Folktro och myter

Familiar/familjär/förtrogen

2009-09-14 11:53 #0 av: Bappho

Familiars/familjärer är väl ett koncept som sällan diskuteras på svenska forum, men desto vanligare på engelska och amerikanska.

Bland eklektiska wiccaner är det vanligt att kalla sitt favoritsällskapsdjur för familjär och vanligaste är väl då favoritkatten.

På senare tid så blir det dock vanligare, speciellt på forum för traditionella häxor (eller ska vi kalla dem nytraditionella häxor) att göra likhetstecken mellan familjärer och kraftdjur. Överhuvudtaget så finns det väl en strömning just nu inom en del häxkonst att mer och mer närma sig shamanismen.

Vad är då en familjär? För mig går tankarna till någon sorts hjälpandar som kan ta fysisk form som bl a ett djur och som hjälper häxan med hennes trolldom, t ex att tjuva grannens mjölk som en bjära eller pukhare.

Vad tycker ni? Kan man jämföra familjärer med kraftdjuren inom shamanismen?

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2009-09-14 12:03 #1 av: LailaBaba

Jag säger nej. En familiar är något man skapar för att hjälpa en, lite som en "golem" eller hur jag ska säga. Det är inte familjens katt heller för mej, utan helt och hållet en magisk skapelse.

Kraftdjur kommer till oss från en annan plats, och inte från oss som jag uppfattar det.

Anmäl
2009-09-14 18:11 #2 av: lightseeker

ingen kännedom om, men känslan säger mig att det nog är ett djur som är återkommande, runt omkring en.

Eller är det tänkt att man skall tänka fram den, som hjälpare?

Närma sig schamanismen, hur kan man känna/se skillnaden? det är ett intressant ämne här.

Vill gärna också få veta mera

Anmäl
2009-09-14 18:12 #3 av: [trumman]

Säger också nej; ska man köra shamanlingo skulle väl en familjär kanske vara en hjälp-ande isf.

Anmäl
2009-09-15 00:55 #4 av: [Camio]

Varför inte helt enkelt använda det fina gamla fornordiska ord som redan finns för fenomenet 'hjälpande' eller 'andlig följeslagare' i vilken gestalt de än må visa sig...

Fylgia

Mycket vackert ord. Används för lite.

 

/Camio

 

 

 

 

 

Anmäl
2009-09-15 13:45 #5 av: [trumman]

Enig i det.

Anmäl
2009-09-15 16:00 #6 av: Bodvar

Jag är nog benägen att hävda att det engelska ordet "familiar" i detta fall inte är synonymt med det svenska fylgia. Snarare, som redan nämnts, är ordet en betecking på en hjälpande. Ett ord för detta som använts i Sverige är spiritus eller spertus. Kloka kunde ha en liten spiritus i en dosa. Den matades med blod och/eller nykert spott (alltså saliv innan man ätit frukost). Spiritusen bistod den kloke med råd och hjälp.

Anmäl
2009-09-15 16:12 #7 av: spindelfot

Spiritus är väl någonting som man, enligt lailababa måste skapa på magisk väg, alltså locka till sig - det jag läst är att man ska låta en benknota från en död människa ligga i vatten ett visst antal dagar och sedan kommer det sitta en spiritus på knotan.. ett djur man lockar och frambesvärjer med magi, som en slags bjära..

Folk är rätt snabba med benämningen kraftdjur, kraftdjuret har egen sort bland djuren, vi möter många döda människor i våra liv också - människoandar, men alla är ju inte släkt vid oss. Andar finns överallt, djur, jävlar, människor, alla är inte kraftdjur eller till hjälp.

Anmäl
2009-09-15 17:27 #8 av: Bodvar

#7 Jo, visserligen. Men det finns också spiritusar som bor i en liten dosa. De ser ut som en insekt eller skorpion eller sköldpadda och är så konstruerade att ben, huvud och svansar är upphängda så att de kan röra på sig, och således se levande ut. Jag har en sådan i mina samlingar och den har använts. Det finns spår av blod och saliv inne i dosan. Och den ser lite skrämmande ut när man öppnar locket.

Anmäl
2009-09-15 20:30 #9 av: maximiljana

För mig känns det som metafysiska familjesamband med icke mänskliga arter.Man känner en viss dragning till vissa djur,en viss samhörighet med någon djurart.

Min dragning till vildsvin tror jag är en sådan.Jag vet vilka flockar som gästar min skog.Jag känner dem alla som individer.Jag namnger dem alla och matar in dem i skogen så att de inte faller offer för jägare.Inte mina flockar i alla fall.

De känner mig väl många av dem.De kommer när de hör min bil.De får mig att känna mig som en av dem när de låter mig vistas mitt i flocken.När jag ser dem i ögonen känner jag den där andliga gemenskapen.

 

Anmäl
2009-09-16 00:34 #10 av: fridelfina

Oh, sjuttsingen vad modig du är maximilijan! Just vildsvin är ett djur jag har superrespekt för. Antagligen av okunskap eller så är det något nedärvt för jag har inte behövt konfrontera nån speciellt som skulle kunna skrämt mig under min levnad. Men min kropp är bombsäker på att de kommer attackera om våra vägar korsas alltför nära.

Annars har jag inte koll på familiar/familjär faktiskt, det är första gången jag hör om dem så jag läser med spänning vad ni diskuterar. Fast spontant så tycker jag att det låter ju som någon mer fysisk varelse, som ett husdjur man har en djup kontakt med, skulle kunna vara en familiar.

   
Anmäl
2009-09-16 16:43 #11 av: Bappho

#8 Du har inget foto att visa?

Kommer också att tänka på afrikanska impundulu och tokoloshe som visserligen är speciella väsen i sig men som också används som en sorts spiritus familiaris av häxor som sänder ut dem för att skada uttänkta offer.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2009-09-16 23:09 #12 av: LailaBaba

Fasen vad jag skriver dåligt ser jag när jag läser det själv, undra på att ingen fattar!

Det blev många olika saker det här på samma gång! Jag ska försöka förtycliga hur jag ser på det, utifrån min erfarenhet och mitt ursprung. 

En spiritus är, som Bodvar beskriver det, en spindel eller en groda i en liten ask. Jag tror man köpte dem, då de inte är så ovanliga, och inte heller så gamla. Det känns som om de kan höra ihop med de tryckta svartkonstböcker som kom hit från Tyskland och Danmark under 1800-talet, men det är helt min egen tanke.  

En bjära däremot tror jag har mer ålderdomligt och nordiskt ursprung. Den gjorde man själv av ullgarn t ex och matade den med blod från sitt vänstra lillfinger. Den såg också ut som ett nystan och inte som ett djur. Bjäran var ett "tjuvmjölkande väsen" som drog till häxan från grannarna. Pukharen ungefär samma sak, och som namnet antyder ansågs häxan ha fått den från Djävulen.

Fylgia och kraftdjur hör för mej ö h t inte ihop med den svenska folkliga magin, och jag vill heller inte kalla det hjälpande. Väsen tycker jag är ett bättre ord för att beskriva dessa två. Skillnaden för mej är att anden har en större "egen vilja" än ett väsen, som är närmare knutet till, och mer beroende av den som skapat det.

För att ytterligare komplicera det hela kunde häxan ha en katt, förvandla sig till en padda och förvandla grannen till ett svin...

Alltså, för att göra en lång historia kort; häxan är en häxa, katten är en katt och spiritusen (!) är en spiritus...

Anmäl
2009-09-16 23:59 #13 av: Bappho

Ullgarnet hittar man också i den engelska traditionen. Burkar med ullgarn där familjären bodde och matades.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2009-09-17 00:01 #14 av: LailaBaba

Från vilken tid ungefär?

Anmäl
2009-09-17 00:03 #15 av: Bappho

#14 Det får jag nog återkomma med.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2009-09-17 19:32 #16 av: Coturnix

Anmäl
2009-09-18 00:08 #17 av: LailaBaba

Aarrghh, vilken hemsk!

Anmäl
2009-09-18 12:43 #18 av: Bappho

#14

1579 så stod Ellen Smyth of Maldon, Essex inför rätta anklagad för häxeri och hon hade tre familjärer boendes i varsin burk/flaska med ullgarn. Så där har vi ett datum i allafall. De kallades "greate Dicke", "little Dicke" och "Willet". En var en padda, och en var en svart hund. Vad den tredje var för något förtäljer inte historien.

Varför ulltrådar? Har läst någonstans att burkar med ulltrådar har använts som beskydd, att ett ont väsen är tvungen att räkna alla trådar innan den kan komma in. Kan det vara samma tanke här fast tvärtom. Att man fångat dessa väsen och att de inte kan ta sig ur förränns alla trådar är räknade?

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2009-09-20 02:01 #19 av: dragonstar

Detta var väldigt nytt för mig men intresant!

Känns som om jag missat allt i denna väg när jag har läst. Men jag har nog missat det mästa =)

Med vänliga hälsningar Emma medarbetare på Trötthet I Fokus

Anmäl
2009-09-20 13:51 #20 av: maximiljana

#10 Fridelfina.

Ja kanske något nedärvt eller någon hågkomst från tidigare liv (om du tror på det) eller från någon fasansfull historia om något vildsvin som tex Gloson.

I folktron beskriver de en sugga som är så mager att hennes rygg är som eggen på en kniv.Det sägs att hon springer in mellan benen på folk som vistas i skogen och sprätter upp dem med sin knivskarpa rygg.

Jag har sett en gloso.Jag har sett en sugga som var så mager att hennes rygg såg ut som ett böjt svärd.Grisar har också en tendens att rusa och då väjer de inte för en människa.Så folktrons sugga Gloson är högst verklig än idag.

Dock finns andra beskrivningar av gloson på nätet som tex att borsten på ryggen skulle vara så vass att man då skars upp om hon skulle springa mellan benen.Men de tror jag är omtolkningar av folk som inte sett ett magert vildsvin.

Så det är bra med respekt för vildsvin.

Anmäl
2009-09-20 16:44 #21 av: maximiljana

För att förklara närmare mitt familjära förhållande till vildsvin ser jag det som totemism.Det är ytterst personligt och individuellt och man märker att man kan nå en viss djurart på ett djupare plan.

Det är inte bara människan som kan ha ett sådant samband med andra arter utan en katt kan ha det med en råtta och de skadar då inte varandra.

I regel har man samband med flera arter.Jag har det även med korpar och illrar.Andra jag känner har ormar spindlar hästar hundar kattdjur osv.

Dénis Lindbohm beskriver totemdjurens släktskap i själens djurpark i boken Magins system.Där fick jag min aha-upplevelse och förstod min dragning till dessa djur.

Anmäl
2011-01-12 01:26 #22 av: Bappho

..funderar fortfarande på dessa ulltrådar som återkommer lite här och där när jag läser.

"..man lade ullen i rummet där någon sov för man trodde att den skulle absorbera andedräkten som då kunde användas till att förhäxa personen."

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2011-01-13 00:33 #23 av: therootdoctor

#6 & #8

En ask eller dosa är standard först när de små trädjuren började säljas verkar det som. Det finns en stor uppsjö referenser till förvarande i flaskor, buteljer och påsar också. Det finns dessutom en del referenser till att flaskorna ibland ska vara vattenfyllda (nordrinnande vatten dominerar naturligtvis). Deras främsta uppgift är att dra pengar och i andra hand att spå och ge råd.

#12 Frågan är om de kom med svartkonstböckerna eller om de fanns hör sedan tidigare. Kolla "En trolldosa från vikingatiden" av Bror Schnittger . Frågan är om de från 1300 f.kr som hittats i Danmark är av spiritus-typ eller bara förvaringsskrin för diverse andra trollmedel?

Här kan man se några svenska varianter av spiritusar i dosor & burkar från Nordiska museets samling och det finns liknande i Norge.


Anmäl
2011-01-14 20:00 #24 av: therootdoctor

...och gällande trådens överskrift tycker jag att det nog att man kan skilja mellan att definiera andar utifrån deras funktion för utövaren och teknikaliteter gällande hur de kommer in i utövarens liv och hur de är sammansatta.  Man kan göra klokt i att behandla en regelbundet närvarande och tjänsteutförande ande som en familjemedlem oavsett om den är tillverkad, framtrummad, köpt eller far till din farfar.


Anmäl
2011-06-24 08:58 #25 av: Bappho

..jag fortsätter mina funderingar kring ull-temat.

Läste detta igår om Agnes Waterhouse och hennes "familiar" Sathan som hon fått av sin syster:

She kept the cat [familiar] a great while in wool in a pot, and at length being moved by poverty to occupy [use] the wool, she prayed in the name of the Father, and of the Son, and of the Holy Ghost that it would turn into a toad, and forthwith it was turned into a toad, and so she kept it in the pot without wool.

När man läser detta så verkar det som om själva ullen ändå är betydelsefull. Men hur och varför? Någon som vet eller har några idéer?

 

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2011-06-25 08:33 #26 av: lightseeker

ull värmer, både när den växer på värddjuret och efteråt, alltså har den fortfarande liv och kan värma liv.

Tänkte även på att ulltrådar används ofta för att knyta ihop en magi, hm, tankar som uppstod spontant.

Anmäl
2011-06-25 08:54 #27 av: Bappho

Jag har också varit inne på tankar att ullen gav livskraft till (som exemplet ovan) ett kattskelett. Undrar hur vanligt det var med röd ull.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2011-06-25 12:13 #28 av: Kuutar

Folk som är elallergiska brukar väl använda ull och torv som skydd mot elen? torv i alla fall!

ullen är ju också väldigt fet, kan det finnas någon koppling där? att någonting kan fastna i det feta och inte kunna ta sig ut?

och det sägs ju att ullen pga sin konsistens äter upp smuts, kanske även negativa energier ;-)

Det där med familiar; jag hade en underbar katt som var mer som en vakthund, han vakade verkligen över mig och min familj och vårt hem. Jag var med när han drog sitt sista andetag och sedan dess ligger han begravd på gården i en lugn hörna. Enda sen hans död har jag upplevt att han fortsätter att vaka över oss, och hjälper mig bla med att skydda huset när det känns rörigt runtikring. Han hade en speciel utstrålning och energi och jag känner igen den. Är han då min familiar?

mycket intressant diskusssion, jag skulle gärna vilja höra mer personliga berättelser och upplevelser, jag fattar saker lättare när de blir mer konkreta :-)

Anmäl
2011-06-25 12:21 #29 av: Kuutar

#21 Kan djuren välja människan? Jag hade en märklig upplevelse för femton år sedan, då en enorm orange hankatt envisade sig med att bli kompis med mig, sedan dess har katterna allmänt ändrat sitt beteende mot mig. De har blivit nyfikna och kommer gärna och hälsar på, innan brukade de inte alls bry sig om mig... Även skygga och folkrädda katter brukar komma fram till mig.

Anmäl
2011-06-25 19:16 #30 av: lightseeker

lägger upp en ny tråd om djur och människors samspel, så inte tråden "spårar" ur,

Anmäl
2011-06-26 09:20 #31 av: Bappho

#28 Det beror ju på vad man lägger i (det engelska) begreppet "familiar". Jag tänker på de väsen som man kan läsa om i de engelska häxprocesserna, som var ett hjälpväsen till häxorna.

Om du kan sända ut din döda katt för att hjälpa dig vid olika magiska operationer så, ja.. :)

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2015-11-15 08:45 #32 av: Bappho

Jag letade upp den här gamla tråden då jag idag läste om garnnystan, appropå ull.

Det finns en del berättelser om att man sett en bjära eller en gand i form av ett nystan rulla förbi. Då båda dessa kan tillverkas av trådar så är detta kanske inte så konstigt, men idag läste jag i en bok om lettisk folktro att "..de döda, veli, komma till de levande i form av nystan, som förflytta sig i det de rulla framåt."

Någon som hört något liknande?

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2015-11-15 22:10 #33 av: Joggan

@Bappho

Intressant ..."lettisk folktro""jag hitta boken ingenstans, ha du ett isbn nummer eller exakta titeln/författare?

Bredvid...

Familiar spirits är en term som "Emma Wilby" tog fram och skev en bok

som heter "Cunning Folk and Familiar Spirits" som är toppen!

https://en.wikipedia.org/wiki/Cunning_Folk_and_Familiar_Spirits

annars är det ju välkänd i slavisk mytologin s.k. Domovoj

https://sv.wikipedia.org/wiki/Domovoj

Det hände också ibland att vissa som villa skaffa en hus-ande att de råkade ut och gav erbjudanden till en fel ande in i släkten som blev till slut ett förbannelse över generationer!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.