Högtider

Yule, vintersolståndet

2006-11-24 00:22 #0 av: Iram

Snart är Yule här, eller det så kallade vintersolståndet, som i år infaller den 21 december. Det är en ljusfest när mörkret är som störst, då man bland annat firar solgudens födelse och ljusets återkomst!

 

Moder jord har under det senaste halvåret, alltsedan sommarsolståndet vid midsommar, långsamt saktat farten och vänt sina krafter inåt. Alltsedan Samhain (allhelgonatid) har hennes krafter vilat djupt nere under den frusna jorden. Naturen ligger i vinterdvala, men trots mörkret och kylan omkring oss pågår hela tiden saker i det tysta och det dolda. Under markytan gror rötter i väntan på att jorden åter ska bli varm, och på trädens grenspetsar finns knoppar som bara väntar på tillräckligt ljus för att kunna slå ut och grönska.

Symboliken kan se ut såhär: Samhain är sommarens slut och vi säger farväl till solen/solguden, som reser in i mörkret och dör. Men hans död är bara temporär. Vintersolståndet, Yule, är tidpunkten då gudinnan åter föder fram honom som en ung man, och solen är tillbaka! Han växer sig allt starkare medan gudinnan slumrar i mörkret och hämtar krafter, för att vid Imbolc, den 2 februari, vakna till liv som den unga kvinnan, våren.

Man kan säga att månaden före Yule är en tid som lämpar sig för inre resor, meditation, drömarbete och stillhet. När solen sedan fötts på nytt är det dags att långsamt börja vända sig utåt igen, att pånyttfödas och skörda frukterna av sitt inre arbete. Att växa med det ökande ljuset.

Att julen är vår största högtid är kanske något som många kan hålla med om. Julen anses ju vara en kristen högtid då man firar Jesus födelse, men många av dess seder och traditioner har mycket gamla rötter. Det är alltid en liten tröst då de flesta av oss kanske ändå firar jul ganska traditionellt, med den vanliga julgranen och skinkan och tomten. Då är det skönt att komma ihåg att julgranen sägs vara en kvarleva av gamla tiders träddyrkan, och att den även representerade evigt liv. En städsegrön växt som man tar in i sitt hem, dekorerar, pysslar om och beundrar.

Andra vintergröna växter är också populära att pynta med, och på engelska kallas de för "evergreens". Det kan gälla t ex murgröna, mistel eller järnek, men åtminstone på mina breddgrader finns ingen av dessa att hämta i naturen så det får bli lingonris, gran eller tall för min del. Det går lika bra tycker jag.

För att få en lite mer magisk "feeling" på sina julträd kan man dekorera dem med annat än de vanliga kulorna och glittret. Försök med små féer eller gudinnor i lera, tyg eller papp, stjärnor av naturgrenar, upphittade naturfynd som kottar, fågelbon, vackra löv och röda bär. Vill man understryka vintersolståndet lite extra kan man försöka hitta vackra solar och saker i guld, allt för att jaga mörkret på flykten och hälsa solen åter. Riktiga levande ljus ser förstås snyggare ut än elektriska slingor, om man nu törs använda det för brandriskens skull.

Förr i tiden var det vanligt att man brände en rejäl vedkubbe under årets längsta natt, en "yule log". Kanske gör man det än idag på sina håll. Kubben dekorerades under rituella former med besvärjelser för beskydd och fruktbarhet, och sedan brändes den. Man sparade askan eller en del av kubben för att användas senare under året i magiskt bruk, t ex så kunde man sprida askan över åkrarna för bra växlighet. Det kanske vore en idé att själv prova på lite "log-magic" i jul? Eftersom det är en tid för pånyttfödelse, kan man rista in och besvärja vedkubben med negativa tankar, energier och känslor som man vill bli av med. Sedan bränner man den och låter det negativa försvinna i samma stund!

 

Att äta viss mat är också ett sätt att fira solens födelsedag. Citrusfrukter är  klassiska solsymboler och dessa äts ju i mängder runt jul. Och saffransbullar med sin guldgula färg! Själv brukar jag alltid göra spansk Paella runt lucia, eftersom det gula saffransriset och alla färgglada grönsaker känns rätt just då.

 

Det finns många sätt att fira Yule, men det viktigaste är nog att ha många tända ljus, mysig miljö, och framförallt att umgås med sina kära i lugn och ro. När det är kallt och mörkt ute får vi skapa vår egen värme!

 

Marie A, alias Iram

 

 

Av: Iram

Datum för publicering

  • 2006-11-23

Anmäl
2006-11-29 18:39 #1 av: Sol-

Jätteintressant läsning! Vill gärna lära mig mer om högtider!

www.fingerfardig.nu

Anmäl
2006-12-04 00:21 #2 av: Zabbio

Ja, vem vill inte det? x) Jag läser om dom, men glömmer likaledes alltid när dom är och hur jag kan fira dem..

Anmäl
2006-12-24 10:44 #3 av: MegN

Det där med att :

Man kan säga att månaden före Yule är en tid som lämpar sig för inre resor, meditation, drömarbete och stillhet

... skulle jag gärna anamma. Jag har alltid hatat December. Nej, inte alltid, men sen jag fick familj och krav på mig att det skulle pyntas och donas vissa datum. Typiskt nog en sån massa pynt som syns utåt, så som adventsgran etc. (Jag avskyr att känna den sortens krav på mig utifrån, särskilt krav som är datumbundna - jag kanske också känner för att pynta med ljus ibland, men inte nödvändigsvis sista helgen i november...?)

För någon vecka sen var jag på väg hem i bilen med mina döttrar med mig. Vi åkte då förbi ett hus där det inte fanns en enda adventsljusstake eller -stjärna, inte heller ljusslingor i trädgården. Då log jag och sa:
- Se, där bor det också hedningar! De har inte heller några adventspynt uppe...!
Min äldsta dotter myste till och gillade det där med "hedningar". Men så sa jag att någon sorts pynt skulle man väl vilja ha. Särskilt i det här mörkret (utan snö och allt) är det trevligt med något som lyser - så frågan var bara vad en hedning pyntar med? Då skrattade hon och sa:

Anmäl
2006-12-24 10:46 #4 av: MegN

forts:...
- Vi kan väl blota en höna och hänga upp i fönstret?

Det där hade vi roligt åt ett tag. Men sen kom adventssljusstakarna ändå fram (lagom till 3:e advent...).

För övrigt skulle min man aldrig gå med på något som han betraktar som hedniskt, han blev inte så lite upprörd när min dotter råkade tala om en sejd som hållits på en vikingafestival vi var på. Så då fick hon lära sig att vissa saker pratar man inte med vem som helst om...!

Anmäl
2007-05-20 18:40 #5 av: emee

Gladhär måste jag rekommendera boken nordisk hedendom den tar upp lite om julen i forntiden och sedan en bok som jag inte fått tag på än men som kan finnas på biblioteket nämligen förkristen jul enligt norröna källor, boken tidernas fester (billig!) skall ta upp romarnas fest som firades vid samma tid som vår jul och som julen anses ha traditioner ifrån...jag är faktiskt lite skeptisk emot att använda ordet "Yule", det är vad jag förstått den keltiska motsvarigheten till våran jul och ett engelskt ord, varför inte använda ordet "jul" som är ett svenskt ord för en hednisk högtid som kristna försökt göra kristen

Anmäl
2007-05-22 02:25 #6 av: varulven

jag har faktiskt letat efter svenska ord på alla högtider :)

här är förslag som jag hittade på en sida


 (http://valica.slackernrrd.com/)

Anmäl
2007-05-22 19:34 #7 av: emee

ja =) vad intressant...ska läsa om dom när jag har tid...det kan säkert vara bra :)

Anmäl
2007-12-11 16:58 #8 av: Coturnix

-Saffransris! Tack Iram! Fint skrivet :)

Anmäl
2007-12-23 11:06 #9 av: korseett

det här var intressant läsning. Jag som har ett företag men väntar på att en lillstuga ska bli färdig för mina behandlingar och en butiksdel och som trodde att jag skulle kunna öppna före jul, kanske är det så att min omgivning själv har fixat till det så att butiken öppnas istället efter nyår i takt med att solljuset återvänder.

Jag har iallfall fått mig en funderare

Anmäl
2007-12-23 13:06 #10 av: [trumman]

Ja fram för att hedna julgranen!

 

Anmäl
2007-12-24 23:56 #11 av: Coturnix

Tjoho!

 

Anmäl
2007-12-25 00:27 #12 av: Coturnix

Anmäl
2007-12-25 18:20 #13 av: LailaBaba

Jag ser inte riktigt. är det mörksuggan?

Anmäl
2007-12-25 20:35 #14 av: Coturnix

#13 Jo det är Mörksuggan. Jag fick henne som gåva av en mycket gammal vän för väldigt längesedan. Hon sitter alltid på andra grenvarvet i granen. I toppen finns en trollslända. För övrigt är trädet fyllt av glasfåglar och halmkottar.

Anmäl
2007-12-25 22:39 #15 av: korseett

och vad menas med Mörksuggan?

Anmäl
2007-12-25 23:57 #16 av: Coturnix

Hon är ett väsen. Hon användes för att barnen inte skulle vara ute efter mörkrets inbrott. Det sades att hon kunde äta upp stigen som man gick på...

http://www.janersgarden.se/ny_sida_1.htm

Anmäl
2007-12-25 23:57 #17 av: Coturnix

Hon är ett väsen. Hon användes för att barnen inte skulle vara ute efter mörkrets inbrott. Det sades att hon kunde äta upp stigen som man gick på...

http://www.janersgarden.se/ny_sida_1.htm

Anmäl
2007-12-25 23:59 #18 av: Coturnix

(Ledsen, men dels blir det dubbelt, dels går det inte att göra länken....Iram kanske kan rätta till det här när det fungerar igen.)

Anmäl
2007-12-26 09:44 #19 av: isnornin

#14 vilket fint träd:) oh jag som älskar trollsländor!

MVH Isnornin

Anmäl
2008-12-21 13:31 #20 av: BiGavia

Tack, för denna läsningGlad

 

Anmäl
2009-12-03 15:40 #21 av: Miyu

Kommer någon att fira? Vore mysigt med en gruppritual utöver det traditionella julfirandet.

Anmäl
2009-12-07 16:17 #22 av: Lore

Jo jag kommer att delta i en midvinter ceremoni i skåne vid Alestenar tillsammans med andra häxor från nätverket Inanna. Sedan har även fotevikens levande museum ett midvinterblot. Dock på den 19de. vet inte rigtigt varför de inte håller på datumen men det är en ok ceremoni. Fornnordisk dock, inte rigtigt vad häxor i almänhet är vana vid men jag kommer inte kunna delta i år.

Anmäl
2011-11-06 20:49 #23 av: fridelfina

Nån som vet vart Valica tog vägen? Hon hade en väldigt fin sida kommer jag ihåg, men den har sen länge varit borta.

   
Anmäl
2012-11-30 18:00 #24 av: Acerventus

putt

Anmäl
2012-12-02 16:08 #25 av: stass

http://www.sourze.se/Julens_ok%C3%A4nda_ursprung_10622551.asp

En trevlig artikel bl.a om varför vi har den röda flugsvampen som dekoration på Jul


Anmäl
2012-12-07 09:59 #26 av: Bjornen

Den som skrivit ovanstående artikel är inte så kunnig i biologi, så det finns en del faktafel.

Röd flugsvamp lever i symbios via mikorrhiza med björk (och ev. andra lövträd) och gran. Aldrig tillsammans med tall om än tallar kan växa tillsammans i samma område som björk och gran. Det vanligaste symbioset är med biörk. Sambandet med flugsvamp och gran är tveksamt och med tall omöjligt.

Att äta röd flugsvamp ger magsmärtor men har även haucin effekt. Att man skulle ha ätit flugsvamp i någon större utsträckning är mycket tveksamt och sannolikt bara myter som uppkom under natonaliromantiska tiden för att förklara vissa vikingars börsärkagång. Man har dock använt flugsvamp som effektivt medel mot flugor och annan ohyra.

I vissa schamanistiska områden är noh lärkträdet det vanligaste trädslaget. Möjligen är schamanismen som vi uppfattar dem sitt ursprung på östra Krim.

Jag tror att granen har sitt ursprung i svenska julfirandet har med vissa uppgifter om det vintergröna trädet används som offerträd. Gran och även en har använts fltigt för att mota döden och skulle kunna tänkas mota döden och andra onda makter.

Anmäl
2012-12-07 17:00 #27 av: stass

#26 tack det är alltid trevligt med kritik från någon som har koll på läget :)


Anmäl
2012-12-13 08:21 #28 av: MegN

#26 Och jag trodde att julgranen hade modernt, tyskt påbrå...? (Med "modernt" menar jag 1800-tal och framåt)

Anmäl
2012-12-13 13:49 #29 av: Bjornen

På 1740-talet beskrivs julsederna i Svärdsjö (Dalarna): att man äntligen hade börjat sluta att ödsla med granar till jul. Det var förstås åtminstone huvudsakligen utomhusgranar, men det utesluter inte att man åtminstone hade grangris på golvet tillsammans med halmen. Granris motar ju ut olika onda väsen liksom döden ut huset.

Anmäl
2012-12-14 16:57 #30 av: Bappho

Hade man inte granar utomhus förr i tiden som man skalade bort allt på utom just själva toppen till jul och högtid?

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2012-12-18 11:48 #31 av: MegN

#29 Jo, hackat granris på golvet kan jag köpa. Det och halm har man ju haft som golvtäckning vid fester sen urminnes tider. Men just "julgranen" som står framställd och pyntad, den tror jag inte är så gammal.

#30 Då kommer jag att tänka på "kryckeståt", en tradition i Dalarna med omnejd. Sommartid tar man en tudelad björk och "majar" och hänger på kransar med det blivande bröllopsparets initialer, men vintertid gör man samma med en delad gran - som man kvistar helt förutom topparna.

Anmäl
2012-12-18 14:07 #32 av: Bjornen

Att man använder avkvistade granar till jul, beror på att de sta stå i tretal och där ska kärven till fåglarna placeras. Det blir en bra ställning för kärven och för attt de ska kunna ställas ihop till tre måste man kvista dem och lokalt har man även barkat dem. Enstaka granar placeradees ofta runt ladugården och en mycket viktig plats var dyngstacken. Granens vassa barr har haft stor makt mot underjordens farliga väsen. När någon hade dött så var det viktigt att man lade ut granris för att den döda inte skulle återvända och ta med sig flera.

Julgranen är en urgammal svensk och nordisk tradition. Klädningen av granar har däremot förts till oss från Tyskland och nådde först till högborgerliga kretsar, då de hade stort utbyte med Tyskland.

Kryckeståt i Dalarna är på de flesta håll inte som #31 beskriver. Tre olika möjliga träd användes till kryckeståten. Hos mig användes alltid grövre tallar utan någon smyckning alls men kronan i huvudsak behållen. Det skulle användas för att bygga ett eget hus till brudparet. När det framförts ett antal riktigt stora tallar kunde det vara tillräckligt för att bygga ett nytt hus. Andra ställen använder större granar och även björk. Då kunde virket användas för att göra en tulla (vagga) eller också till vedbrand. Olika utsmyckningar följde med "prästparets" skjuts och ibland även med förridarna. Kryckeståten gjordes ju i samband med lysningen och inte själva bröllopet och därför fanns ju alltid ett "falskt" prästpar. I de flesta fall var "prästparet" samma personer och normalt var de något riktigt par utan de var gifta på var sitt håll.

Anmäl
2012-12-19 21:54 #33 av: MegN

#32 OK, jag vet inte vad som gäller för kryckeståtstraditionen överallt i Dalarna - bara i Folkarebygden där jag själv bor och kommer ifrån - dvs söder om Avesta.

Här hade man som tradition att virket från kryckeståtsträdet användes till att snickra vaggan till det förstfödda barnet. Det var inte alltid som brudparet var så lyckliga över att få ett kryckeståtståg till gården, eftersom det plötsligt blev många att bjuda på mat/fika. Först skickade man förridare för att fråga om man var välkomna - och om man INTE var välkomna kunde det hända att kryckeståtsgänget blev så förargade att de band fast kryckan tvärst över farstun/ytterdörren så att folket knappt kunde gå ut. Och även om man bjöd in kryckeståtsgänget kunde det vara lite plågsamt - "prästparet" höll ett ganska smädligt tal till brudparet, där man räknade upp både brudens och brudgummens "tidigare synder" - ända från barndomen.

Men nu blev det väldigt OT... Flört

Anmäl
2012-12-21 22:11 #34 av: Bappho

Jag vet att man brukar använda tre avkvistade granar till att hänga fågelmat i men jag har också för några år sedan läst i någon nu glömd bok om en gammal sed då man ställde dem vid var sida om ytterdörren juletid.

Jag återkommer när jag luskat ut boktiteln.

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl
2012-12-22 06:45 #35 av: Bjornen

Självklart ska man ha en eller flera granar kring bron. I år har jag bytt ut granen till en enbuske som borde vara ännu effektivare än granen som skyddande mot onda väsen. Enbärets korstecken har haft magisk kraft både före Kristendomen och efteråt.

Anmäl
2012-12-23 08:35 #36 av: Bappho

Igår talade de om jultraditioner på P4 och när de kom in på julgranar så beskrev de de avkvistade granarna vid bron som man satte där som ett beskydd eftersom det for runt farliga saker kring jul :)

Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI

Twitter: Alba Corax

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.