Annons:
Etiketthögtider
Läst 27546 ggr
lightseeker
2009-12-11 00:21

Julbocken flyttar in

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

lösa trådar, från olika källor, kring julbockens historia genom tidevarven

I folktron existerade det en julbock som vintertid bodde i skogen och som fram mot jul kom allt närmare gården för att få mat. Han var i själva verket identisk med kornbocken och bodde sommartid i åkern.

I Norge tog seden med julbocksupptåg slut kring sekelskiftet. Men folkminnet säger, att den utklädde julbocken brukade falla död ner, och att de andra i följet då slog på honom med käppar tills han reste sig igen.

Denna sedvänja anses ha illustrerat "kornbukkens" död och uppståndelse.Sådana här symboliska föreställningar av växtlighetens död och förnyelse är en välkänd företeelse i den europeiska folktron.

Den förkristna julen har av allt att döma varit en äringsfest, det vill säga en årsfest knuten till grödan. Den sista kärven hade i detta sammanhang en alldeles särskild, magisk betydelse för nästa års växtlighet. Denna kärve, sjävla äringsneken, formades på sitt särskilda sätt och gömdes till julen. Då användes den i jullekarna och gick under olika benämningar som "jultyppan" och  "julbocken".

I södra Hestra i småland kastades en julbock av långhalm mellan ungdomarna, sedan de gått till sängs i halmen på golvet, med orden: " du skall sova jämte bocken!" och påföljande morgon gjorde man sig lustig över vem som till sist fått sova jämte bocken, säkert en allusion på bockens roll för fruktsamheten.

I Drängered i Halland brukade på 1850-talet samtliga familjemedlemmar hoppa över en halmbock innan de gick till sängs på julaftonen. De som hoppade bäst fick omedelbart äta gröten och ta del av "det söta i kruset", men den som vid sitt hopp vidrörde bocken fick inte röra gröten på annat sätt än med skaftet av skeden - här drar man Celander en parallell till förseelser med sädesanden eller den sista kärven som var tabu, och hur sådana förseelser straffades med att syndaren miste sin andel i skördegröten.

Man strödde halm på golvet, som efterhand städades bort, dock inte den under bordet, för där troddes julbocken bo. Och i vissa landsändar så hällde man brännvin till bocken och tom mat.
Råkade man tappa något under bordet fick man inte plocka upp det.

Halmen, i den sista magiska kärven, formades till figurer som fick namnet skördebock eller julbock.Man brukade slakta den bock som hade blivit gödd med axbockarna, dvs. de sista på fälten hopplockade axen.

Man bakade även ett julbröd, som hade gestalt av en bock. Det bakades av mjöl från de sista stråna.Det tronade på julens festbord för att avnjutas av husfolk och gäster, det brukade också smulas sönder och blandas i utsädet för att återuppstå i den nya grödan. Kanske fick de vara ersättning för de djur som brukade slaktas till julens offermåltid.

Citat av August Strindberg "-Törhända äro nisse och nasse och kalfven och grisen, hvilka alla hängas i trädet, hedniska minnesmärken från stora juloffret, då offren hängdes i träd - kanske också icke!" (g:a svenska julkakeformar ur Troels-Lund: dagligt liv i Norden i det sekstende aarhundrede)

Ända in i vårt århundrade så gick man ännu runt i gårdarna, för att tigga: bröd, kött, en slant och hembränt. Följet bestod av allehanda utklädda jul-personligheter, bla. julbocken, som kunde vara konstruerad av en käpp, omslagen av halm, eller en fårpäls, med huvud och klapp-mun. I munnen hade man ordnat en sinnrik anordning med en behållare som man "hällde" det hembrända i, för att senare förtäras. Maskerna kunde se olika ut, bla. finns det i många länder världen över, masker tillverkade av just halm.  Det var även vanligt att man sotade ansiktena, klädde sig i djurpälsar och horn, sprang runt inne i hemmen och förde oväsen.

Traditionerna kring julbocken har varit mycket skiftande, för olika landsändar och genom tiderna.   Bla. så fanns det en sed att man gick tillsammans i följe med en halmbock som skulle lämnas på gården, det gällde då att snabbt upptäcka den av gårdsfolket för att förpassa den vidare till nästgårds.
Anledningen till det har skiftet, men en anledning har varit att där den fanns när solen gick upp, där var det som "lusseföljet" skulle ha sin fest.

Lusseföljet har alltså inget med vår välbekanta, nutida Lucia att göra, neej, "Lusse var en trollkona som stod i förbund med onda andar och som uppträdde i rovfågelsgestalt, ibland också i gestalt av en get." Om lussenatten gällde: inte brygga, inte baka, inte stora eldar hava" de infattades också av tvätt, "den tvätt som hängde ute denna natt hackades sönder av Lucia.

Hon åtföljdes ofta av en julbock, en skråpuk, som gick runt i husen med de andra lussegubbarna "och där skulle förses med lussebit - en fläskbit och ett stycke gott bröd och kaffe och kakor.".

Detta och mycket mer beskrivs i Karin Shchagers bok.

Annons:
Bappho
2009-12-11 09:28
#1

Tack för en jätteintressant artikel.

Min farmor berättade alltid för oss på jularna om julbocken som kom till gården när hon var liten. Hur alla barnen blev vettskrämda. Vad bocken gjorde förutom att skrämmas vet jag inte, men jag ska fråga henne nästa gång jag träffar henne. Hon är 95 år nu, så snart kan det vara försent att fråga.

Jag blev verkligen sugen på att veta mer om trollkonan lusse ;)

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

[Camio]
2009-12-11 12:04
#2

Vilken kanonbra artikel! Tack för den! Kommer ihåg när jag var liten och hade en skiva med en barnvisa om just julbocken som klampar på förstubron… och omslaget på skiva var en illustration med just JUlbocken som delade ut klappar till barnen iklädd stor lurvig fårpäls och en mask för ansiktet föreställande en get med horn!!!!!

Tycker vi ska ta tillbaka julbockstraditionen istället för den amerikanska coka-cola tomten! :)

Ganna
2009-12-11 13:44
#3

#2 Julbocken kommer till oss - men gissa om man får dra hårt åt rätt håll med alla tomtar på dagis, i skolan och övriga samhället. :/

Fast det är rätt skoj när de säger till sina kompisar att jultomten är utklädd. ;)

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

[Camio]
2009-12-11 14:07
#4

#3 Ha ha! Underbart, kan se det framför mig :)

Kommer hålla på julbockstraditionen i fortsättningen :)

Coturnix
2009-12-29 02:29
#5


/Bilden från Google/

Jag fick höra berättelser om traditionen "Krampus" Det kan vara intressant att läsa vidare om!
Tack för en inspirerande artikel!
Införde själv "Julbocken" istället för tomten i år. Den vart visst lite skrämmande, den med, kastade in vedträn, som var torra och bra att elda med! ;)

lightseeker
2009-12-29 13:57
#6

fantastisk google-bild, skall in och läsa på om krampus, då.

Annons:
Endroppeihavet
2009-12-30 13:51
#7

#5 Hjälp^^ Barnen dör väl om han kommer istället för tomten (som om inte tomten är läskig nog).

Medarbetare på Häxor och Fantasy.

[Ravenna]
2011-12-21 20:01
#8

Puttar upp denna fina artikel nu inför jul. :-)

Elena-Maria
2012-05-28 19:39
#9

Det här var intressant. Sverige borde vörda sitt gamla arv lite bättre. Mer julbockar till julen 2012!

Fred och god växt!

lightseeker
2014-12-05 08:23
#10

Jag tycker att julbocken bör aktualiseras här inne :)

Bappho
2014-12-05 08:30
#11

Tack, lightseeker för att du knuffade upp den här artikeln/tråden! :-)

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

lightseeker
2014-12-05 08:31
#12

tänk om man kunde komma ihåg alla gamla trådar, här är ett djupt skafferi att ösa ur om man bara kom ihåg vad trådarna hette.
Kul också att bygga på och komplettera dem

Bappho
2014-12-05 09:16
#13

Hittade precis Julbocken och hans historia av Hilding Celander på runeberg.org

I år ska jag inte glömma att ställa en tallrik med mat vid min halmbock till jul! :-)

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Annons:
Bappho
2014-12-05 11:01
#14

Intressant att ordet pajas kommer från ett ord som betyder halm.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

dennas
2014-12-05 14:33
#15

#13

Det som är extra intressant, tycker jag, är att det man i förstone tänker sej som en särart gärna har en "släkting" nån annanstans. Men sen ibland kan också vissa likheter visa sej ha helt olika grunder.

Mycket intressant läsning.

lightseeker
2014-12-08 14:01
#16

mitt "gamla" efternamn Salmins betyder just sänghalm=koppling till bocken?

botakt
2014-12-10 23:21
#17

Jag dog lite av bilden på julbocken! Borde inte sett wrong turn 4 innan… Tacka (

Bappho
2014-12-13 08:52
#18

Drömde i natt om ett liknande följe. Ett följe som rörde sig över sjön. De var vitklädda kvinnor med masker och så hade de satt upp granar på något sätt. Speciellt en av kvinnorna hade en sån spännande mask så jag ska försöka återskapa den om det går.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Ganna
2014-12-13 09:59
#19

#18 Hoppas att du lyckas och att den är av det slaget som du kan/vill visa oss.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Bappho
2014-12-13 11:46
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#20

Appropå gamla julupptåg och att det är Lucia idag. Hittade den här bilden av Lucia när jag google-läste The Origins of Drama in Scandinavia. Vilket får mig att jämföra Lussitåg och Lussifärder med Perchta och hennes följe. Nej, fram för ett mer hedniskt luciafirande!

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Annons:
Ganna
2014-12-13 15:37
#21

Jag får rusta ladan så kan vi fira hejvilt där.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

dennas
2014-12-13 18:46
#22

#20

Kom lite att tänka på sagan om en flicka/ung kvinna som sattes att spinna för att vinna en prins. Minns inte hela handlingen, men i alla fall kom tre kvinnor till henne och hjälpte henne. En med stor fot, en med stor tumme och en med stor läpp. Alla dessa attribut hade med att spinna, karda etc. att göra. Hon var tvungen att presentera dem som sina systrar, tror jag.

lightseeker
2014-12-16 12:15
#23

den sagan lät intressant, kan de leta upp den och dela den här? Dennas

dennas
2014-12-16 12:53
#24

Här är en länk till en sida där nån säljer precis den boken jag har. Den heter De tre spinnerskorna och det var en lat flicka och hon var tvungen att presentera kvinnorna som sina kusiner.

http://www.bokstugan.se/bok/17340.html

Bappho
2015-02-02 15:12
#25

Den här vintern har jag letat böcker med beskrivningar på nordiska seder angående dessa utklädningsupptåg kring jul. Bl a hittade jag detta om julbocksfirande i boken Joleband og vegetasjonsguddom av Nils Lid.

Frå Gudbrandsdalen er det fortalt soleis um å >>gå med julegeita<<: 

>>Den som var julegeit, hadde laga seg til eit stort fælt geitehovud med horn og alt som til høyrer. Denne julegeita for so frå gard til gard med eit stort fylgje av andre utklædningar. Det vart alltid mykje moro når dette fylgjet komm till gards, men ungane var redde, for julegeita brækte med grovt, følt mæle, og ho var og til å stanga etter dei<< (Ringebu: E. Nundal).

Frå Valdres. >>Dei gamle brukte og å gå jolebukk. Og dei hadde ein annan måte å gjera det på enn no. Ein av dei største gutane i bygdi klædde dei ut som bukk. Dei hadde på han ei maske av hovudskinnet på ein geitabukk. Maska måtte ha horn og langt skjegg. So hadde han på seg ei fæl skinnbrok og ei gamal skinntrøye, hengde ei bjølle um halsen, og stasa seg elles ut det beste han kunde. Med denne bukken i brodden for då jolebukkane frå gard til gard. Dei hadde oftast med fele , og dansa litt på kvar gard. Det var skikk at dei gjekk jolebukk til den 13. januar eller tjuendag jol<< (Vang: O. Svien).

>>De laget  et bukkehode med store horn og skjegg. Underkjeven  kunde de lukke op og att med en snor som de trakk i. Hodet satte de på en stang og hengte på den en kåpe av geiteskinn. Det måtte være en sterk kar til å bære bukken. Han hengte kåpen nedover hodet  og skuldrene sine. Han nuppet i snoren, munnen åpnet sig, og en ildrød tunge viste sig. Det hendte at de klædde ut to sånne, men den andre var meget mindre og hadde bjelle. Den gikk ved siden av bukken<< (V. Slidre: B. Lome).

Det finns också beskrivningar av större julband där man klädde sig till troll, eller med ett öga mitt i ansiktet, svartmålad, med stora mage o. s. v.  Även där man var utklädd till både get och bock och den man stångade skulle vara ens brud eller brudgum.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

lightseeker
2015-03-18 18:49
#26

intressant, påminner mycket om följena som de fortfarande har i Lettland när de kör ut vintern och hälsar våren välkommen.

Bappho
2015-03-19 06:06
#27

Jag skulle tro att de är nära besläktade om inte detsamma.

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Annons:
Ganna
2015-03-19 11:41
#28

#26 De är nog mer att likna vid Valborrar o.dyl.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Bappho
2015-12-08 15:44
#29

Någon som ska besöka Midvinterglöd?

Sajtvärd för Häxor iFokus
Mina bloggar: ALBA CORAX och KARTOMANTI
Spår i Lenormand: Eyskogamork@hotmail.com

Twitter: Alba Corax

Ganna
2015-12-08 18:44
#30

#29 Jag tror vi far dit.

~*~ Trolldom och Nordisk folkmagi  www.tunridacraft.com - Min djupt sovande blogg ~*~

Upp till toppen
Annons: