapas om vi är villiga att lyssna på oss själva och allt runt omkring oss.

Anmäl
2008-08-30 01:12 #13 av: BiGavia

#12 Du är en vis kvinna...

Anmäl
2008-08-30 09:17 #14 av: [trumman]

#5 Man börjar med att ändra inställning: inte ta, eller ta emot! :)

#8 Enig. Det är då det går som bäst att jobba.

#11 Erhm, nu är det väl knappast jorden själv som skirivit det där heller, eller hur? ;)

Wikipedia lär oss att Rådare [är] samlingsbenämning på vissa mytologiska väsen av olika slag, som råder och vakar över sina respektive objekt. Ordstammen rå är samma som finns i skogsrået, bergsrået, etc. (som vanligtvis betraktades som feminina, medan rådare kan vara av bägge gender.) Samiskan har ett begrepp för liknande väsen som heter radie och i fornnordiskan fanns ráð. Också den gamla betydelsen av tomtar (eng. 'gnomes') kan räknas till rådarna.

I gammal folktro ansågs att alla föremål, djur och växter hade en rådare, eller "ande" som vakade över dessa, och man var mycket mån om att hålla sig väl med dem. Gårdens rådare, som kallas gårdsrået, gårdstomten eller hustomten, betraktades som i princip välvilligt inställd till invånarna, men kunde vara snarstucken, och man gjorde sig ofta stor möda att se till att inte bli på kant med den.

Hos praktiskt taget alla naturfolk finns någon form av motsvarande mytologi, och det finns fog att anta att det har funnits sedan stenåldern.

 

Sant är att det finns makter/andar som hellre förgör än skapar i markerna också. Precis som det finns människor som är olika. Sanningen är konstant, men vi ser den genom olika fönster.

Som shamaniserande kan jag inte se ngt annat sätt ÄN att jobba med jorden jag står på, gräva där jag står, och samarbeta med rådare och makter i markerna. Det är precis där allt skapas och finns.

Ett mycket intressant ämne!

Mvh, T

 

Anmäl
2008-08-30 12:09 #15 av: BiGavia

Tack, Tomas du gjorde det inte mindre intressant...

nu e jag med   hade inte fattat de med rådarna....jo , de kan vara full i f*n

Anmäl
2008-08-31 14:23 #16 av: lightseeker

#14 mm, så rådarna är de samma som de som jag brukar benämna för sten-andar, träd-andar osv? det verkar så på din mycket målande beskrivning.

Anmäl
2008-08-31 15:29 #17 av: Ganna

#16 Rådare är de väsen som råder över en viss plats. T.ex. Skogsrå, sjörå, näcken etc.

Det du kallar andar av olika slag skulle mycket väl kunna vara rådare av det mindre slaget, dvs de råder "bara" över t.ex. ett visst träd.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-08-31 15:47 #18 av: lightseeker

bara över ett visst berg också då, och inte över berg? är det så du menar.

Och varför bara över ett träd och inte träd?

Rådare av det mindre slaget säger du, varför är de mindre och på vilket sätt skiljer man dom åt då?

Anmäl
2008-08-31 16:26 #19 av: Ganna

#18 Ja, det kan vara över ett visst berg endast.

Trädandar hör s.a.s. till ett visst träd. Rådare över en skog (samt dess innevånare)=skogsrå.

De är "mindre" i omfattning, dvs de har anknytning till ett träd, ett berg osv. Därmed inte sagt att de behöver vara mindre i kraft. Källrån t.ex. kan vara mycket kraftfulla, men fortfarande geografiskt begränsade till sin källa.

Man skiljer dem åt på känsla eller genom att kommunicera med dem, beroende på talang och kunskap.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-08-31 16:41 #20 av: lightseeker

Tack, ganna, för dina svar.

Träd och stenandar, till ett träd, rådare över en hel skog eller ett berg, alltså.

Visst kommunikationen underlättar alltid, men behöver man verkligen talang och kunskap,(säger den okunnige, som saknar det mesta) räcker det inte med en god vilja och goda avsikter, funderar jag då.
Man kan ju börja med att ställa en fråga och lyssna till svaret.

Men eld och luft och vatten-rådare, har dom också hjälpandar? menar du.

 

Anmäl
2008-08-31 16:55 #21 av: Ganna

#20 Jag anser att det behövs talang och kunskap, jag tillhör inte de som anser att "alla kan tralla". :) Det gäller all form av "metafysisk aktivitet", vare sig det är trolldom, divination, kommunikation med väsen etc. Lika lite som alla har bollsinne eller musiköra.

Vatten har rådare, t.ex. sjörån, näcken, källrån. Eld- och luftväsen skulle jag inte kalla rådare, de är inte stationära på samma sätt.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-08-31 19:57 #22 av: Cristine

Jag vet inte om jag har rådare i trädgården!! Eller Currykors!! När jag fick lära mej gå med slagruta sade undervisaren att om man planterade ett träd i kurrykryss  skulle det bli missväxt.

Cris sajtvärd på Livskvalitet & Utomjordiskt.

Hemsida www.livskvalitet-2.se  kliv in!

Varför står mina fötter på jorden när resten av min kropp är ute i rymden.

Anmäl
2008-08-31 20:21 #23 av: maximiljana

I Berit Services bok Häxan kallas de jorddjävlarnas stigar i andra vittrornas eller där skogsrået drar fram.

Jag ser dem som jordlinjer med skadlig frekvens för vissa levande varelser.Där träd får svulster brukar man finna tex supercurrykryss  eller liknande.

Jag parkerade en gång min lastbilsregistrerade Jeep på en glänta vid skogsbrynet för att sova över.Det var galler mellan förarsätet och min sovplats i bilen. Jag vaknade till på natten av att något kändes obehagligt.När jag tittade ut såg jag väsen som såg ut att vara hämtade från tidningen Mad , skräckinjagande spetsnästa varelser som utstrålade fara.

Jag fick vackert ligga kvar tills morgonsolen befriade min syn och jag kunde gå ut för att mäta energierna på platsen.

Jag hade parkerat på en plats där inget kunde växa.Där var bara grus.Inte det minsta grässtrå hade kraft att ta sig upp.

Så min vackra glänta(som jag tyckte i början)var en livsfientlig plats.Är det någon mer som sett dessa väsen?

Anmäl
2008-08-31 20:48 #24 av: lightseeker

vet inte om det är just DINA, sk. väsen som jag har mött på, Maximiljana, men visst har jag träffat på väsen som inte ser så trevliga ut, för oss dvs.

Att dom då också har ingett mig en viss fasa, har jag kunnat stå ut med, men jag var tvungen att skydda mig genom att skapa en barriär mellan dom och mig och mitt barn, som då också campade, ute i vår fagra natur.

Jag försökte att analysera det på detta vis: att de kanske bara var nyfikna.

Det som inte är en bekant, kan många gånger skrämma, kanske är det då bara våra fördomar som härskar. Ungefär som när sk. kolonisatörer "hälsade på" nya kulturer, i nya världsdelar.

Anmäl
2008-08-31 20:59 #25 av: Astraea

#0 Hur tänker du kring citatet Bafo?

Anmäl
2008-08-31 21:20 #26 av: maximiljana

#24.Ja det var väl att du kunde skapa en barriär.Min barriär var bilen.Det visste jag intuitivt.Detta hände mig för 16 år sedan och jag har inte sett något liknande sen dess.Kanske jag bara har aktat mig eller så är de sällsynta.

Ja möjligtvis var de nyfikna och de fick väl den nyfikenheten tillfredställd,då vi glodde på varann under flera timmar.Skäms

Anmäl
2008-08-31 21:30 #27 av: lightseeker

joo, jag vet att det kan var obehagligt, jag upplevde faktiskt att dom ville släpa iväg med min ande/själ, eller vad jag skall kalla den.

SÅ även jag upplevde fara, hot, men fick koncentrera mig på barriären och att lita till att den höll.

Nästa natt så berättade jag om mitt nattliga äventyr, för en annan kvinna som hade stått med mig i dimman under stjärnhimlen och varit eldvakter, då beskrev hon precis samma upplevelser. Kanske hade vi dragit uppmärksamheten till oss, genom att s.a.s. vistas ute under fel tidpunkt, dvs. nattetid.

Jag minns särskilt dimman som omslöt oss, men inte inkräktade innanför den ring, som vårt läger utgjorda. Om DETTA kanske är ett naturligt fenomen, eller vad, det överlåter jag andra sk. sakkunniga att avgöra.

SKulle vara intressant att höra om här finns andra som har upplevt liknande varelser, i dimman, som har en teori om vad/vem, dom är, kanske dim-rådare, då? he he he.

(för övrigt så kan jag säga att mina besökare mer påminde om någonting ur en science fiction-film, dvs. ufo-varelser)

Anmäl
2008-08-31 21:49 #28 av: spindelfot

Jag har nog aldrig sett en varelse ur dimman.. Men jag har sett märklig dimma!

Senast på kursen vi hade i torpet, såg jag någonting jag nog aldrig sett förut - på den stora åkern framför huset, så rörde sig en stor klump med dimma omkring. Alltså som en stor boll som gled av eget liv som den ville omkring på ängen.

Den lockades fram till oss och kom väldigt nära, in på tomtgränsen och vidare in på baksidan av huset..  och plötsligt försvann den hux flux.

I fredags stod jag ute och betraktade stjärnhimmeln, då såg jag ljus som närmade sig ifrån skogen, och ett annat ifrån ängen..  då blev jag illa till mods..det var som strålande lyktor.

Spontant känner jag att jag vill skydda mig ifrån dem, vem vet vad som kan hända.. hamna i en drömvärld jag inte rår över, få själen tagen - när det närmar sig lur så ber jag om alla krafters skydd, jag välkomnar sällan :/ hur ska man veta..

Anmäl
2008-08-31 22:18 #29 av: lightseeker

nej, varför välkomna innan man vet vad man ger sig in på.

Lyktgubbar kom jag att tänka på nu, var det inte själar efter avlidna, eller blandar jag ihop det med något annat.

Sedan så var det ju Jack, någonting som hängde ihop med Halloween-firandet också.

Anmäl
2008-08-31 22:23 #30 av: maximiljana

#27.Det var platsen det berodde på inte natten.Sådana upplevelser är ofta platsbundna.Du kan ha stått i en sexhörning eller ett sexkantsfönster som slagrutefolk kallar dem.Det är en formation som har sex sidor när man indikerar med slagruta.Där skall finnas portar till andra världar.Hmm flummigt nja.Det finns dokumenterat en hel del av slagrutekunniga.I vissa portar kan man få ufo-liknande upplevelser.

Det finns olika kraftfällt och kraftlinjer i naturen.Skall man som en del talar om komma i kontakt med ickefysiska varelser är  det ofta vid dessa platser man gör det.Hinner inte förtydliga det ikväll men är någon nyfiken på det jag menar återkommer jag i morgon.

Anmäl
2008-08-31 22:28 #31 av: lightseeker

okej, då har jag en sådan sex-hörnigt ställe mitt i min hall då, välkommen att känna på, den som är intresserad.
Jag har visserligen haft otaliga häxor här, som har prövat på att stänga osv, men det har bara gått till viss del, porten står tydligen alltid litet på glänt.

Vi har vant oss, kan man kanske säga.

Anmäl
2008-09-01 00:32 #32 av: Bappho

#25 Jag håller med citatet. Så som jag har tolkat det.

Jag upplever att platser har "rådare", personliga väsen och makter som måste kommuniceras med.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-09-02 12:06 #33 av: Bappho

Förr i tiden levde man oftast på samma jordplätt hela livet och ofta i flera generationer. Det här att vi numera flyttar runt från plats till plats, påverkar det vår kontakt med marken och rådarna?

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-09-02 12:25 #34 av: [trumman]

#33 Såklart gör det det, det säger sig ju själv.

Vi har ju inte samma chans att få samma djuplodade kännedom om de Rådare som finns om vi hela tiden flyttar runt. Det är ju det som gör det återkommande arbetet på kraftplatser så speciellt över åren. Man lär känna platsen och dess Rådare mycket nära.

Olika platser, olika Rådare.

Mvh, T

Anmäl
2008-09-02 12:30 #35 av: spindelfot

#33 jag tror även att det är så att rådarnas bild av oss är annorlunda isåfall. Men nytt kan vara gott..

Som torpet som jag varit i, alla somrar och vintrar i tjugo års tid. Jag kände det så väl att jag hade det och landskapet som en extra hud, en länk till hjärtat - men när det fylldes av människor som inte hade den länken förändrades allt för mig, och gamla tankar bröts och blev till nytt och gott.

Det som förut var extra hud, känns nu snarare som något under huden, träden och vägarna mitt kött, jag känner träet i trappan expandera i värmen, inuti mig, och hoppar en groda i gräset, så känner jag det inuti mig.

Ibland behövs det nya glasögon, bryta gammalt och göra nytt för att nya vindar och känslor ska komma in, att ha det öppet för nytt är bra.

Anmäl
2008-09-02 12:33 #36 av: Ganna

#33 Absolut, därför gäller det att knyta nya band med rådarna på nya platser.

Ibland återkommer man till en plats där man bott eller vistats mycket förut och har man haft god kontakt med rådarna tidigare är det lätt att återuppta den utan några större åthävor. Så är det för mig, till på köpet har jag släktled här som kan spras minst 600 år bak i tiden, vilket känns ända in i benet.

 

Ett angränsande problem är platser som av många anses som kraftfulla, t.ex. gravfält, fornborgar etc. Där har jag ofta upplevt rådarna som skygga eller t.o.m. ovänligt inställda p.g.a. att folk som inte vet vad de sysslar med är där och gör "ockulta" saker.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-09-02 13:32 #37 av: Lorelai

#33 Ja.. så är det och det är ett av mina stora dilemman. Jag har runt 23-27 adresser bakom mig. Utförda på cirka 20år, det ger ett adressbyta i året. Periodvis har det varit 1 per månad eller 1 per halvår..
Men värst var det nog att byta land.. Även om det inte var så långt så det blev heltyst i över ett halvår! Jag kände mig väldig vilsen och övergiven. Förvirrad.. Tog ett halvår innan jag kunde börja höra "rösterna viskas" igen.

När jag sedan skulle flytta hem igen var jag redo för händelsen.. men det var ändå tungt. Idag har jag haft samma adress i flera år faktist, slår rekord. Det är ganska skönt..

Så visst påverkar att man inte är kvar på samma fläck jord. ;)

Anmäl
2008-09-02 15:44 #38 av: maximiljana

#27.Förtydlingande till sexhörningar.

En vän till mig träffade i början av 90-talet en ryss som brukade fotvandra i Sibirien.Där kom han i kontakt med ett slags munkar. De berättade om sexkantingarna som reser sig långt upp i skyn likt stora bergskristaller.Basen på sexkantingarna ser i genomskärning ut så,som en bergskristall som sitter fast i backen.

Storleken varierar men ofta sex meters kant.I markplan finns 9 ingångar.Var och en ingång ger förändrade medvetandetillstånd ex kontakt med olika fenomen,varav 1 är ufoupplevelser.

Dessa ståtliga formationer stod raka och gnistrande för de synska om naturen var i balans.Vid stora städer och industriområden slokade de matta.Runt Tjernobylområdet låg de hopsjunkna som ledsna dragspel utefter marken.

Jag har blivit visad hur man tar ut dem med slagruta.De finns lite överallt.Inte alls ovanliga.Ut och leta! Tänk på dem som jag beskrev dem, känn med handen om inget annat.De anas som en vägg och där motståndet upphör finns en port.

Så Lightseeker,du kan mycket väl ha en ingång i hallen.Det finns ingångar i höjdled också så misströsta icke  ni i höghus.

Healingporten är en höjdare, men den kanske din granne fått hand om.

Ingångarna är inte samtidigt utgångar så när man vill hitta ut så får man gå en runda till och känna var utgången finns.

Så ni som kan, pröva på!Så får ni upplevelser!Men det finns en hake för vissa,vid utgången      ...............Vill ni veta??Oskyldig

Anmäl
2008-09-02 17:58 #39 av: lightseeker

mycket intressant, masimiljana.

jag bor i markplan, det känns ju grundande.

En häxa som besökte mig, släppte (enligt henne själv) ut 3 små älvor som var fångade där inne.

Jepp, vad är haken vid utgången. (får kanske inte komma ut, om man inte har varit snäll?)

Anmäl
2008-09-02 19:28 #40 av: maximiljana

Jo,haken är den....Obestämd att utgångsporten är inte mer än 30-40cm bred.

Många har börjat undersöka dessa (som de också kallas)kristallfönster.De finns numera omnämda i en hel del böcker.Tydligen med lite varianter eller så tolkar vi dem en aning olika.

Senast såg jag en skiss av Edgar Karlssons kristallfönster där shamanen har sin cermoniplats strax innanför till höger vid ingången.

Lugn........ingångarna är lika smala som utgången så ingen lär fastna där på grund av kroppshyddan.

Anmäl
2008-09-02 20:15 #41 av: spindelfot

#40 du skriver väldigt ofta om linjer och jordkors.. jag har ärligt lite svårt att sätta mig in i det hela men efter att ha läst många inlägg av dig där du berättar om kors och djävulsknutar har man ju blivit väldigt intresserad.. verkar vara nyttig information att ha tillhanda, i synnerhet om man ska plantera, bygga nytt, eller är nyfiken på jordlinjerna på något man klart anser vara en kraftplats.

Har du något tips om man vill läsa in sig lite på det här med slagrutor och jordlinjer?

Du får det att låta fullständigt vettigt tycker jag, jag ser detta med jordlinjer nu på ett annat sätt, något naturligt förenat i landskapet, har aldrig insett det förut som jag gör nu.

Anmäl
2008-09-02 21:22 #42 av: maximiljana

Ja det finns en utmärkt bok för den oinvigde som bär dig långt i kunskapen.Den heter:

Jordstrålning.Hälsa och forntida vetande. av Dan Mattson.

Den kom ut 1991 och är fortfarande den bästa nybörjarboken.

Sök på Jordstrålningscentrum.De har böcker om ämnet.

Mattsons bok finns säkert på bibblan annars beställ den där.

 

Jag kan dessutom starta en tråd i ämnet och inviga er i denna ädla konst.Det är inget hokus pokus utan det finns där när man väl börjat undersöka saker och ting med slagrutan.Bara man vet vad man letar efter.

Man behöver inte ens veta vad man letar efterOskyldigman kan leta efter något som man inte vet finnsObestämdoch man hittar det.Sen kan man berätta för en slagrutekompis att...jag tänkte så och så och så hittade jag något.Sedan tänker slagrutekompisen likadant och hittar sammalunda.FlörtJa så tokigt kan det vara,men om alla hittar samma grej ex formation i naturen med slagrutan så måste det finnas där.TystJa det var kanske magstarkt.Jag tror vi håller oss till sådant som är dokumenterat.Guld i mun

Anmäl
2016-04-11 10:34 #43 av: Bappho

En gammal men intressant tråd som är värd att bumpas upp. Känner att jag saknar maximiljanas inlägg.

Appropå Spindelfots inlägg #4 "Att försöka finna jordkraften ståendes i en lägenhet funkar inte, åtminstone inte för mig."

Jag försöker lära mig grimoiretraditionen och läser just nu om fysiska evokationer i en rekommenderad bok och där är en av "reglerna" att alltid utföra dem direkt på marken eller i en källarvåning med jord- eller cementgolv.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2016-05-17 14:45 #44 av: lightseeker

borde läsa det där också "om grimoiremetoden", kan du snabbt sammanfatta vad det innebär, Bappho`?

Anmäl
2016-05-20 20:52 #45 av: dennas

Jag tänker emellanåt på den här tråden, när jag tar en promenad längs en s.k. kulturstig. Kan krafter/rådare gå i en sorts träda pga. människan? Längs denna stig finns gamla lämningar som rösen och stenformationer. Men också senare rösen, kolbottnar och tjärdalar. Sen ovanpå det ännu senare spår i form av tall och gran. Vet inte hur jag ska förklara, men känslan är så stark. Att här har människor varit välkomna. Välkomna att se över sjön, som nu inte ses förrän nere vid strandkanten pga. alla träd. Känns också att här har funnits svar. Här har funnits frid. Känns som att jag vet allt det här, inte bara inombords utan också i själva naturens fysiska uttryck. Och ändå finns här inget kvar?.. Kanske borde jag stanna upp, stanna längre? Kanske borde jag förstå att det som lever inte kan vara dött... Vet inte om detta mest framstår som förvirrat?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.