Gudinnor och Gudar

Dina gudar och gudinnor??

2008-12-22 17:10 #0 av: Vargflickan

Vilka favoritgudinnor och - gudar har du? Vilka gudar/gudinnor är "de rätta"? Vad föredrar du, keltiska, nordiska, egyptiska gudar/gudinnor osv? Vad är din relation till gudinnorna/gudarna m.m. Tell me, jag är så nyfiken! :)

Anmäl
2008-12-22 17:58 #1 av: BiGavia

Min gudinna e Freja å min gud e Pan

Säger en hel del om mej eller. haha

Anmäl
2008-12-22 18:06 #2 av: marinelady

Hm min gudinna är jag och min gud är jag....oj vad ego det lät Flört nej men mina favorit gudinor är Freja eller Frigg samt sekhmet och bast... favorit gud finns inte jag tar vad jag finner nödvändigt när de behövs...Men jag väljer oftast gud/gudinna efter vad som behövs och låser mig inte fast vid vissa...men ja kvinnliga favoriter har ju dykt upp...

Anmäl
2008-12-22 19:32 #3 av: Ganna

När ni lägger fram det på det här sättet får man känslan av att olika gudomar är som glassmaker.

Det är för mig verkligen en av de mest talande tecknen på att något är nyandligt, dvs att man tar det man vill, blandar pantheon hejvilt och dessutom ser gudar som lika specialiserade som verktyg i en mekanisk verkstad.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-22 19:33 #4 av: Miyu

Av någon anledning hälsar jag alltid Artemis eller Athena.

 

Anmäl
2008-12-22 19:33 #5 av: Devona

Hekate deffinitivt, en väldigt mångfaceteard gudinna som jag tycker om :) Någon favorit gud har jag inte, inte heller någon speciell tros gudar (Keltiska eller så) utan blandar hej vilt, för vad som passar eller vad jag känner för :)

/D

Anmäl
2008-12-22 19:42 #6 av: spindelfot

Just nu forskar jag gärna i mysteriet kring Loke, vilket blir rena galna lök-skalningen - det är svårt att hitta bra källor, även den medeltida nordiska litteraturhistorien är ju färgad av sin tids kristendom, och demoniserar och gör om gamla sagor. Det är svårt att veta vad man ska tycka, när man rotar i gammalt.

Jag har alltid fascinerats av egyptisk religion, och då särskilt Nut! Är Nut en slags Ymer, eller snarare en Tor - som håller världen på plats? Men Isis och Hathor är de jag drömmer om - och så Sekhmet, vem är det egentligen?

Och så förstås gamla favoriter, som Lucifer.

 

Anmäl
2008-12-22 19:50 #7 av: Bappho

#6 Går du in och kikar i min blogg så har jag en intressant länk om Loke.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-12-22 19:56 #8 av: Vargflickan

Intressanta åsikter ni har! Utveckla gärna närmare varför ni föredrar dem ni gör, hur känns "din" gud/gudinna osv. Och Ganna (#3) utveckla gärna dina åsikter! Vilken är den rätta "gudatron" anser du?? Håller du dig till en och samma gudar/gudinnor?? Varför/Varför inte?

Gah, visst är jag jobbig med mina frågor!Flört

Anmäl
2008-12-22 20:58 #9 av: Ganna

#8 Min fulltrogna är Frigga, av henne är jag kallad och till henne vänder jag mig med det mesta.

Rätt, tja, för mig är det en stark indikation på att någon _inte_ har nämnvärd kontakt med gudomar när de beskriver hur de blandar och tar de bitar som passar bäst. Precis som de flesta som säger sig använda magi oftast visar sig mena affirmationer *rys*.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-22 21:30 #10 av: spindelfot

7# Jag tror du mailade den till mig förut! Har den som bokmärke :)

Anmäl
2008-12-22 21:37 #11 av: spindelfot

#9 Kontakten med en guddom kan väl ändå vara på olika djup? Nu följer ju du din bana och för dig så är det ju otänkbart att blanda in tex, Isis i ditt dagliga liv - Men jag, som inte har någon fast guddom att dyrka upplever mig ha en viss kontakt med flera gudar från olika traditioner. Främst med de nordiska gudarna, jag råkar ju bo här i norden, men även egyptiska gudar upplever jag en viss kontakt med.

Sedan finns det ju vissa gudinnor världen över, som bär karaktärsdrag som jag tycker känns nyttiga i mitt magiska arbete, då forskar jag om dem för att få viss 'teologisk insikt' om kraften de bär.

Kontakt = drömmar, orakel, kunskap. Att få respons genom drömlivet samt i sin vardag. Att kunna be om hjälp och få.

Anmäl
2008-12-22 21:45 #12 av: Ganna

#11 Visst kan kontakten vara olika djup, jag tror att alla kan ha någon form av kontakt, men det som ständigt förvånar mig är hur många som "använder" sig av gudomar ungefär som verktygsmetaforen jag använde i ett tidigare inlägg.

Jag säger inte heller att alla kallas på samma sätt eller vid samma tidpunkt i sina liv, men det är för mig rätt uppenbart om någon nyandligen blandar panteon och traditioner till en osalig röra, jämfört med någon annan som söker kunskap för att vid en senare tidpunkt få en tydlig(are) kallelse som den inte är redo för innan den studerat och praktiserat.

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-22 23:35 #13 av: [Lady-Oona]

#12 lite nyfiken, vad lägger du i begreppet "nyandlighet"...låter nästan som om du använder det som ett "negativt" ord?

 

För övrigt så pratar jag med och känner mig nära Freyja, Hecate, Lilith och Pan.

Vid vissa högtider så hälsar jag en del andra Gudinnor välkomna eller rådfrågar vid speciella tillfällen och alltid ur den Nordeuropeiska panteon.

Många Gudinnor är som andliga systrar fast de är mer eller mindre rotade i olika traditioner och kulturer. De har samma egenskaper om än lokalt färgade. Egentligen finns det endast en Gudinna otroligt mångfasseterad och underbar i alla sina former, namnet spelar mindre roll, egenskaperna desto mer.

Njut av livet, Lady O

 

 

 

Anmäl
2008-12-22 23:39 #14 av: BiGavia

Freja är för mej livet ur en frökapsel, den odlade

Pan e för mej den vilda naturen.

Motsatser som förenar sej!

Anmäl
2008-12-22 23:50 #15 av: Ganna

#13 Jag använder definitivt nyandlighet som ett negativt ord. Nyandlighet är för mig i stort sett new age + lite mer inriktning mot olika religiösa strömningar, dock med samma ytliga "blanda och ta det man vill ha"-mentalitet.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-22 23:55 #16 av: Jennix

Ganna: Jag har läst dina kommentarer och vill fråga dig eftersom du verkar självsäker inom detta område, hur tycker du man ska gå till väga eller reagera om man från barnsben känner att man är tilltalad av en viss gudinna eller flera som faktiskt inte tillhör samma kultur?

Du vet säkert mer än jag, jag vet mest det basala om olika mytologier men jag vet inte hur "rätt" det är och jag tror inte jag är kallad eller nåt sånt...Själv har jag ju alltid trott att ALL kraft, alla religioner, alla gudar och gudinnor egentligen är samma kraft, fast med olika känslor och syften - men jag har inga bevis för att det är så. Det är bara den känslan jag haft sen barn.

Ska man inte gå efter en stark intuition? Ska man ignorera det man verkligen tror på, även om någon säger att det är fel?

Skulle också vilja veta vad du menar är skillnad mellan affirmationer och magi? Jag vet egentligen inte exakt vad magi är, men du kanske kan förklara för en som är nybörjare?

**

Jag vet ju att det finns många på forumet och utanför som tycker det är hemskt att man t.ex. läser böcker och just lånar från olika kulturer och religioner...

Men jag har inte riktigt förstått varför, för det lilla som jag vet om olika kulturer är att redan sedan tusentals år tillbaka är det ju färgat av varandra och påverkat och sen att vi alla är individer som använder olika symboler, associationer osv.

Jag brukar be till någon slags moderfigur som jag kallar Freja, men det kanske inte alls är hon som lyssnar, vad vet jag...men varför har jag då fått namnet Freja i huvudet, varför känns det så rätt?

Jag blir ibland väldigt förvirrad när någon erfaren "expert" säger nåt som inte alls känns rätt och itne stämmer på det jag har inom mig. Hur gör man då? Ska man lyssna på den som vet eller på det man känner är rätt?

Spindelfot: Jag har alltid varit fascinerad av Loke och sk. trickster-andar/makter... Vet inte varför. Ibland har jag känt att det finns busiga andar i närheten av mig...ibland känns det som att JAG blir extra busig ibland. :D

Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!

Anmäl
2008-12-23 00:53 #17 av: Ganna

#16

Är du dragen till en annan kulturs panteon kan det mycket väl vara därifrån du kommer att få en kallelse om du får en kallelse. Hade jag varit kallad av en gudom från ett annat panteon än det nordiska hade jag läst allt jag kunde komma över samt begett mig till den geografiska plats där de s.a.s. "hör hemma" och endera bosatt mig där eller iaf levt där en längre tid.

Jag tillhör inte de som tror att alla gudomar är facetter, olika delar, av en enda gudom/kraft/kosmos/etc, utan jag tror att gudarna är självständiga entititeter. De är i enligt mening inte heller  omnipotenta.

Affirmationer, att förändra sin värld med en upprepad tanke, fungerar möjligen på ett psykologiskt plan, dvs någon är ensam då de har dålig/t självbild/självförtroende -> börjar tänka gott om sig själv -> får bättre självförtroende -> vågar bli mer extrovert -> får vänner. Det är inte magi i min mening då inget metafysiskt skett. Att böja världen efter sin tanke på ett metafysiskt sätt är enligt min erfarenhet en talang bara ett fåtal äger.

Vad man måste göra för att förändra världen metafysiskt samt hur mycket arbete man måste lägga ned för att åstadkomma den förändringen är även det beroende på olika faktorer knutet till individen, vi kan lite förenklat återigen kalla det talang.

Jag anser att det finns ett spektra där vissa inte har minsta lilla fallenhet <-> till att det i andra änden finns de som har mycket förmåga. Ungefär som det finns de som är helt tondöva <-> till de som har absolut gehör.

F.ö. tycker jag inte det är "hemskt" att läsa böcker, tvärt om, jag läser mycket och gärna om bl.a. all världens kulturer och religioner. Kunskap är gôtt för huvudet. :) Däremot skulle jag aldrig komma på tanken att bli egyptisk-apache-Hera-prästinna eller någon annan form av hopplockat surv.

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-23 01:14 #18 av: [Lady-Oona]

Ganna, ursäkta min kaxiga rättframhet men din mening:

Nyandlighet är för mig i stort sett new age + lite mer inriktning mot olika religiösa strömningar, dock med samma ytliga "blanda och ta det man vill ha"-mentalitet.

alltså tolkar jag det som din egen uppfattning vilket då innebär att det är vad du tänker....vad jag och andra tänker innebär kanske nåt annat.....eller? skulle då någon utav oss "vara bättre eller sämre" i sitt sökande och sin andliga utövande?

New Age? ok, det finns väl egentligen ingen New Age...merparten av det som finns för dagen är Old Age med en lite mer "modern" tappning (inte alltid så seriöst (vad nu det är) och lite väl ytligt för min smak)

Religiösa strömmningar har alltid funnits i vår kultur, ändamålet och utsmyckningen har skiftat men sökandet är det samma.

Och det är väl att det finns de som är säker på/i sin tro och vet vad h*n vill men det finns fler som aldrig skulle komma på tanken att endast hålla sig till en linje och de lyckas alldeles utmärkt med att vara egyptisk-apache-Hera-prästinna...och får underbara resultat och fin kontakt med sin andlighet. Ljuvlig titel föresten....ler gott!

 

 

Anmäl
2008-12-23 06:16 #19 av: Ganna

#18 Vad är väl ett forum utan rättframhet och än mer så när åsikter går isär? :)

Ska man se det rent akademiskt på det tolkas ordet nyandlighet i stort sett rätt av som en synonym till new age så där får jag  betraktas som något mer inkluderande, därav mitt "för mig".

Det nya i new age är den frikoppling mellan de delar utövaren/nyttjaren väljer och de olika religioner, traditioner, kulturer, trossystem som munsbitarna härrör från; benägenheten att använda vetenskapligt färgat språk för att beskriva ovetenskapliga fenomen samt att "anything goes" bara det känns bra för utövaren/nyttjaren.

Räknar man bort lustifikationer som irisdiagnostik, vattenvirvlare, UFO-fascination och dylikt modernt färgat kan det kvarvarande till synes vara "old age" i så måtto att t.ex. redan de gamla grekerna dyrkade sina gudar - men de skulle knappast känna igen större delen av hur new age-anhängare dyrkar dem idag.

Vetenskap, naturfolkstraditioner och äldre traditioner används till största delen av den heterogena new age-rörelsen endast som olika sätt att göra de trossatser och praktiker som för dagen omhuldas mer genuina och legitimerade - men skit luktar skit även om man påstår att det är en ros.

Bättre eller sämre är en subjektiv fråga; från min utsiktspunkt är det sämre med ett självplockat misch-masch men väl bekomme till den som vill ha det - precis som jag, för att ge en metafor, på ett forum för musik skulle invända om någon skrev att dansbandsmusik är bra, men vill de lyssna på det så är det deras liv.

 

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-23 10:33 #20 av: Jennix

#17  OK, du svarade iofs på en del saker som jag redan visste, så jag kanske var mer kunnig än jag trodde, eller så ville jag bara ha ett så uttömmande svar som möjligt.

att förändra sin värld med en upprepad tanke,

OM jag förstår dig rätt, så menar du att affirmationer är tankar som förändrar en själv, men magi är något som förändra omvärlden? Men kanske kan du ge exempel på något som är magi? Är det magi att göra trumresor eller shamanskt arbete? Är det magi att genom ceremonier och ritualer och använda ord för att få något/förändra något eller är det affirmationer också?

Det du säger om gudar/gudinnor vara självständiga entiteter är intressant. Jag vet inte om det finns en gud eller gudar alls. Ibland har jag upplevt saker, visst, men det kan ju vara nåt helt annat än just det jag tror det är. Som t.ex. att jag ber till Freja, det kan ju vara bara en känsla som jag sätter ord på...

Jag är inte religiös i grunden och jag har ibland svårt att acceptera allt det som jag inte har upplevt själv, dvs. allt magiskt, övernaturligt, andligt som andra påstår har hänt men som jag själv inte har upplevt. Samtidigt så kan jag inte förneka det som finns inom mig, den dragning jag haft sen jag var barn, och det som händer mig i livet...

Jag är nog agnostiker, en tvivlare som lär mig att kombinera skepsism med tro. Det är många som sagt till mig: Du behöver inte tro, för när du VET så vet du. För mig funkar det aldrig så, jag tvivlar på ALLT, det finns inget jag är helt säker på har hänt eller att jag upplevt saker rätt. Jag har svårt att acceptera det sättet att tänka, för det är så främmande för mig att bara VETA utan att ifrågasätta allt. Även när jag säger att jag vet något, så finns det ju alltid en smula tvivel där i. Hur kan JAG veta att det jag vet är sant?

Till sist, jag separerade texten som var riktad till dig personligen ovanför *. Jag menade inte att DU specifikt var emot böcker, utan att generellt sett har jag sett flera åsikter.

Jo, en sak till: Du har talat om att bli kallad och att vara prästinna, kan man inte ha en relation till en gud eller gudinna UTAN detta? Som en vanlig troende person har en gud att be till?

Ta allt som skrivs på Internet med en nypa salt. Du vet inte vem som sitter bakom det andra tangentbordet och du vet inte vilken kunskap eller utbildning de har. Tänk efter själv!

Anmäl
2008-12-23 10:41 #21 av: Bappho

Jag tror att det är viktigt i just den här diskussionen att också nämna vad vi menar med gudar, eftersom vi säkerligen inte delar samma syn på den punkten. Det är en stor skillnad om man t ex tror att alla gudar är en och samma gud, att de är jungianska aspekter, personifierade krafter eller personliga självständiga gudar/väsen.

Jag delar Gannas tro som hon beskrivit ovan, personliga och själständiga gudar som inte är allenarådande. Den tron påverkar sedan hur jag förhåller mig till gudarna.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2008-12-23 13:24 #22 av: marinelady

#3 Jag respekterar din åsikt men tycker inte som du, men vi ser inte på gudar på samma sätt. FÖr mig är freja en del av den större helheten, en specifik del jag väljer att arbeta med som jag tycker fungerar för mig, men den går enligt mig inte att skilja från övriga delar...allt finns i allt, alla gudar är egentligen bara en specificering av en del av helheten för mig... Så det är synd att du ska vara så äcklad och påverkad av vad andra tycker och hur de lever sina liv...

Anmäl
2008-12-26 02:22 #23 av: Ganna

#17 Trumresor och andra liknande tekniker som brukar hamna under "shaman"-paraplyet kan användas för magi, ja, men de är inte automatiskt magiska. En trumresa kan ju t.ex. vara uttalat explorativ (möta "kraftdjur", utforska andra världar etc.)

Likaså kan ett magiskt arbete bestå av ceremoniellt arbete där det talade ordet är en viktig del.

Sedan som en kommentar till ditt stycke som inleds med "Jag är nog agnostiker..." så är det för min del sunt att ifrågasätta sina egna upplevelser. Ett rosenskimrande filter där minsta lilla ovanliga händelse tas som ett tecken är bara i vägen och hotar att helt skymma de verkliga mysterier man kan komma att uppleva. Å andra sidan måste man vara balanserad i sin skepticism och inte kasta ut eventuella barn med badvattnet. Hur den balansen uppnås är ett omfattande arbete som naturligtvis skiljer sig åt för olika människor, men rent generellt kan jag t.ex. rekommendera högre studier, att arbeta med sina känslor samt att vara ständigt nyfiken.

Just mysteriet är en central del för mig och det är även den andliga del som jag tycker verka ställa till många problem för den moderna människan. Det stora informationsflöde som började göras tillgängligt iom folkskolereformen/allmän läskunnighet och som sedan dess bara ökat via biblioteksväsendet, massmedia och nu senast Internet, tycks ha skapat en förväntan hos många att alla har rätt att få veta allt och att total öppenhet är det enda rätta.

Problemet är bara att en relation med en gudom är av mystisk art och en sådan relation, dess beskaffenhet och många av dess uttryck, kan inte beskrivas för någon som inte själv upplevt den. T.o.m. att rent ytligt beskriva hur det ter sig har i många mysteriereligioner ansetts som skadligt i den bemärkelsen att den som just börjat sin vandring på en väg genom mysteriet kan berövas möjligheten att verkligen uppleva det genom att den tittar efter yttre tecken och därför stänger ute den sanna upplevelsen.

Detta återknyter till ditt sista stycke, om man inte kan ha en relation med en gudom utan en kallelse att vara del av denn*s prästerskap? Absolut, men återigen, den moderna människan förväntar sig ha rätt till ALLT, vare sig hon är redo och kapabel eller inte. Är hon inte redo för det sanna, skapar hon sin egen sanning (och riskerar sålunda att gå miste om det riktigt stora). Dessutom verkar många ha blivit förblindade av att prästerskap ska vara den enda (och som de verkar uppleva det, bästa) formen att tjäna en gudom på - vilket enligt min mening aldrig har varit fallet.

#22 Nu lägger du (som förr) ord och känslor i mina inlägg som inte finns där. Jag är inte "äcklad" och påverkad är jag i så måtto att finner det respektlöst att tala om gudar, däribland min fulltrogna, som om de vore menyn på en pizzeria. Då reagerar jag naturligtvis, trots att det nog kan uppfattas som ett Sisyfosarbete, åtminstone i ett allmänt sammanhang.

 

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2008-12-26 02:56 #24 av: Endroppeihavet

Du är min gudinna och min gud, jag är min gudinna och min gud. Jag är alltet, jorden och himlen. Du är min himmel, mitt allt och min jord.

 

Jag har verkligen inga favoriter, jag ser på de olika gudomarna som aspekter av ett högre. Jag ser på mig själv och alla andra som aspekter av ett högre.

 

När jag ber om kraft så ber jag till mig själv och allt. När jag är tacksam är jag det för både mig själv och allt.

 

Men jag ser också på det högres medvetande, men enligt mig har det högre alla aspekter som vi själva har och flera. Och samtidigt en kraft som bara löper utan tankegång.

 

Anmäl
2008-12-26 03:15 #25 av: SilvianLuna

#1

Jag har skapat Pans fågel i mitt sinne. Den kallas Panduva och är mitt kraftdjur. När jag tänker på dennna speciella varelse som flyger igenom alla världens skogar, främst i norr vet jag att den allt finns där och jag behöver inte vara rädd för något.

Anmäl
2009-01-07 00:39 #26 av: BabyDragon

Själv har inte jag heller kunnat sätta fingret på vad det är jag tror på. Jag vet hur det känns och så men det har inte gett sig till känna än. Jag är av åsikten att det flinns fler gudar, och som många kulturer med flera olika gudar ser jag ingenting fel i att vända sig till olika gudommar med olika problem. Om en gud och en människa känner att de sammanfaller på ett bra sätt förstår jag om man håller sig till sin kallade guddom. 

Jag tror även att det finns många färgningar av gudar genom tiderna men att det är samma gudar sedan gammalt. Att man ser dem som och kallar dem vid olika namn. Men att det inte är fel.

Tror även på att det finns olika naturväsenden som är helt skida från gudommarna.

 

Tror även på spöken efter alla erfarenheter jag haft utav dem :) inte för att de kanske hör hit :)

Men de e ju bara tankar från en nybörjare ;) 

Anmäl
2009-01-07 01:52 #27 av: Hennum

jag har inga favoritgudar och gudinnor. Jag tittar ofta på månen och tänker på Gudinnan. Jag tittar ofta på marken och livet och tänker på Gudinnan. Jag tittar oxå ofta på havet och bäckar och tänker på Gudinnan. Som det är nu tänker jag inte alls på någon Gud, egentligen tror jag inte på något högre väsen. Det jag tänker på när jag tittar på månen, marken och havet är bara just månen, marken och havet. Jag bara sätter ett ord på det för att kunna... vet inte riktigt. Men det känns bra.

Anmäl
2009-02-07 00:03 #28 av: bettanlindholm

Får aldrig något namn på dom jag träffar men en stor svart hornklädd skall väl vara Pan Där är det otrolig vänskap bus men vänskapen skapar sån trygghet har mått väldigt dåligt perioder så det blir svårt att leka med som han vill men den där mjuka härliga milda vänskapen strålar han ut ändå. Sen är det en till lik men ser honom mer som terracottafärgad när man går in i marken vet ej vem Pan här är kanske lokal endel av han där inne.

Med gudinnor har jag inget namn en känns som jätteområden med underbar kärleksfull kvinnokraft nymfen har jag fått in henne ser jag som en stor människolik blond kvinna sen en vit get ibland orm vet inte om det är samma eller olika har inte haft kontakt så länge eller inte sett dom rättare sagt nymfen känner man på långt håll här i det fysiska när man mår hyfsat

Det är ingen dyrka underifrån jag får med dom utan jäms med även om det känns som dom är urvisdomen fast det är väl just därför .

Om jag tittar på och pratar med månen får jag ofta underbara känslor tillbaks Det är som kraft att förena sig med gudar och gudinnor är lite svåra ord för mej fast det funkar när man känner deras kraft där finns ju inte det negativa bara orden framkallar med.

Bettan

Anmäl
2009-02-07 00:12 #29 av: Blid

Hej. Vem jag är? Mitt namn är Blid.

Anmäl
2013-04-15 19:15 #30 av: [kliinda]

Poseidon / vattenguden 

och athena / visheten och krigskonstens gudinna

for mig iallafall!

Anmäl
2013-04-16 23:40 #31 av: Kuutar

Det där att bli kallad. Det hände mig, från tre olika gudinnor under en lång tidsperiod. Jag försökte samsas med alla tre, men det fungerade inte. Först valde jag bort min underbara, fruktansvärda moder, hon hade sin hemvist så långt borta från vår kyliga Norden. Jag har kvar Henne i ett litet vrå i mitt hjärta.

Sedan försökte jag dela mig mellan de två kvarvarande, men det gick inte heller. Då valde jag igen Henne som hör hemma i här. Och bär även den andra i mitt hjärta, och hoppas att våra vägar korsas igen i ett annat liv. Men jag har aldrig behövt ångra mitt beslut, för genom att begränsa mig har jag fått så mycket mer.

Guden finns där, tittar på mig från skogen där han står mellan träden, men Hans namn vet jag icke än så länge. Pan, Tapiolan isäntä, skogens gröna man, Frey, har faktiskt ingen aning än. Jag respekterar Honom och involverar Honom i mina ritualer, men vi håller ett visst avstånd. Än så länge.

Anmäl
2013-04-17 11:59 #32 av: Sommarek

Själv blev jag kallad av Loke för inte så länge sedan.  :)  Jag har en stor dragning åt det keltiska; inte bara gudavärlden utan även kulturerna, språken, landskapen - men på sistone har jag av förklarlig anledning även dragits tillbaka till det nordiska.

Anmäl
2013-04-17 12:17 #33 av: Blodfot

Har bara hittat min gudinna och det är Nyx! 

Det som ses som onska kan i verkligheten vara Godhet, och det vi ser som godhet kan vara onska!

Anmäl
2013-04-17 19:13 #34 av: HjortronBlomman

Vet inte vad jag har för dragning men jag kallade mig själv för Lihta som barn och det har följet mig hela mitt vuxna liv. Samt att jag kallade min syster för Nonna. Om man skall göra ett tillägg är jag född några dagar före sommarsolståndet också. Ursäkten jag givit till att jag kallade mig själv för Litha var att jag nog inte var duktig på att prata tydligtSkrattar Kombinationen av sommarsolståndet och Litha blev sannerligen en upplevelse när jag sprang på en bok för många år sedan där det skrev om henne.

Häftigt och lustigt är det i alla fall.

Anmäl
2013-04-28 20:46 #35 av: Lockighäxa

 Athéna, jag är oerhört intresserad av grekisk mytologi och har alltid varit dragen mot Athéna.

Anmäl
2013-04-28 20:50 #36 av: [kliinda]

#35 Samma samma här!

Anmäl
2013-04-28 21:02 #37 av: Ajia

Jag dras till lite olika men alla inom den grekiska mytologin, ofta är det Athena, men Nyx har också en särsklid plats i mitt hjärta, Dementer är också där, tillsammans så ser jag de här tre som min Gudinna, en blandning mellan de tre helt enkelt

Anmäl
2013-04-29 07:19 #38 av: Ajia

oj, felstavning där, Demeter ska det ju varaFörlägen

Anmäl
2013-04-29 13:51 #39 av: Sommarek

#37 & #38 Gapskrattar

Anmäl
2013-05-04 18:59 #40 av: Casiopeia

För mig tar det också emot att prata om gudar som "favoriter", för som jag ser det är det inte jag som väljer vilja gudar jag ska ha en relation med. Det handlar om att bli kallad, och vilka gudar/krafter som man kan ha ett meningsfullt utbyte med. En del relationer är långvariga, andra tillfälliga.

Själv utgår jag främst från den nordiska panteonen, eftersom det känns mest naturligt för mig. Tor har varit med mig sedan jag var liten och är den jag skulle säga att jag är fulltrogen med, men även Frigga har kommit att bli allt mer tongivande. Allfader dyker upp och lär mig en läxa emellanåt, och jag har även en speciell relation med vinden, eller Vind som  jag kallar honom. 

Förutom det har jag alltid haft en stark dragning till den hinduiska panteonen, och sedan tonårstiden har Durga och Shiva varit betydelsefulla för mig.Den gud jag haft den mest påtagliga upplevelsen av är faktiskt Ganesha, vilket förvånade mig då jag inte alls uppsökte honom, utan han uppsökte mig. Jag har alltid känt mig väldigt dragen till hinduismen och till Indien i stort, men eftersom jag aldrig varit där (fast jag försöker verkligen få ihop till en resa!) och det inte är en naturlig del av min omgivande kultur så utövar jag inte hinduism/tillber hinduiska gudar aktivt. Jag studerar hinduismen så gott jag kan men som Ganna skriver i #17 skulle jag helst vilja åka till Indien och uppleva /lära mig på plats, gärna under en längre tid.

Anmäl
2013-05-09 14:46 #41 av: Månmara

Jag är själv wiccan så jag ser först och främst Moder jord som "gudinnan". Jag kan också vända mig till andra gudar och gudinnor beroende på vad jag vill ha hjälp/råd med, men annars är de som står mig närmast hjärtat och själen Artemis från grekisk mytologi och nornan/valkyrian Skuld (framtid) från nordisk mytologi :)

Anmäl
2013-05-12 10:17 #42 av: [[corro]]

Athena och Poseidon är nog mina gudar, men jag har även en stark conektion med moder jord!

Anmäl
2013-07-10 14:11 #43 av: Pigrid01

min favorit är torFörlägenFryser


Anmäl
2013-08-19 01:07 #44 av: energiii

Jag är inte så jätteinsatt utan har precis börjat nosa på det här ämnet, men just nu så känner jag att jag både behöver och dras till Kali. 

Anmäl
2013-08-23 10:33 #45 av: NeonNea

Mina "huvudgudomar" är mångudinnan (som bett mig kalla henne Luna) och solguden. Jag ser dem som mer "allmänna" gudomar. De är det väldigt manliga och det väldigt kvinnliga.

Annars har jag stark koppling till Freja och även lite till Frö, men Tor har kikat fram många gånger ;)

/NeonNea

Medarbetare på Wicca iFokus

Anmäl
2013-08-25 23:48 #46 av: [Ladymoon]

På senare tid har de sumeriska gudarna/gudinnorna "kallat" på mig. Jag har aldrig förr gått direkt till några av gudar/gudinnor utan vänt mig till vädersträcken och jobbat med de fyra elementen.

Den gudinna som jag tillbett och arbetat med sedan ungefär ett år tillbaka är Inanna/Ishtar. Sumerisk gudinna med två namn.  Athena har jag också tillbett. Inanna fungerade så bra att jag upplevde henne som högst levande. 

Sumerien/Babylonien/Mesopotanien ligger i Irak, ungefär mellan floderna Eufrat och Tigris. Där fanns en mycket tidig högt stående kultur som deras efterlämningar berättar om. Jag är mycket fashionerad av denna kultur och håller på att läsa om den - Zecharia Sitchin / The 12.th Planet.

Mångudinnan har jag tillbett under många år. 

Känner också stor lockelse till gudinnan Basteth.


- Jag är ny här i sällskapet Ler

Anmäl
2013-09-02 15:34 #47 av: Ylgr

Jag har inga gudomar. Inget har hittills sökt mig, och inget har hittills skyddat mig, och jag ser således ingen nytta i att söka något som inte frivilligt gett sig till känna. Jag följer min egen väg.

Anmäl
2014-03-06 12:43 #48 av: [Hex]

#0 

Hej! Min gud är en vetskap om en högre kraft som har ett högre medvetet än jag. Jag upplever kraften som manlig. Men det är så mycket större än så. 

Jag har inte en speciell gud eller gudinna. Jag har flera som kommer i speciella situationer och ger mig hjälp. Sedan försvinner de när situationen är klar. Samma sak är det med skyddsdjur. 


Anmäl
2014-03-07 10:08 #49 av: LinaLj

Jag följer Freija, har gjort så i många år. Även om Freij viskar i mitt öra lite då och då.

Anmäl
2014-03-17 22:14 #50 av: Wolfarius

Personligen följer jag Ereshkigal, Bastet, Anubis, Lilith samt Oden det är väl mina primära gudar men ber även till andra gudar vid behov

Anmäl
2014-03-22 06:36 #52 av: Cerese

Mångudinnan Ceres

Anmäl
2014-03-22 09:02 #53 av: skogsbergs-anna

Har alltid sett mig själv kristen men de sista åren har jag känt dragning till och stött på Oden och Tyr och har även fått en mycket stark relation till jorden/moder jord. Jag har nu lämnat den kristna guden helt men allt känns fortfarande nytt och trevande.

Anmäl
2014-03-23 17:46 #54 av: BabyDragon

oh, en gammal tråd som kommit tillbaka =)

Jag tycker att dragningar i början av sökandet är bra. Det får en att söka kunskap om olika Gudommar, energier och i vissa falla kanske "gå" med dem en period vilket ger erfarenheter det med även om Gudinnan/Guden sedan inte är rätt livet ut.

Kunskap är alltid bra.

Har hittat mina Gudommar nu, eller rättare sagt, de hittade mig. Nu känner jag inte längre någon dragning till någon annan =)

Anmäl
2014-03-24 16:44 #55 av: Praefatio

Har i 13 år haft en namnlös gudinna med mig. Hon verkar inte vilja berätta vad hon heter, och jag i min tur har inte försökt namnge henne. Vet inte om hon tänkt fortsätta på detta vis eller om hon avslöja sig så småningom, men det känns inte så viktigt. Har fått se många sidor av henne, både härliga och mindre härliga, och jag vet att hon alltid är med.

Har faktiskt gått och väntat på att känna ett kall från asarna länge, trodde de skulle komma till mig men icke, och helt plötsligt fick jag ett kall från annat håll i höstas: de samiska gudarna verkar vilja mig någonting. Har dragit lite på det och vuxit in i tanken, och ska "ta tag" i det nu i vår och se vad de har på hjärtat. Det skulle vara härligt att rota sig någonstans, så jag hoppas att det är det de vill.

Anmäl
2014-03-25 05:49 #56 av: Cerese

God morgon Mån magi för mig är:

Månförmörkelser, vilka datum det var året man föddes eller åren däromkring. För mig min dotters födelsedag året jag föddes, året efter hennes pappas, han lever inte längre men det var igår han föddes och jag har aldrig älskat någon som han, i maj 10 år sen han gick bort. Även hur man passar ihop, jag är första månskäran, lite svår att passa med, blir lätt ett hålrum eller åt fel håll men håller man sig till det kan det bli bra. Solen kommer nog fram idag, lev väl/Cerese



Anmäl
2014-03-25 09:15 #57 av: Manutar

#56 Det verkar som att du skrivit i fel tråd :)

Anmäl
2014-03-26 05:45 #58 av: Cerese

ja det verkar så 57

Anmäl
2014-04-09 15:17 #59 av: [Svartkajan]

Det här kan verka lite märkligt kanske men när jag gjorde min första trumresa var det Hel som jag mötte. Det var inte vad jag hade tänkt mig kan jag lova. Men och oj vad jag har lärt mig. Vi gick tätt tillsammans i femton år. Det var år av sorg, ensamhet, beslut och separationer, jag fanns styrkan att orka vidare i Hel.

Sedan har mitt liv blivit lite lugnare och då har Frigg tagit plats i mitt liv, hon är min klokaste vän, även om Hel ligger mig fortfarande varmt om hjärtat. En vacker dag när jag blir med trädgård ska jag göra en örtagård åt dem var.


Anmäl
2014-04-09 18:36 #60 av: Sommarek

#59 Hel är sällan som folk tror - men stark, det är hon.  :)

Anmäl
2014-04-29 18:53 #61 av: kullagulla

kan man ha mer än en gud/gudinna?Väljer jag  de eller är det dom dom väljer mig?

Anmäl
2014-04-29 21:01 #62 av: Praefatio

#61 Man kan ha fler än en och man brukar kunna få ett kall, men det kan ta många år. Tills dess går det utmärkt att välja en eller flera själv som tilltalar dig. Att välja att ställa sig nära en gudom är väldigt sällan negativt :)

Anmäl
2014-04-30 04:27 #63 av: kullagulla

Tack :-)

Anmäl
2014-06-12 20:38 #64 av: AngelicFriend

Är ny med detta och vet inte mycket om dessa Gudinnor & Gudar men min Gudinna är Luna för jag dras till månen.. Vet inte mycket om henne men känner ett speciellt band med henne. Guden vet inte jag.

Anmäl
2014-06-13 08:28 #65 av: MrsOgg

Är ny på det här och har i mina meditationer mött Rhiannon och The Green man, vilka båda passar väldigt bra på hur jag är, vet inte om det har någon betydelse, jag dras väldigt mycket till det keltiska och har i en regression sett att jag i ett av mina tidigare liv bott i Skottland och av de liv jag levt så är det där som är hemma.  Försöker nu klura ut hur jag ska förhålla mig till de här två men det ger sig väl, försöker inte tvinga fram något utan går den väg som jag dras emot.

Anmäl
2014-08-15 22:14 #66 av: flapjack

Jag låter gud välja mig, det närmaste bevisning med ett namn är Nova.

Och jag väntar på henne.

Anmäl
2014-08-16 22:44 #67 av: ixtab

Jag har inga gudar och gudinnor. Det finns mer kunniga varelser än oss, Ja, men inga som står högre än någon annan från minsta banan fluga till det mest fantastiska du kan tänka dig är av samma värde. Alltså är tillbedjan något som inte stämmer in hos mig.
Det som till talar mig är Moder Jords egna energi.
Detta  säger inte att det är så, men jag tror på det.

Blomma

Anmäl
2014-08-18 19:05 #68 av: Hannifer

Jag var med om en grej för ett par år sedan när jag var i valet och kvalet om jag skulle skilja mig från min dåvarande man (han hade betett sig som ett svin mot mig och vi hade redan försökt förbättra vår relation på så många olika sätt). Jag var så ledsen och förtvivlad och bad till alla "välvilliga" makter att hjälpa mig, att göra situationen klarare för att jag skulle kunna ta ett välgrundat beslut.

Efter att jag hade bett varje kväll i tre dagar kände jag en närvaro. En kvinnlig, stark och "don't-fuck-with-me"-närvaro. Jag hälsade och frågade vem hon var. "M" skickade hon. Sedan "Mo". "Kan du ge mig några kännetecken?" frågade jag. Jag såg en bild inom mig av en blek retsam kvinna med svart, ringlande hår och en stor, svart fågel. "Vill du hjälpa mig Mo?" frågade jag. Känslan var lite ambivalent. Jag tolkade det som att jag inte kunde fortsätta med attityden jag hade just då, om hon skulle kunna hjälpa mig. Men om jag lyssnade på henne, så. "Tack!" sade jag.

Jag sökte på google, och den som stämde bäst med hennes sätt och de kännetecken hon hade visat, är den keltiska krigsgudinnan Morrigan. Hon är också, enligt vissa källor, beskyddare av kvinnor som behandlats orätt. Det är möjligt att jag har läst om Morrigan förr och att det har lagrats i mitt undermedvetna, men hennes närvaro kändes så stark att jag  hon faktiskt var närvarande, att hon kom till mig när jag behövde hjälp.

"Oj!" tänkte jag. Jag hade aldrig haft en sådan kraftfull "destruktiv" kraft hos mig förr. Det kändes lite som om det var dags att sluta vaja fram och tillbaka när det gällde beslutet att lämna min man. I jämförelse var jag otroligt mesig: hennes väsen gick på som en bulldozer! :D Hon reflekterade med mig en tid, och tillsammans kom vi fram till smärtsamma sanningar och perspektiv. Jag borde inte ge honom fler chanser. Han hade spottat på mig i flera år (rent psykiskt) och det var dags att gå vidare. Hon stannade hos mig en tid till, sedan ansåg hon att jag skulle stå på egna ben. Jag var helt förkrossad då och ville att hon skulle stanna, men hon sade att resten fick jag reda upp själv.

Och det gjorde jag. Jag har varit skild från mitt ex i ca 2 år. Jag ångrar det inte. Det är klart att jag saknar vissa av våra stunder och några av hans egenskaper, men i efterhand vet jag att det inte hade varit värt att försöka på nytt. Jag hade redan stannat för länge. Jag är otroligt glad att Morrigan hjälpte mig på sitt "no nonsense"-sätt. Kanske hade jag valt annorlunda utan henne.

Anmäl
2014-08-18 22:28 #69 av: ixtab

Vad härligt att det svarade dig genom att komma som något så kraft fullt som en Krigs Gudinna, eller som du behövde just då beskyddare av kvinnor. Jag funderar om du någonstans har henne som din högsta hjälpare. Jag har ju som jag skrev svårt att kalla något väsen för Gud Eller Gudinna, men jag har själv varit i kontakt med kraftfulla varelser och man blir ödmjuk inför dom. Ta till dig henne. Prata med henne och fråga om hon finns kvar och vem hon är för dig... Glad.. Verkligen väldigt spännande...

Blomma

Anmäl
2014-08-19 09:17 #70 av: dennas

Sånt här är ju knepigt egentligen.

Men jag har två som jag räknar som mina gudar, fast jag vet inte ens om det är rätt att säga gud eller gudinna om dem. Men de är individer med kropp och vilja. Jag känner deras relation till  mej, men jag känner inte deras relation till varandra eller till andra. Jag känner till berättelser om dem som nedtecknats av andra människor, men ibland tycker jag mej veta små egna hemligheter. En är först och störst, och där känner jag en oerhörd lojalitet. Det kan vara svårt att slå sej in för den andre.

Sen vet jag inte hur jag ska ställa mej till Solen, Månen och min kära Moder Jord. Ibland är de för mej som de stora, fantastiska himlakroppar som är så viktiga för mitt liv. Ibland känner jag dem som varelser. Månen ler litet mjukt, Solen värmer som en filt och ingen famn är mjukare än Moder Jords.  Månen kan vara avvisande och sur, Solen kan bränna i ursinne och Moder Jord kan vara som död materia. Ibland har de en gudsstatus i vissa religioner... Är det ens viktigt vad jag kallar dem? I min relation till dem, så är det nog egalt, men jag inser att det skulle kunna framstå som både respektlöst och obildat att inte bestämma sej. Kanske skulle jag starta en religion som heter FLUM-DUM. :-)

Till sist de vad jag nu ska kalla dem, kraftdjur kanske, som bor i mej. Egentligen vet jag inte om de är av mej, eller precis som de nyttiga bakterierna i tarmen: de är enskilda individer, men ändå en del av mej, eftersom de ingår i min mentala/andliga metabolism.

Ibland vet jag inte ens om alla dessa är vinklingar och delar av en större helig närvaro som man skulle kunna kalla gud/gudinna/livet. Men det är när jag försöker klä dem alla i ord. När jag inte "tänker för mycket" så finns de likt personer/personligheter omkring mej. Vad är gudssubstansen och vad är människosubstansen? Man kan lita på och känna sej säker i vissa stunder och vackla i andra med starka tvivel.

Vet inte om det här ens går att förstå, om det ens är svar på TS fråga, men idag kände jag för att svara...

Anmäl
2014-08-20 10:44 #71 av: Narindil

Min husgudinna är Freja och min husgud är Tor. Jag är völva men följer också gudinnetrons väg. Har därför valt asarna som mina gudinnor och gudar.

Anmäl
2015-01-07 22:50 #72 av: GemTwist

Min enda gud är Herren. Och han är den enda jag tillber.

Anmäl
2015-01-08 21:28 #73 av: lightseeker

jag har inte valt en gudom, jag föddes med en gudinna som visar sig för mig, jag tror att någon insatt kallade det för en fulltrogen.
Att födas med en förmåga att höra och se en gudom som talar till just den personen är inget val, det bara är så.
När folk säger att de tror så har jag alltid tyckt synd om dem, för skillnaden är att jag inte tror, jag vet.
VId ett tillfälle som hon visade sig för mig så var det tillsammans med en annan samisk gudinna, de höll varandra i handen och sa att de var systrar, då förstod jag ingenting men nu förstår jag mer.
Det visade sig några år efter att min morfar var same, det blev förklaringen på den gåtan, så troligtvis har jag någon mer som följer mig på denna snåriga livsväg.
Glädje för att de finns, lycka att få dela med sig, ro att veta

Anmäl
2015-01-09 00:28 #74 av: Ganna

#73 Jo, just så, fulltrogen är rätt benämning där.  :)

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2015-01-09 20:56 #75 av: Bappho

#73 När jag var gravid med mitt första barn besöktes jag av en gudinna som jag långt, långt senare förstod var en samisk gudom. Mina barn är av samisk härkomst från sin fars sida så hon kom för dem.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2015-01-22 15:19 #76 av: lightseeker

jätteintressant Bappho :)
Ganna, du är ofta påläst, vad finns det skrivet kring att vara fulltrogen?
Är det kanske fler här som också är fulltrogna?

Anmäl
2015-01-22 21:36 #77 av: Ganna

#76 Jag har skrivit en artikel (som jag nog länkat till förut och som jag tror den har diskussionens tidiga svar var inspiration till). När det gäller ren litteratur får jag återkomma - en gissning är att du t.ex. skulle kunna hitta något i Folke Ströms "Nordisk Hedendom".

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2015-01-23 18:00 #78 av: Sommarek

#76 Jag har en fulltrogen.  :)   För min del går det mycket ut på att kommunicera med, arbeta med, hjälpas av (och ibland hjälpa) en specifik gudom som kanske har valt ut just dig som någon att, i brist på bättre ord, umgås med.   

Anmäl
2015-01-27 20:41 #79 av: lightseeker

som fulltrogen vandrar jag nu den väg som en av mina gudinnor har stakat, mycket intressant är det.
Det har resulterat i att jag nu sjunger på ett språk som jag inte kan (i en faktisk kör) och skall till Bryssel i sommer på en stor festival och bla. fira sommarsolståndet (Ligo) tillsammans med dem, på hedniskt vis.
Tack! för tipset Ganna, jag skall kolla upp det

Anmäl
2015-03-20 08:50 #80 av: Emma kattugglan

Jag ser alla Gudomar som rätt eftersom de är två krafter personifierade av människan. Och mina egna bilder av guden och gudinnan är inte densamma som de Gudomar jag tar till mig som är välkända med sina egna namn och speciella utseende och personlighet. Därför har jag många som jag tar till mig på olika sätt.
Men i ritualer är det mina "egna" som gäller. :)

Anmäl
2015-08-05 15:07 #81 av: CamillaLarsen

Mina är Nyx, Gaia, Erabus och deras fader Chaos. Men det är alltid nyx jag har vänt mig till när jag har det svårt.

Anmäl
2016-03-19 10:46 #82 av: Eklekta

Isis, Istar och Demeter ☺

Anmäl
2016-03-19 10:49 #83 av: Eklekta

#9 Så då är det inte fel då, jag satt som novis och funderade på om det verkligen kunde gå till så men gudinnan Isis kallade på mig i morse och sade att det var henne jag tillhörde och valde ut åt mig Istar och Demeter.

Anmäl
2016-03-19 12:15 #84 av: Ganna

#83 Om du är kallad kan bara du veta - men eftersom du frågar så skulle jag säga att du inte är det. När (om) man blir kallad så vet man det, det råder inget tvivel och det finns inget behov av att fråga någon annan.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-19 19:51 #85 av: Sommarek

#84 Jag är inte helt med. Eklekta säger väl att hen undrade innan hen blev kallad? Alltså vet hen nu och har väl heller inte frågat?

Anmäl
2016-03-20 00:15 #86 av: Ganna

#85 Jag vet inte vem som tolkat rätt, Eklekta får nog förtydliga.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-20 11:02 #87 av: Alyssa

Mina gudinnor är Hecate och Persefone. Har faktiskt ingen dragning till någon gud just nu :)

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-03-21 07:03 #88 av: Eklekta

#84 och #85 Tror det är så närman är nybörjare att man, även om man utan tvivel har blivit kallad, blir lite osäker efteråt på om det ska gå till på något särskilt sätt eller inte. Och jag brukar vara känd för att krångla till det för eftersom när jag är ny inom områden nästan analyserar sönder saker och händelser. Vet inte om det på något sätt var ett förtydligande, det beror ju på hur man tolkar det man läser. Men däremot tror jag att allt ljusnar så småningom ☺

Anmäl
2016-03-21 08:37 #89 av: Alyssa

#88 Jag känner precis som dig där :)

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-03-21 08:53 #90 av: Eklekta

#89 ☺👍

Anmäl
2016-03-21 11:19 #91 av: Ganna

#88 Blir du kallad, oavsett hur erfaren du är eller inte, så _vet_ du det (inte ens ett starkt analytiskt sinne kan plocka sönder det). Därför säger jag återigen att jag inte tror du blivit kallad.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-21 11:25 #92 av: Alyssa

Skulle också vilja veta hur man blir "kallad". Ja dras ju som sagt till både Hecate och Persefone men tror inte att jag är kallad.. Blir man det genom drömmar, meditation eller ser man tecken...? Vore kul att höra hur folk blivit kallade.

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-03-21 11:31 #93 av: Ganna

#92 Det är olika och (för mig) personligt, jag skulle inte berätta om det på ett forum mer än jag skulle berätta om första gången jag hade sex.

Gemensamt för de jag pratat med är just vissheten, vilket gör det svårt att förmedla till någon som inte blivit kallad, det blir rundgång: "Hur vet man att man blivit kallad - Det vet man. - Men hur? - Det vet man när man blivit kallad."

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-21 11:35 #94 av: Alyssa

Jag är inte ute efter varje persons historia utan mer kort om de är genom meditation, drömmar eller om man ser tecken etc. Respekterar att du inte vill berätta Ganna men det kanske finns andra där ute som vill Sol

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-03-21 12:41 #95 av: Sommarek

#94 För min del fick jag tecken. Några av dem fick jag själv lov att lägga ihop; alltför lätt skulle det inte vara.   :D

#91 Jag är inte helt enig. Jag har varit med om en hel del saker, ibland ihop med andra, som det "egentligen" inte borde gå att tvivla på, men ändå har jag varit där. Det är väl tyvärr något som man får inskolat i ryggmärgen.

Anmäl
2016-03-21 12:55 #96 av: Ganna

#95 Jag är synnerligen skeptisk och tvivlande, men just kallelsen är klockren. Den är lika konkret som behovet av sömn eller mat, för att ge en blek metafor.

Till syvende och sist är det dock en sak som bara rör gudomen och den kallade, enda gången andra behöver ta ställning till den är om den kallade ska officiera i något sammanhang där de andra är inblandade. Kallelser behöver ju inte alls inbegripa prästerskap/officierande sysslor, även om det i modern tid (tyvärr) framställs som om det är det vanligaste.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-21 12:59 #97 av: Sommarek

#96 Fast även behovet av sömn och mat kan förvanskas om man inbillar sig det ena eller andra.

Kallelser behöver ju inte alls inbegripa prästerskap/officierande sysslor, även om det i modern tid (tyvärr) framställs som om det är det vanligaste.

Och av någon anledning det mest populära, som om det finns ett mer riktigt och värdefullt sätt att vara kallad än andra...

Anmäl
2016-03-21 13:32 #98 av: Alyssa

En kallelse kanske inte är lika självklar för alla? Om den sker på olika sätt tänker jag.

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-03-21 14:42 #99 av: Ganna

#97 En blek metafor, som sagt.

#98 Själva kallet, som i betydelse lockelse, lockrop, den manande känslan verkar inte variera, däremot är det man kallas till synnerligen personligt och sällan vet man vad man är ämnad för på en enda gång - det kan dessutom variera och förändras.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-21 15:00 #100 av: Sommarek

#99 Jag förstod det, men jag menar inte att man kan säga att ens egen upplevelse är allmängiltig för alla.

Anmäl
2016-03-21 16:02 #101 av: Ganna

#100 Förvisso inte; i det här fallet spelar det heller ingen större roll då den enda som har nytta av vetskapen är individen.

Men jag tror jag är en av de på forumet som pratat med flest andra som anser sig kallade och där jag, så gott det nu går att uppfatta, anser att deras kall är genuint.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-03-21 17:11 #102 av: HellaBella76

Återigen upplever jag att vissa gärna vill göra klart för andra vad som är rätt/fel.. vilket jag tycker är att sänka andra o höja sig själv. En kallelse kan säkert precis som Alyssa säger ske på olika sätt. Vad som är din upplevelse /verklighet behöver inte vara någon annans upplevelse/verklighet. Vi uppfattar saker olika, det viktigaste är ju att lita på sin känsla! Underskatta inte din egen känsla för vad som händer. Låt det komma till er och var öppna för att göra er egna tolkning.. Lite så tänker jag! :-)

Anmäl
2016-03-21 20:50 #103 av: Sommarek

#101 Men jag tror jag är en av de på forumet som pratat med flest andra som anser sig kallade och där jag, så gott det nu går att uppfatta, anser att deras kall är genuint. 

Men jistanes.  Upplys mig gärna; hur många har jag och andra här pratat med som ansett sig kallade, jämfört med dig?

Eller nej, glöm. Den här diskussionen tog precis en sådan skrikande självförhärligande vändning att den nog inte kommer längre.

Anmäl
2016-03-21 22:48 #104 av: Ganna

#103 Äsch, det är helt enkelt så att jag är så gammal och har träffat så mycket folk (i diverse relevanta kretsar) att det är logiskt.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Anmäl
2016-09-17 18:48 #105 av: Skogsvittra

Min gud är Ull och det är nästan uteslutande honom som jag pratar/jobbar/whatever med. Håller mig till de nordiska i överlag eftersom jag är forn sedare. Har faktiskt inte känt för någon gudinna. Funderar

Anmäl
2016-09-18 16:55 #106 av: tarantass

Om jag får anknyta till den intressanta diskussionen från 2008 om "New Age" och så vidare:

jag håller med Ganna om att det i New Age (hur man än i detalj definierar det) finns mycket skräp, ytligt hopplock av det bekvämaste och "en ann är så god som en ann" (snuttifiering, bristande respekt för och ens igenkänning av djup och kunskap). Och inte att förglömma bedrägeri, själv- och mot andra.

Man ska kanske inte heller glömma att det gäller mycket mer än bara New Age. Det tycks vara en allmän sjuka i tiden, som för övrigt blir förskräckande tydlig inte minst på nätet.

Å andra sidan beror sådana sjukor på något. Att man lever i en brytningstid kanske, där fragment av allsköns krossade, även tidigare begravna, idéer virvlar runt i luften, så att det faktiskt blir mycket lättare att bli förvirrad och ytlig än finna en eller ett hanterligt antal saker (gudomar osv.) och hålla sig till dem tills man har lärt sig något som folk i en förgången tid, idémässigt enklare men mer van vid hårt arbete, skulle ha accepterat?

Informations-överdos-förgiftning.

Lägg till det själva datortekniken, som också den tycks ge ADHD-liknande symptom…

Och att det ("allt annat lika", till exempel allvaret i ens inställning och det djup till vilket man försöker ta reda på saker) också är en personlighetsfråga: äventyrare eller grävdärdustårare, och så vidare?

Brytningstider i och för sig har dock även funnits förut. Så småningom har det kringvirvlande dammet flockats samman till nya planeter. Kanske har vi (mänskligheten) till och med lärt oss något nytt av att tvingas kombinera dammpartiklarna (idéfragmenten, gudomsdragen) på nya sätt.

I varje fall kan man iaktta en ökad vidsyn och kärleksförmåga redan nu, i den brytning vi fortfarande är mitt uppe i, på flera områden (inklusive litet djupare sinnade representanter för New Age). Framsteg som provocerar en del andra, som fortfarande behöver trängre gamla strukturer som trygghet.

Så, tja… jag håller med både Ganna och hennes opponenter. Det är komplicerat. Men vad som än "känns rätt", inget slår hårt arbete, och orkar man inte med hårt arbete (till exempel för att man har annat som drar energi), åtminstone ett djupt uppsåt…

Beträffande risken att plocka sönder intuitiva insikter med för mycket analys har vi också den motsatta risken (som är orsak till mycken dumhet inte minst i New Age). Både intuitionen och analysen är oumbärliga var på sina områden, rätt brukade, så att lära oss kombinera dem utan att sätta någon av dem under skäppan tror jag är en av våra stora uppgifter framöver.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-09-19 00:09 #107 av: tarantass

En annan sida av det där med djup och ytlighet, quickfix och inre transformation, som var uppe 2008, tycker jag också är värd att problematisera litet till.

Att använda gudomar som verktyg i en låda – ja, det är onekligen en träffande bild för ett visst förhållningssätt. Som nog ofta är en följd av informationsöverdosförgiftning plus vår tids bortskämdhet plus mängden av andra saker som pockar på oss. Plus en allmän stress som ofta hindrar oss från att betrakta ens andra människor i vår närhet som så mycket mer än så – tvärtemot vad den som tjänar en gudom borde eller skulle vilja verka för, hos sig själv och andra, tänker jag mig.

Å andra sidan: på ett sätt var forna tiders gudagallerier just det. Förutom särskilda personliga förbundna kunde man också vända sig till en gudom (eller annan makt) i ett ärende och en annan i ett annat. Så skillnaden kanske kan vara subtilare än vad den först ser ut – även om den finns, precis som det är skillnad mellan verktyg och levande kännande hantverkare med olika specialiteter– och kanske, om man jobbar med sig själv, finns det en möjlighet att verktygslåde-synen blir otillfredsställande med åren och respekten för "hantverkarna" fördjupas?

Och en tredje aspekt: den vitt spridda synen eller insikten att allt levande i grunden är ett, och som vi också tror oss börja förstå att i varje fall allt materiellt liv på jorden är i sina beroenden kors och tvärs mellan alla livsformer. Utgår man från det blir förstås även gudomar grenar på samma träd som "världssjälen". Då blir frågan vilken ände av trädet man fokuserar på, så att säga – stammen eller en kvist. Tjäna en gudom eller kontemplera det Osägbara, typ. Vartdera har sina för- och nackdelar, och det är återigen också en personlighetsfråga.

Men även där är det väl numera många som inte kan vänta in en impuls eller kallelse eller bestämma sig för en hanterbar munsbit och gå på djupet med den, utan istället blandar samman de båda perspektiven så att man tappar bort helheten i olika gudomar, som man å andra sidan inte tar på tillräckligt stort allvar.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2016-09-19 10:32 #108 av: Alyssa

Har läst igenom tråden igen och jag tycker det är så extremt tråkigt med denna pekpinneattityd  som föregår här. "Såhär är det för att JAG anser att det är såhär". Nej, vi alla har olika sätt att se på saker. Vi alla har olika tro och att säga till folk att de tror eller tycker fel gör mig väldigt irriterad. Vissa anser att gudar och gudinnor är ALLT. Andra anser att man själv är guden över sitt liv. Alla tror och tycker olika och så är det. Det är inte okej att förminska eller att säga åt andra att deras sanning inte stämmer. Kan vi inte bara acceptera varandra istället? 
Med detta sagt lämnar jag tråden. Vet att jag kommer att bli påhoppad efter att ha skrivit detta :)
Allt gott Blomma

Blomma - Travhästen söker medisar! - Blomma
Sajtvärd för NyhedendomStenarSocialt stöd och Travhästen.
Medis på Huskatter och Råttor

Anmäl
2016-09-19 17:41 #109 av: Skogsvittra

#108 håller helt med dig. Jag skummade endast igenom tråden men har sedan länge tröttnat på pekpinneattityden som du nämner när det gäller sånt här. Finns det ingen regelbok för tron finns det inget rätt o fel Tyst

Anmäl
2016-09-22 20:31 #110 av: HellaBella76

#108
Kloka ord!!!
Blir du påhoppad efter detta inlägg så låt det bara rinna av dig.... 😊

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.